Noor Sedehi Zadeh, VTI

VTI

Author Of 1 Presentation

Nya samhällsekonomiska kalkylvärden Transportpolitik och ekonomi 

1.3.2 - Kostnader för trafikbuller fördelade på olika boendemiljöer

Room
SF, Månen (50)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

Trafikbuller är en extern kostnad som behöver värderas för att kunna användas i en samhällsekonomisk analys, något som i sin tur behövs för att ett effektiva åtgärder inom transportinfrastrukturen ska åstadkommas. Tidigare svenska värderingsstudier av buller har skattat betalningsviljan för minskat trafikbuller baserat på skillnaden i småhuspriser (Andersson m.fl., 2010; Andersson m.fl.., 2013; Swärdh m.fl., 2012). Dessa studier har också legat till grund för Trafikverkets rekommenderade kalkylkostnader för individer utsatta för vägtrafikbuller och tågbuller.

En begränsning med dessa rekommendationer är emellertid att totala bullerkostnader fördelas ut något godtyckligt till inomhusbuller respektive utomhusbuller. Rekommendationen är normalt 50 procent vardera med undantag för relativt låga bullernivåer för tågbuller där hela kostnaden antas vara för utomhusbuller (Trafikverket, 2018).

Syftet med denna studie är att empiriskt skatta hur stor del av total bullerkostnad som utgörs av inomhus- respektive utomhusbuller genom att studera olika boendemiljöer, nämligen både småhus och bostadsrätter.

Referenser:

Andersson, H., Jonsson, L. och Ögren, M., 2010, Property Prices and Exposure to Multiple Noise Sources: Hedonic Regression with Road and Railway Noise, Environmental and Resource Economics 45 (1), s. 73–89.

Andersson, H., Swärdh, J-E. och Ögren, M., 2013, Efterfrågan på tystnad - skattning av betalningsviljan för icke-marginella förändringar av vägtrafikbuller, Slutrapport i projektet VÄSMAGE. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A760558&dswid=-4790

Trafikverket, 2018, Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1, kapitel 10 Kostnad för buller.

Swärdh, J-E., Andersson, H., Jonsson, L. och Ögren, M., 2012, Estimating non-marginal willingness to pay for railway noise abatements: Application of the two-step hedonic regression technique. CTS working papers in transport economics no 2012:27

Metod

Flertalet datakällor kombineras i vår studie. Dessa utgörs av bostadsförsäljningar (småhus och bostadsrätter) inklusive värdegrundade information om bostaden såsom boyta, standard, avgift etc. Dessutom använder vi bullerberäkningar tillhandahållna av antingen Trafikverket eller studerade kommuner. Baserat på adresserna i Bostadsförsäljningsdata geokodar vi på koordinater som sedermera används för att koppla en given bostadsförsäljning till en bullerberäkning.

För att skatta bullerkostnaden, dvs. hur en förändring i bullernivå påverkar bostadens pris, använder vi en hedonisk prissättningsmodell som innebär att priset på bostaden är den beroende variabeln och alla tillgängliga värdeskapande variablerna, däribland bullernivå, är förklarande variabler.

Hypotesen är att olika bullerkostnader kommer att skattas för småhus respektive bostadsrätter och att dessa kan tolkas som kostnad för inomhus- respektive utomhusbuller. Total bullerkostnad ges av skattningen för småhus som består av egendom både inomhus och utomhus, medan bostadsrätter som, mer eller mindre, enbart består av egen tillhörighet inomhus visar bullerkostnaden enbart inomhus. På så sätt kan en mer empiriskt grundad fördelning av inomhus- och utomhusbuller åstadkommas.

Vi studerar fem svenska kommuner. För tågbuller Linköping och Lund, samt för vägtrafikbuller Örebro, Göteborg och Umeå. Tidsperioden sträcker sig ända från 2000 till hösten 2018, vilket gör att ett stort datamaterial av bostadsförsäljningar kan användas i studien.

Resultat och slutsats

Högst preliminära resultat visar att fördelningen för vägtrafikbuller ligger relativt nära 50 procent vardera för inomhus- respektive utomhusbuller. För tågbuller är resultaten betydligt mer osäkra, men viss tendens finns till att andelen inomhusbuller är lägre för tågbuller än för vägtrafikbuller. Projektet ska avrapporteras till Trafikverket i oktober 2019.

Collapse

Presenter Of 1 Presentation

Nya samhällsekonomiska kalkylvärden Transportpolitik och ekonomi 

1.3.2 - Kostnader för trafikbuller fördelade på olika boendemiljöer

Room
SF, Månen (50)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

Trafikbuller är en extern kostnad som behöver värderas för att kunna användas i en samhällsekonomisk analys, något som i sin tur behövs för att ett effektiva åtgärder inom transportinfrastrukturen ska åstadkommas. Tidigare svenska värderingsstudier av buller har skattat betalningsviljan för minskat trafikbuller baserat på skillnaden i småhuspriser (Andersson m.fl., 2010; Andersson m.fl.., 2013; Swärdh m.fl., 2012). Dessa studier har också legat till grund för Trafikverkets rekommenderade kalkylkostnader för individer utsatta för vägtrafikbuller och tågbuller.

En begränsning med dessa rekommendationer är emellertid att totala bullerkostnader fördelas ut något godtyckligt till inomhusbuller respektive utomhusbuller. Rekommendationen är normalt 50 procent vardera med undantag för relativt låga bullernivåer för tågbuller där hela kostnaden antas vara för utomhusbuller (Trafikverket, 2018).

Syftet med denna studie är att empiriskt skatta hur stor del av total bullerkostnad som utgörs av inomhus- respektive utomhusbuller genom att studera olika boendemiljöer, nämligen både småhus och bostadsrätter.

Referenser:

Andersson, H., Jonsson, L. och Ögren, M., 2010, Property Prices and Exposure to Multiple Noise Sources: Hedonic Regression with Road and Railway Noise, Environmental and Resource Economics 45 (1), s. 73–89.

Andersson, H., Swärdh, J-E. och Ögren, M., 2013, Efterfrågan på tystnad - skattning av betalningsviljan för icke-marginella förändringar av vägtrafikbuller, Slutrapport i projektet VÄSMAGE. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A760558&dswid=-4790

Trafikverket, 2018, Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1, kapitel 10 Kostnad för buller.

Swärdh, J-E., Andersson, H., Jonsson, L. och Ögren, M., 2012, Estimating non-marginal willingness to pay for railway noise abatements: Application of the two-step hedonic regression technique. CTS working papers in transport economics no 2012:27

Metod

Flertalet datakällor kombineras i vår studie. Dessa utgörs av bostadsförsäljningar (småhus och bostadsrätter) inklusive värdegrundade information om bostaden såsom boyta, standard, avgift etc. Dessutom använder vi bullerberäkningar tillhandahållna av antingen Trafikverket eller studerade kommuner. Baserat på adresserna i Bostadsförsäljningsdata geokodar vi på koordinater som sedermera används för att koppla en given bostadsförsäljning till en bullerberäkning.

För att skatta bullerkostnaden, dvs. hur en förändring i bullernivå påverkar bostadens pris, använder vi en hedonisk prissättningsmodell som innebär att priset på bostaden är den beroende variabeln och alla tillgängliga värdeskapande variablerna, däribland bullernivå, är förklarande variabler.

Hypotesen är att olika bullerkostnader kommer att skattas för småhus respektive bostadsrätter och att dessa kan tolkas som kostnad för inomhus- respektive utomhusbuller. Total bullerkostnad ges av skattningen för småhus som består av egendom både inomhus och utomhus, medan bostadsrätter som, mer eller mindre, enbart består av egen tillhörighet inomhus visar bullerkostnaden enbart inomhus. På så sätt kan en mer empiriskt grundad fördelning av inomhus- och utomhusbuller åstadkommas.

Vi studerar fem svenska kommuner. För tågbuller Linköping och Lund, samt för vägtrafikbuller Örebro, Göteborg och Umeå. Tidsperioden sträcker sig ända från 2000 till hösten 2018, vilket gör att ett stort datamaterial av bostadsförsäljningar kan användas i studien.

Resultat och slutsats

Högst preliminära resultat visar att fördelningen för vägtrafikbuller ligger relativt nära 50 procent vardera för inomhus- respektive utomhusbuller. För tågbuller är resultaten betydligt mer osäkra, men viss tendens finns till att andelen inomhusbuller är lägre för tågbuller än för vägtrafikbuller. Projektet ska avrapporteras till Trafikverket i oktober 2019.

Collapse