STIG WESTERDAHL, MALMÖ UNIVERSITY

MALMÖ UNIVERSITY

Author Of 2 Presentations

Upphandling och organisation av kollektivtrafik Kollektivtrafik och järnväg

3.3.4 - Varför överprövas tilldelningsbeslut i kollektivtrafiken? 

Room
SF, Pelarsalen (120)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Kollektivtrafik och järnväg

Abstract

Bakgrund

Det sägs ofta att överprövningar kostar kollektivtrafikmyndigheter enorma summor som kunde använts på bättre sätt. Samtidigt finns det kritiker som menar att det är de undermåliga anbudsunderlagen som leder till överprövningar. Sen kan det också finnas olika incitament bland olika aktörer att överpröva ett tilldelningsbeslut. Exempelvis kan ett trafikföretag som redan bedriver trafik vilja överpröva en förlorad upphandling, om överprövningen innebär att de kan använda sin fordonsflotta ytterligare något år.

Trots att det cirkulerar en rad frågor och föreställningar kring förekomsten av överprövningar inom kollektivtrafiken så finns det lite forskning om detta. Denna presentation bygger på forskning vid K2, där överprövningar kartlagts sedan den nya lagen om kollektivtrafik trädde i kraft år 2010 fram till 2018. Specifikt har vi undersökt hur ofta upphandlingsbeslut överprövas i kollektivtrafiken och vad det är som faktiskt överprövas. Vilka incitament finns för att överpröva ett tilldelningsbeslut, och hur skiljer sig dessa åt mellan olika aktörer?

Metod

I stort sett alla överprövningar mellan 2010 och 2018 har kartlagts i hela Sverige. Detta har gjorts genom att systematiskt gå igenom vilka tilldelningsbeslut som överprövats, hur stora kontraktssummor det rör sig om, samt vad det är som faktiskt överprövats. Forskningen bygger således på en omfattande kvalitativ dokumentstudie. Kompletterande intervjuer har genomförts för att få en inblick i varför trafikföretag väljer att överpröva tilldelningsbeslut.

Resultat och slutsats

Enligt den här undersökning är överprövningar relativt sällsynta. Under de åtta år som vi studerat har ca 15 överprövningar gjorts (undantaget skolskjutsar). Kostnaderna för RKM:erna uppskattas därför totalt sett vara relativt marginella, även om de i det enskilda fallet kan upplevas som kostsamma. Samtidigt framkommer att det är s.k. mjuka utvärderingsparametrar som ligger till grund för trafikföretagens beslut att överpröva ett tilldelningsbeslut. Några entydiga incitament finns inte för att överpröva ett tilldelningsbeslut.

Studien pekar samtidigt på en önskan bland såväl RKM:er som trafikföretag att hålla överprövningar nere. Likväl står det klart att en del av de överprövningar som gjorts lett till ett förändrat upphandlingsarbete hos de RKM:er som varit föremål för överprövning. Överprövningar tycks dock inte enbart handla om det enskilda upphandlade avtalet, utan om hur marknaden ska formas framgent. Vilka parametrar som ska bedömas som viktiga vid upphandling fastslås vid överprövning, och dessa parametrar bidrar i sin tur till att dra upp konturerna kring marknaden i fråga. Slutsatserna pekar därtill på ett behov av fördjupad kunskap om hur överprövningar formar såväl buss- som tågmarknaderna över tid.

Collapse
Framtidens kollektivtrafik - exempel på utmaningar och lösningar Kollektivtrafik och järnväg

3.12.3 - Kollektivtrafik i storstadens skugga
Erfarenheter från Living lab i Uddevalla

Room
SF, Pelarsalen (120)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Kollektivtrafik och järnväg

Abstract

Bakgrund

Presentationen tar utgångspunkt i ett treårigt forskningsprojekt kring samverkan och resenärsinflytande som K2 har bedriviti Uddevalla . Uddevalla är en kommun med många trafikutmaningar för att uppnå en attraktiv och välfungerande trafiksituation med hållbara transportlösningar. Uddevalla är inte alls unikt utan vi menar att det finns lärdomar från Uddevalla som är giltiga i många andra städer runt om i Sverige. Projektet var explorativt och experimentellt, där tillvägagångssättet anpassades underhand utifrån de erfarenheter som gjordes. Den bärande tanken var att medelstora städer sällan studeras, utan att forskning kring kollektivtrafik oftast uppehåller sig vid de stora städernas problematik. I projektet har deltagit representanter för olika intressen i kollektivtrafiken, både privata och offentliga liksom statliga, regionala och kommunala. Denna blandning av aktörer har skapat en särskild dynamik i arbetet.

Metod

Vi har använt "Living lab" för att beskriva hur forskare och aktörer i olika professioner mötts i en process där vi tillsammans utforskat frågeställningar om kollektivtrafiken i Uddevalla. I Living lab Uddevalla betraktas staden/kommunen som en experimentell fysisk miljö som forskare, myndigheter, företag och allmänheten tillsammans använder sig av för att utforska, initiera, genomföra och utvärdera åtgärder för ökat kollektivt resande i en ömsesidig lärande- och skapandeprocess.

Forskningen har omfattat telefonintervjuer, personliga intervjuer, utvärderande intervjuer, prova-på-kollektivtrafik för politiker och tjänstemän, deltagande observation på bussar och tåg, fokusruppsintervjuer och en rad andra tillvägagångssätt. Vi har också arrangerat workshops med deltagara från alla olika grupper som engagerat sig i projektet, inklusive de ungdomar som intervjuats. Dessa workshops har letts av processledare och haft annorlunda upplägg för att uppmuntra till reflektion, utbyte av erfarenheter och gemensamt lärande.

Resultat och slutsats

En viktig erfarenhet från Uddevalla är att den medelstora stadens utmaningar skiljer sig från de utmaningar större städer brottas med. I den medelstora staden är bilen mer självklar som transportlösning och många av de som fattar de beslut om kollektivtrafik saknar helt egen erfarenhet av kollektiva transportlösningar. De som använder buss och tåg är i första hand resenärer som inte har tillgång till bil, eller av andra skäl inte kan köra bil Det får bland annat konsekvenser för kollektivtrafikens status och ställer också särskilda krav på politiker och tjänstemän.

Erfarenheter från Uddevalla visar att beslutsfattare har en begränsad insyn i hur resenärer upplever kollektivtrafiken, till exempel med avseende på trygghet, komfort, effektivitet och tillgänglighet.

De studier vi genomfört med resenärer i Uddevalla visar bland annat att faktorer som i stor utsträckning påverkar upplevelsen av att resa kollektivt är:

Trygghet, flera resenärer lyfte fram det resecentrum i Uddevalla där de väntade på bussen som en otrygg plats. Stämningen i bussen har också stor betydelse för resenärers upplevda trygghet.

Busschauffören, i intervjuerna lyftes busschaufförerna fram både i positiva och negativa sammanhang.

Kollektivtrafiken har låg status och det fordras en statushöjning

Resenärerna upplever att de ges en låg värdering och att deras erfarenheter inte tas tillvara.

Det är viktigt att ”hela-resan”-perspektivet finns med även för dem som bor utanför stan, genom att övergångar och promenadavstånd vägs in.

Collapse

Presenter Of 1 Presentation

Framtidens kollektivtrafik - exempel på utmaningar och lösningar Kollektivtrafik och järnväg

3.12.3 - Kollektivtrafik i storstadens skugga
Erfarenheter från Living lab i Uddevalla

Room
SF, Pelarsalen (120)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Kollektivtrafik och järnväg

Abstract

Bakgrund

Presentationen tar utgångspunkt i ett treårigt forskningsprojekt kring samverkan och resenärsinflytande som K2 har bedriviti Uddevalla . Uddevalla är en kommun med många trafikutmaningar för att uppnå en attraktiv och välfungerande trafiksituation med hållbara transportlösningar. Uddevalla är inte alls unikt utan vi menar att det finns lärdomar från Uddevalla som är giltiga i många andra städer runt om i Sverige. Projektet var explorativt och experimentellt, där tillvägagångssättet anpassades underhand utifrån de erfarenheter som gjordes. Den bärande tanken var att medelstora städer sällan studeras, utan att forskning kring kollektivtrafik oftast uppehåller sig vid de stora städernas problematik. I projektet har deltagit representanter för olika intressen i kollektivtrafiken, både privata och offentliga liksom statliga, regionala och kommunala. Denna blandning av aktörer har skapat en särskild dynamik i arbetet.

Metod

Vi har använt "Living lab" för att beskriva hur forskare och aktörer i olika professioner mötts i en process där vi tillsammans utforskat frågeställningar om kollektivtrafiken i Uddevalla. I Living lab Uddevalla betraktas staden/kommunen som en experimentell fysisk miljö som forskare, myndigheter, företag och allmänheten tillsammans använder sig av för att utforska, initiera, genomföra och utvärdera åtgärder för ökat kollektivt resande i en ömsesidig lärande- och skapandeprocess.

Forskningen har omfattat telefonintervjuer, personliga intervjuer, utvärderande intervjuer, prova-på-kollektivtrafik för politiker och tjänstemän, deltagande observation på bussar och tåg, fokusruppsintervjuer och en rad andra tillvägagångssätt. Vi har också arrangerat workshops med deltagara från alla olika grupper som engagerat sig i projektet, inklusive de ungdomar som intervjuats. Dessa workshops har letts av processledare och haft annorlunda upplägg för att uppmuntra till reflektion, utbyte av erfarenheter och gemensamt lärande.

Resultat och slutsats

En viktig erfarenhet från Uddevalla är att den medelstora stadens utmaningar skiljer sig från de utmaningar större städer brottas med. I den medelstora staden är bilen mer självklar som transportlösning och många av de som fattar de beslut om kollektivtrafik saknar helt egen erfarenhet av kollektiva transportlösningar. De som använder buss och tåg är i första hand resenärer som inte har tillgång till bil, eller av andra skäl inte kan köra bil Det får bland annat konsekvenser för kollektivtrafikens status och ställer också särskilda krav på politiker och tjänstemän.

Erfarenheter från Uddevalla visar att beslutsfattare har en begränsad insyn i hur resenärer upplever kollektivtrafiken, till exempel med avseende på trygghet, komfort, effektivitet och tillgänglighet.

De studier vi genomfört med resenärer i Uddevalla visar bland annat att faktorer som i stor utsträckning påverkar upplevelsen av att resa kollektivt är:

Trygghet, flera resenärer lyfte fram det resecentrum i Uddevalla där de väntade på bussen som en otrygg plats. Stämningen i bussen har också stor betydelse för resenärers upplevda trygghet.

Busschauffören, i intervjuerna lyftes busschaufförerna fram både i positiva och negativa sammanhang.

Kollektivtrafiken har låg status och det fordras en statushöjning

Resenärerna upplever att de ges en låg värdering och att deras erfarenheter inte tas tillvara.

Det är viktigt att ”hela-resan”-perspektivet finns med även för dem som bor utanför stan, genom att övergångar och promenadavstånd vägs in.

Collapse