Bakgrund

Ambitionerna för minskning av växthusgasutsläpp i Sverige är höga och det senaste övergripande målet från den svenska regeringen är noll netto-utsläpp av växthusgasekvivalenter år 2045. Regeringen har även fastställt ett sektorspecifikt mål för att minska utsläppen av växthusgaser från den inhemska transportsektorn med 70% år 2030 jämfört med 2010. Förnybar flytande metan har potential att bidra till betydande minskningar av växthusgasutsläpp jämfört med fossila drivmedel.

Förnybar flytande metan lyfts i Sverige och på EU-nivå fram som ett intressant alternativ till fossila drivmedel vid drift av tunga fordon och fartyg på grund av sin teknikmognad, sin potentiellt relativt höga klimatnytta jämfört med andra drivmedel samt relativt höga energitäthet. Till exempel talas det ofta om att dagens och planerad användning av flytande naturgas (LNG) på sikt kan ersättas med flytande biogas (LBG).

Metod

Denna studie innehåller en kartläggning av möjligheterna för svensk efterfrågan av LBG vilket jämförs med scenarier för produktion. En kvalificerad och systematisk bedömning av förutsättningarna för LBG och tillhörande fordon och infrastruktur med fokus till år 2030 har utförts. Litteraturstudier och kontakter med aktörer inom området ligger till grund för framtagandet av scenarier och analyser av förutsättningarna för LBG som drivmedel i Sverige. Hur befintliga och planerade styrmedel inom transportsektorn påverkar utvecklingen av LBG i Sverige har också kartlagts översiktligt.

Den möjliga inhemska efterfrågan av LBG har tagits fram för tre olika scenarier och tre scenarier har även utformats avseende den möjliga framtida inhemska produktionen av LBG till 2030. Utgångspunkten i scenarierna är dagens situation där LBG är dyrare än LNG.

Resultat och slutsats

Framtagna scenarier for inhemsk efterfrågan och produktion på LBG redovisas i en rapport. Scenarierna har tagit hänsyn till inhemsk efterfrågan från vägtransport, sjöfart och industri samt utbud från produktion av LBG via rötning.

Tunga fordon står för den största efterfrågan i alla scenarier där sjöfart och industri uppskattas kunna stå för en mindre del av efterfrågan. Skälet till att tunga fordon står för den största delen av efterfrågan är att dessa bedöms vara kommersiellt tillgängliga, infrastrukturen håller på att byggas ut, subsidier föreslås och att det bedöms finnas ett marknadssegment tillgängligt när HVO i större utsträckning används för låginblandning. Sjöfart och industri som använder LNG skulle framöver kunna gå över från LNG till LBG och det är en prisfråga som avgör vilket drivmedel eller bränsle som används. Framtagna scenarios visar på en möjlig efterfrågan på cirka 200 – 2 700 GWh/år 2030 och en möjlig produktion på cirka 450 – 1 900 GWh/år 2030.

I scenario 1 överstiger produktionen efterfrågan med cirka 250 GWh/år 2030. I scenario 2 och 3 överstiger efterfrågan produktionen med cirka 800 – 1 000 GWh/år 2030. De första åren kan dock produktionen överstiga efterfrågan i Scenario 2 och 3. Hur mycket LBG som efterfrågas och produceras beror även på flertalet faktorer såsom styrande lagstiftning från EU, nationella styrmedel, konkurrerande drivmedel och drivlinor och internationella trender.