Linnea Eriksson, VTI

VTI

Author Of 3 Presentations

Effektiva tunga transporter i urban miljö Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.6.4 - Beslutsfattande för en störningsfri stad

Room
K&K, Studion (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Många gånger tenderar vi att förhålla oss till byggprojekt som en tidsbegränsad störning. Detta är inte sant, eftersom städer ständigt utvecklas. Att detta sker med ett minimum av störningar är dock av stor vikt för stadens attraktivitet. Målet med det Vinnova-finansierade projektet Störningsfri stad är att öka hållbarheten, tillgängligheten och mobiliteten för alla människor som lever och arbetar i staden under byggtid samt öka effektiviteten i byggprojekt genom att minska påverkan av och antalet byggtransporter i staden. För att nå detta krävs att kommunernas förmåga att trafikplanera för kombinationen av ordinarie trafikbelastning och byggtrafik stärks, samt att kunskap utvecklas om nya typer av åtgärder, scenarier och beteendeförändringar för att hantera de konfliktsituationer som uppstår. Syftet här är att presentera vårt inledande arbete kring koordinerad och integrerad planering av urbana byggprojekt.

Metod

Baserat på en framtidsworkshop och ett antal gruppintervjuer presenterar vi en detaljering av de hinder som finns för att hantera byggtrafiken i dagens arbetssätt inom kommunerna, samt en vision av hur ett framtida planeringsverktyg bör designas för att stötta de olika aktörerna i arbetet med att skapa överblick av och samsyn kring kommande byggprojekts trafikpåverkan. I framtidsworkshopen deltog totalt åtta personer med olika positioner inom stadsplanering och trafikplanering i tre kommuner, samt fastighetsägare/beställare. Gruppintervjuerna har inkluderat trafikplanerare från tre kommuner.

Resultat och slutsats

Det stora problemet inom kommunernas bygglogistik-planering idag är att det finns ett antal hinder. De finansiella, policy-relaterade och organisatoriska hindren för förändring gällande bygglogistik-planering är de många aktörerna, de långa tidsramarna och att bygglogistik är en ny fråga (Langley, 2016). Det finns också en oklarhet kring vilken aktör både utom och inom kommunen som äger frågan och vad man har rätt att fatta beslut om. Vidare finns målkonflikter mellan olika aktörer, vilka är t.ex. att staden vill minimera antalet transporter medan byggherrarna vill ha ett snabbt byggförlopp och så få störningar som möjligt och entreprenörerna vill ha fungerande materialförsörjning med fritt bestämmande över transporterna.

Resultaten i projektet visar att dessa svårigheter gör att kommunerna, framförallt de som håller på med långsiktig och kortsiktig trafikplanering, efterfrågar verktyg för koordinerad planering som kombinerar information om planerade byggen med trafikprognoser. Detta för att kunna hantera de trafikstörningar och sekundäreffekter av trafikstörningar som uppkommer i samband med att ett eller flera byggprojekt håller på samtidigt.

Förutom att vara ett verktyg för trafikplanerarna i deras vardagliga arbete visar resultaten i projektet att ett verktyg för koordinerad planering som tar fram olika scenarier kunna skapa god grund för gemensamt samarbete och diskussion mellan de olika aktörer som är involverade i olika aspekter i byggplaneringen. Gemensam förståelse för de olika störningar och problematiker som olika aktörer ser skapar förutsättningar för att kunna lösa de problematiker som uppkommer i planeringen och är någonting som många tycker saknas idag.

Collapse
Hållbarhetsomställning: kunskap, makt och möjligheter Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.10.2 - Klimatrapporten som försvann – maktrelationer som formar nationell transportplanering

Room
K&K, Kulturen (120)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Även om klimatet länge funnits med som en prioriterad miljöfråga på nationell nivå i Sverige har det under lika lång tid varit svårt att integrera den i planering och beslut. Den nationella transportplaneringen är ett tydligt exempel på det, eftersom Trafikverket fått återkommande kritik att klimat och andra miljöfrågor inte tas i tillräckligt beaktande vid planeringen. Därför blir ofta resultatet att den infrastruktur som byggs blir mer av samma sak som innan vi blev medvetna om de fundamentala utmaningar som klimatförändringar innebär. Vad det är som gör att klimatfrågor inte eller i begränsad omfattning integreras i nationell transportplanering har det dock funnits en begränsad kunskap kring. I vår forskning tar vi oss an detta som en fråga om makt. I studien som presenteras här har den första planeringsfasen i den nationella transportplaneringens föregående omgång, den så kallade inriktningsplaneringen, studerats och framförallt är det en klimatrapport som försvann som står i fokus.

Metod

Resultaten baseras på intervjuer med centralt placerade tjänstepersoner och politiker som alla på olika sätt har insikt och erfarenhet i denna process. Policydokument, rapporter och andra former av relaterade dokument har också studerats kvalitativt. För att analysera materialet har en maktanalys som utgår från governmentality-ramverket utvecklat av Dean (2009) använts.

Resultat och slutsats

Till inriktningsplaneringen hör olika delprojekt som drivs av olika delar av Trafikverket. Uppgiften för dessa är att ta fram underlag för den presumtiva utvecklingen av transportsystemet de kommande 10-30 åren från olika perspektiv, exempelvis från underhåll, investeringar osv. I den senaste omgången ingick också från början en klimatanalys som ett delprojekt. Denna analys togs under den avslutande delen bort som delprojekt och den rapport som producerades ingick varken i det underlag som Trafikverket levererade till regeringen eller offentliggjordes vid sidan av. Detta skedde först senare, när remisstiden för inriktningsunderlaget löpt ut och nyheten om en icke-offentliggjord klimatrapport nådde medierna.

Vår studie och analys av skeendena kring den förvunna klimatrapporten synliggör maktrelationer och spänningar mellan den rådande planeringsregimen, som innebär den praktik som Trafikverket under flertalet planeringsomgångar följt, och en alternativ planeringspraktik, klimatrapportprocessen, som innebar att den rådande regimen utmanades. Detta ledde dock varken till någon omformning eller ersättning av den rådande planeringspraktiken. Anledningarna till det förklaras bl. a av att klimatanalysen baserades på en helt annan metod än den gängse och att det gav en helt annan rekommendation för vad planeringen ska baseras på. Av särskild vikt var att denna rekommendation inte var kvantifierad på det sätt som hade varit önskvärt enligt den rådande regimen, och att ingen samhällsekonomisk analys hade gjorts av de åtgärder som föreslogs. Detta sammantaget gjorde att klimatrapporten definierades som orealistisk och kvaliteten ifrågasattes internt inom Trafikverket. Därmed blev den också omöjlig att inkludera i ett underlag till regeringen. Studien av klimatrapporten ger sammantaget en rik illustration av maktrelationer som formar förutsättningarna för den långsiktiga infrastrukturplaneringen på nationell nivå, och visar något av de svårigheter och det motstånd som aktualiseras av försök att inkludera nya och alternativa planeringspraktiker i den rådande strukturen.

Collapse
Hur får vi klimatsmarta resor på landsbygden? Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.9.1 - Förutsättningar för fler laddbara fordon på landsbygden

Speakers
Room
K&K, Operetten (80)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Antalet laddbara fordon ökar snabbt i Sverige, främst i större städer. På landsbygden och i mindre orter, där antalet fordon per invånare är fler och bilen är nödvändig för mobiliteten, är andelen laddbara fordon låg. Potentialen för elektromobilitet är stor, men kunskapen om hur den kan realiseras är begränsad och fragmenterad. I projektet som presenteras här sammanställs den befintliga kunskapen, kunskapsluckor pekas ut och faktorer som kan påskynda utvecklingen identifieras.

Metod

Projektet bygger på en studie av internationell vetenskaplig litteratur om elektromobilitet på landsbygd. Litteraturstudien kompletteras med intervjuer med kommunala och regionala tjänstemän som jobbar med att främja fossilfria transporter på landsbygden. Respondenterna representerar olika slags bygder i olika landsändar, vilket är viktigt eftersom ”landsbygden” är ett mångfacetterat begrepp.

Resultat och slutsats

Litteraturstudien visar att laddbara bilar kan passa mycket bra på landsbygden. Boende på landet kör längre sträckor, vilket innebär att låg milkostnad är en fördel, och de har ofta tillgång till egen parkering. Elbilsförare på landsbygden kör längre mellan laddningar än de som bor i städer, och de laddar oftast hemma, medan stadsborna laddar oftare och på fler platser. Samtidigt visar litteraturen att boende på landsbygden är mer kostnadskänsliga, och därför kan vara mer avvaktande till att skaffa elbil, och att generella ekonomiska styrmedel för att minska transporternas miljöpåverkan kan missgynna dem.

Studier av laddningens påverkan på lokala elnät visar på risk för överbelastning då många laddar samtidigt under perioder då annan elanvändning också är hög, och att spänningsfall kan bli problematiskt. Många författare efterlyser laddningsstrategier, för att inte överbelasta elnäten. Sådana strategier behöver ta hänsyn till de olika användningsmönster som finns på landsbygden och i större städer, och till lokala förhållanden, exempelvis turism som kan ge upphov till stora laddningsbehov vid specifika tillfällen.

Enligt litteraturen är publik laddning inte särskilt viktig för landsbygdens elbilsägare. Däremot krävs det för att bildelningstjänster ska kunna fungera, och för att turister ska kunna besöka bygden. Laddinfrastruktur kan dock vara en olönsam investering för mindre aktörer, och därför är samarbete mellan privata och offentliga aktörer viktigt.

Intervjuerna bekräftar vikten av ekonomiska faktorer. Dels är inköpskostnaden för en laddbar bil alltför hög för att vara attraktiv för generella bilägare i respondenternas kommuner, dels är kommunens ekonomi en begränsande faktor. Ibland finns någon enstaka kommunal tjänsteman som arbetar med fossilfria transporter, men ibland saknas detta helt. Konsekvenserna är flera: det är svårt att upphandla laddbara fordon och laddinfrastruktur om organisationen saknar kompetensen, frågor om effektbehov och elnätens kapacitet riskerar att inte lyftas, och laddbara bilar får låg synlighet när ingen arrangerar prova-på-projekt.

Respondenterna bekräftar att publik laddning behövs för besökare, eftersom bofasta förväntas ladda hemma, men menar att det inte är en självklar investering. I ett fall sökte en kommun statsbidrag, men fick avslag med hänvisning till för få invånare på orten fastän laddplatsen var ämnad för turister. Samverkan mellan offentliga och privata aktörer är inte heller självklart, långtifrån alla anser att det är kommunens ansvar att introducera, eller underlätta för, laddbara bilar. Många ser elektromobilitet som framtiden, men det finns många hinder för att konkret stötta utvecklingen.

Collapse

Presenter Of 2 Presentations

Effektiva tunga transporter i urban miljö Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.6.4 - Beslutsfattande för en störningsfri stad

Room
K&K, Studion (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Många gånger tenderar vi att förhålla oss till byggprojekt som en tidsbegränsad störning. Detta är inte sant, eftersom städer ständigt utvecklas. Att detta sker med ett minimum av störningar är dock av stor vikt för stadens attraktivitet. Målet med det Vinnova-finansierade projektet Störningsfri stad är att öka hållbarheten, tillgängligheten och mobiliteten för alla människor som lever och arbetar i staden under byggtid samt öka effektiviteten i byggprojekt genom att minska påverkan av och antalet byggtransporter i staden. För att nå detta krävs att kommunernas förmåga att trafikplanera för kombinationen av ordinarie trafikbelastning och byggtrafik stärks, samt att kunskap utvecklas om nya typer av åtgärder, scenarier och beteendeförändringar för att hantera de konfliktsituationer som uppstår. Syftet här är att presentera vårt inledande arbete kring koordinerad och integrerad planering av urbana byggprojekt.

Metod

Baserat på en framtidsworkshop och ett antal gruppintervjuer presenterar vi en detaljering av de hinder som finns för att hantera byggtrafiken i dagens arbetssätt inom kommunerna, samt en vision av hur ett framtida planeringsverktyg bör designas för att stötta de olika aktörerna i arbetet med att skapa överblick av och samsyn kring kommande byggprojekts trafikpåverkan. I framtidsworkshopen deltog totalt åtta personer med olika positioner inom stadsplanering och trafikplanering i tre kommuner, samt fastighetsägare/beställare. Gruppintervjuerna har inkluderat trafikplanerare från tre kommuner.

Resultat och slutsats

Det stora problemet inom kommunernas bygglogistik-planering idag är att det finns ett antal hinder. De finansiella, policy-relaterade och organisatoriska hindren för förändring gällande bygglogistik-planering är de många aktörerna, de långa tidsramarna och att bygglogistik är en ny fråga (Langley, 2016). Det finns också en oklarhet kring vilken aktör både utom och inom kommunen som äger frågan och vad man har rätt att fatta beslut om. Vidare finns målkonflikter mellan olika aktörer, vilka är t.ex. att staden vill minimera antalet transporter medan byggherrarna vill ha ett snabbt byggförlopp och så få störningar som möjligt och entreprenörerna vill ha fungerande materialförsörjning med fritt bestämmande över transporterna.

Resultaten i projektet visar att dessa svårigheter gör att kommunerna, framförallt de som håller på med långsiktig och kortsiktig trafikplanering, efterfrågar verktyg för koordinerad planering som kombinerar information om planerade byggen med trafikprognoser. Detta för att kunna hantera de trafikstörningar och sekundäreffekter av trafikstörningar som uppkommer i samband med att ett eller flera byggprojekt håller på samtidigt.

Förutom att vara ett verktyg för trafikplanerarna i deras vardagliga arbete visar resultaten i projektet att ett verktyg för koordinerad planering som tar fram olika scenarier kunna skapa god grund för gemensamt samarbete och diskussion mellan de olika aktörer som är involverade i olika aspekter i byggplaneringen. Gemensam förståelse för de olika störningar och problematiker som olika aktörer ser skapar förutsättningar för att kunna lösa de problematiker som uppkommer i planeringen och är någonting som många tycker saknas idag.

Collapse
Hållbarhetsomställning: kunskap, makt och möjligheter Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.10.2 - Klimatrapporten som försvann – maktrelationer som formar nationell transportplanering

Room
K&K, Kulturen (120)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Även om klimatet länge funnits med som en prioriterad miljöfråga på nationell nivå i Sverige har det under lika lång tid varit svårt att integrera den i planering och beslut. Den nationella transportplaneringen är ett tydligt exempel på det, eftersom Trafikverket fått återkommande kritik att klimat och andra miljöfrågor inte tas i tillräckligt beaktande vid planeringen. Därför blir ofta resultatet att den infrastruktur som byggs blir mer av samma sak som innan vi blev medvetna om de fundamentala utmaningar som klimatförändringar innebär. Vad det är som gör att klimatfrågor inte eller i begränsad omfattning integreras i nationell transportplanering har det dock funnits en begränsad kunskap kring. I vår forskning tar vi oss an detta som en fråga om makt. I studien som presenteras här har den första planeringsfasen i den nationella transportplaneringens föregående omgång, den så kallade inriktningsplaneringen, studerats och framförallt är det en klimatrapport som försvann som står i fokus.

Metod

Resultaten baseras på intervjuer med centralt placerade tjänstepersoner och politiker som alla på olika sätt har insikt och erfarenhet i denna process. Policydokument, rapporter och andra former av relaterade dokument har också studerats kvalitativt. För att analysera materialet har en maktanalys som utgår från governmentality-ramverket utvecklat av Dean (2009) använts.

Resultat och slutsats

Till inriktningsplaneringen hör olika delprojekt som drivs av olika delar av Trafikverket. Uppgiften för dessa är att ta fram underlag för den presumtiva utvecklingen av transportsystemet de kommande 10-30 åren från olika perspektiv, exempelvis från underhåll, investeringar osv. I den senaste omgången ingick också från början en klimatanalys som ett delprojekt. Denna analys togs under den avslutande delen bort som delprojekt och den rapport som producerades ingick varken i det underlag som Trafikverket levererade till regeringen eller offentliggjordes vid sidan av. Detta skedde först senare, när remisstiden för inriktningsunderlaget löpt ut och nyheten om en icke-offentliggjord klimatrapport nådde medierna.

Vår studie och analys av skeendena kring den förvunna klimatrapporten synliggör maktrelationer och spänningar mellan den rådande planeringsregimen, som innebär den praktik som Trafikverket under flertalet planeringsomgångar följt, och en alternativ planeringspraktik, klimatrapportprocessen, som innebar att den rådande regimen utmanades. Detta ledde dock varken till någon omformning eller ersättning av den rådande planeringspraktiken. Anledningarna till det förklaras bl. a av att klimatanalysen baserades på en helt annan metod än den gängse och att det gav en helt annan rekommendation för vad planeringen ska baseras på. Av särskild vikt var att denna rekommendation inte var kvantifierad på det sätt som hade varit önskvärt enligt den rådande regimen, och att ingen samhällsekonomisk analys hade gjorts av de åtgärder som föreslogs. Detta sammantaget gjorde att klimatrapporten definierades som orealistisk och kvaliteten ifrågasattes internt inom Trafikverket. Därmed blev den också omöjlig att inkludera i ett underlag till regeringen. Studien av klimatrapporten ger sammantaget en rik illustration av maktrelationer som formar förutsättningarna för den långsiktiga infrastrukturplaneringen på nationell nivå, och visar något av de svårigheter och det motstånd som aktualiseras av försök att inkludera nya och alternativa planeringspraktiker i den rådande strukturen.

Collapse