Svante Berg,

Author Of 1 Presentation

Utformning och kapacitet för cykling Cykling och gångtrafik

11.4.2 - Cykel Kapacitet och utformning för höga/låga flöden

Speakers
Authors
Room
K&K, Spegelsalen (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Cykling och gångtrafik

Abstract

Bakgrund

Inom ett flertal projekt med supercykelväg har problem uppstått i och med att dessa kräver en ansenlig bredd. I dagens svenska utformningskrav och kapacitetsmanual finns inga krav eller modeller för beräkning av kapacitet. Kunskapsluckorna är bland annat:
- Kapacitet på länk
- Hastighet kopplat till flöde
- Sektionsbredder
- Erforderlig längd på 2-fältighet för att möjliggöra omkörning

Målet för projektet är att ta fram grundläggande parametrar samt rekommendationer för ”METKAP” samt ”VGU” för ökad hållbar cykling. Projektets främsta fokus är utformning och kapacitet. Syftet är att ta fram bättre rekommendationer för ökad hållbar och tillgänglig cykling med en nytt angreppsätt för dimensionering av cykelbanor.

Metod

Initialt i projektet har en teoretisk modell ansatts baserad på metoder från ett antal olika länder. Modellen kalibrerades och validerades sedan mot de utförda fältmätningarna.
Frågeställningarna besvaras dels med en litteraturgenomgång där resultaten av tidigare studier presenteras, dels med en fallstudie där vi jämför cyklistbeteende på två cykelbanor med olika utrymmesstandard. Den metod som använts i fallstudien är videoinspelning och manuell videoanalys.

Resultat och slutsats

Studiens viktigaste slutsatser är att cykelbanor med lägre utrymmesstandard har större andel bundna cyklister, och att andelen bundna cyklister ökar med motriktat flöde när utrymmet är begränsat. Det var inte möjligt att visa något samband mellan omkörningsbredd och hastighetsskillnad, men omkörningsbredden var i genomsnitt större på bredare cykelbanor. Resultaten visade även att cyklister med högre hastighet väljer att placera sig längre från cykelbanans kant än cyklister med lägre hastighet. Dessutom observerades att på cykelbanor med god utrymmesstandard fanns ett linjärt positivt samband mellan flöde och omkörningsfrekvens.

En modell för att beräkna fördelningen av omkörningssträcka togs fram, men kunde inte valideras på grund av begränsade mätresurser.

Collapse

Presenter Of 1 Presentation

Utformning och kapacitet för cykling Cykling och gångtrafik

11.4.2 - Cykel Kapacitet och utformning för höga/låga flöden

Speakers
Authors
Room
K&K, Spegelsalen (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Cykling och gångtrafik

Abstract

Bakgrund

Inom ett flertal projekt med supercykelväg har problem uppstått i och med att dessa kräver en ansenlig bredd. I dagens svenska utformningskrav och kapacitetsmanual finns inga krav eller modeller för beräkning av kapacitet. Kunskapsluckorna är bland annat:
- Kapacitet på länk
- Hastighet kopplat till flöde
- Sektionsbredder
- Erforderlig längd på 2-fältighet för att möjliggöra omkörning

Målet för projektet är att ta fram grundläggande parametrar samt rekommendationer för ”METKAP” samt ”VGU” för ökad hållbar cykling. Projektets främsta fokus är utformning och kapacitet. Syftet är att ta fram bättre rekommendationer för ökad hållbar och tillgänglig cykling med en nytt angreppsätt för dimensionering av cykelbanor.

Metod

Initialt i projektet har en teoretisk modell ansatts baserad på metoder från ett antal olika länder. Modellen kalibrerades och validerades sedan mot de utförda fältmätningarna.
Frågeställningarna besvaras dels med en litteraturgenomgång där resultaten av tidigare studier presenteras, dels med en fallstudie där vi jämför cyklistbeteende på två cykelbanor med olika utrymmesstandard. Den metod som använts i fallstudien är videoinspelning och manuell videoanalys.

Resultat och slutsats

Studiens viktigaste slutsatser är att cykelbanor med lägre utrymmesstandard har större andel bundna cyklister, och att andelen bundna cyklister ökar med motriktat flöde när utrymmet är begränsat. Det var inte möjligt att visa något samband mellan omkörningsbredd och hastighetsskillnad, men omkörningsbredden var i genomsnitt större på bredare cykelbanor. Resultaten visade även att cyklister med högre hastighet väljer att placera sig längre från cykelbanans kant än cyklister med lägre hastighet. Dessutom observerades att på cykelbanor med god utrymmesstandard fanns ett linjärt positivt samband mellan flöde och omkörningsfrekvens.

En modell för att beräkna fördelningen av omkörningssträcka togs fram, men kunde inte valideras på grund av begränsade mätresurser.

Collapse

Moderator Of 1 Session

K&K, Spegelsalen (150) Cykling och gångtrafik
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Room
K&K, Spegelsalen (150)
Moderators