Inge Vierth,

Author Of 2 Presentations

Energieffektiva farkoster på vattnet och i luften Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.1.4 - Effekter av Sjöfartsverkets nya miljödifferentierade farledsavgifter

Speakers
Room
SF, Tellus (65)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Sjöfartsverkets farledsavgifter består av en fartygsdel och en gods/passagerardel. Fartygsdelen miljödifferentieras sedan 1998, baserade på svavelcertifikat (till 2014) och kvävecertifikat (till 2017). 2018 infördes ett poängsystem med fem lika viktade miljökategorier: NOx emissioner, CO2 emissioner, SOx emissioner och partiklar, Hantering av kemikalier och Hantering av avfall. Redare som registrerar sina fartyg på Clean Shipping index (CSI) kan få lägre avgifter. I studien jämförs utfallet i det nya systemet med utfallet i det tidigare systemet.

Metod

Jämförelsen baseras på redarnas beslut 1998 - 2017 och under de fyra kvartalen 2018. Fartygsindividspecifika uppgifter om CSI-poäng, avgiftsreduktioner och anlöp i olika svenska hamnar analyseras. (Specifika data för 2017 kompletteras under hösten.) Den information som finns tillgänglig för att studera miljöpåverkan och de olika aktörernas åtgärdskostnader samt behovet av ytterligare kunskap diskuteras.

Resultat och slutsats

Resultat

Reduktionen av avgifterna var lägre 2018 (36 miljoner kr) än 2017 (62 miljoner kr). Det nya systemet har lockat fler fartygstyper (ökningen var störst för roro- och tankfartyg), incitamenten för att reducera NOx-utsläppen har dock minskat. Ex post-analyser indikerar att de certifikatbaserade systemen för SOx och NOx var samhällsekonomiskt lönsamma, det är dock än så länge oklart hur resultatet av det nya systemet blir. Sjöfartsverkets ex-ante analys indikerar att systemet kommer att bli lönsamt, vi finner dock att flera områden måste utvecklas innan en fullständig bild av samhällets kostnader och nyttor kan ges.

Antalet ropax- och passagerarfartyg som får lägre farledsavgifter ökade succesivt under 2018. De festa av de tillkommande fartygen har låga poäng i NOx-kategorin och incitamenten att investera i reningsteknik är lägre än i det tidigare systemet. Detta beror på lägre avgiftsreduktioner för NOx och möjligheten att samla poäng i de fyra andra miljökategorierna. Tre av de 63 fartygen som betalde lägre avgifter hade ingen poäng i NOx-kategorin. Det finns stora skillnader mellan de fem miljökategorierna. Över 60 % av fartygen som betalde lägre avgifter hade minst 26 av 30 möjliga poäng i CO2-kategorin; för avfallskategorin var andelen 87 %. Detta indikerar en begränsad förbättringspotential i dessa kategorier.

Slutsatser

Miljödifferentierade farledsavgifter är ett styrmedel som kan användas för att påskynda genomförandet av åtgärder som går längre än obligatoriska krav. Analysen visar att det tar tid att införa ett nytt system.

En central fråga är om de avgiftsreduktioner som redarna kan få i det nya systemet är tillräckligt stora för att ge incitament att vidta åtgärderför att minska de olika miljöeffekterna. I det tidigare systemet var det tydligt vilka åtgärder som krävdes för att få ett NOx- och SOx-certifikat.

Generellt är det positivt att inkludera flera miljökategorier än NOx-emissioner, en fråga är dock om CSI-indexet omfattar de viktigaste miljökategorierna eller om ytterligare kategorier, t ex buller, borde beaktas. En annan fråga är om de olika miljökriterierna bör viktas lika.

Befintliga kostnadsnyttoanalyser är begränsade till utsläpp till luft (där det finns beprövade beräkningsmetoder), motsvarande analyser för hanteringen av kemikalier och avfall kräver ny kunskap.

Slutligen är en given fråga är hur effektivitetsvinster kan uppnås genom att harmonisera Sjöfartsverkets miljödifferentierade farledsavgifter och hamnarnas miljödifferentierade avgifter.

Collapse
Hur kan det svenska klimatmålet uppnås i godstransportsektorn? Gods och logistik 

7.1.3 - Fossil Free Freight (Triple F) - Uppnås klimatmålet för godstransporter?

Room
K&K, Musikalen (250)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Gods och logistik 

Abstract

Bakgrund

Triple F (Fossil Free Freight) är ett nationellt forskningsprogram med syfte att utveckla kunskap som kan bidra till minskade klimatutsläpp från godstransportsektorn. Projektet Systemövergripande uppföljning syftar till att följa upp hur godstransportsektorn närmar sig Sveriges mål om minus 70% växthusgasutsläpp till 2030 jämfört med 2010. Rapporten tas fram under hösten 2019 och har bland annat som syfte att ligga som underlag till framtida forskningsprojekt, inom och utom Triple F.

Metod

Studien tar fram indikatorer över godstransportsektorns utveckling mot 2030-målet och analyserar olika faktorers påverkan på godstransporternas växthusgasutsläpp. Indikatorerna baseras på officiell statistik. En workshop med relevanta aktörer har även genomförts.

Resultat och slutsats

Växthusgasutsläppen för godstransporter minskade mellan 2010–2017 med 23,6%, vilket inte är tillräckligt för att i en linjär takt kunna minska växthusgasutsläppen med 70% mellan 2010 och 2030. Tunga lastbilar bidrar med majoriteten av växthusgasutsläppen. För att uppnå utsläppsminskningar där de ger störst effekt är det därmed viktigt med styrmedel som angriper de tunga lastbilarnas växthusgasutsläpp.

Utvecklingen av växthusgasutsläpp och godstransportarbete för tunga lastbilar har historiskt följt varandra, men efter 2013 kan ett potentiellt trendbrott observeras där transportarbetet ökar medan växthusgasutsläppen minskar. Flertalet prognoser visar att 2030-målet inte kommer att nås med dagens beslutade styrmedel och åtgärder. Trendbrottet för tunga lastbilar visar dock att det finns potential att minska växthusgasutsläppen trots ett ökande godstransportarbete, men det kommer krävas fler och/eller kraftigare styrmedel och åtgärder.

Triple F fokuserar på tre övergripande utmaningar för att minska växthusgasutsläppen: överflyttning till energieffektiva trafikslag, ett mer transporteffektivt samhälle, samt ökad andel förnybara drivmedel.

Sedan 2010 har överflyttningen av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart varit marginell, och enligt Trafikverkets prognos förväntas andelen godstransportarbete per trafikslag vara relativt konstant fram till 2040. Trots detta finns det potential för överflyttning då förutsättningarna för överflyttning framförallt finns på avstånd längre än 300 km. I Sverige transporteras 9% av all godsmängd på sträckor över 300 km, vilket motsvarar 41% av alla tonkilometer.

Exempel på effektiviseringar i godstransportsektorn är ökade fyllnadsgrader, samordning och samlastning av godstransporter, samt nya affärsmodeller. Studien visar dock att det finns flera luckor i statistiken på detta område. Ett fåtal indikatorer har ändå tagits fram. Det framgår bland annat att den transporterade mängden gods för tunga lastbilar i genomsnitt har minskat med 0,6 ton per lastbil mellan 2010–2017, vilket kan indikera att transporterna har blivit mindre effektiva. Vidare har transportarbetet varit relativt konstant, men det har blivit vanligare att transportera godset med lätta eller med de tyngsta lastbilarna.

Sedan 2010 har andelen förnybara drivmedel ökat kraftigt i Sverige, vilket är en av de tydligaste förändringarna bland indikatorerna. Framförallt användningen av HVO har bidragit till denna ökning. Den ökade andelen förnybar energi kan därför tänkas ha fyllt en viktig roll i minskningen av lastbilarnas växthusgasutsläpp över tidsperioden.

Ett flertal luckor i statistiken har identifierats i studien. Statistik som bör samlas in för att möjliggöra bättre beslut kring styrmedel är bland annat: godstransporternas användning av förnybara drivmedel, godstransportarbete för lätta lastbilar, samt fyllnadsgrad och andra effektivitetsmått för alla trafikslag.

Collapse

Presenter Of 1 Presentation

Energieffektiva farkoster på vattnet och i luften Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.1.4 - Effekter av Sjöfartsverkets nya miljödifferentierade farledsavgifter

Speakers
Room
SF, Tellus (65)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Sjöfartsverkets farledsavgifter består av en fartygsdel och en gods/passagerardel. Fartygsdelen miljödifferentieras sedan 1998, baserade på svavelcertifikat (till 2014) och kvävecertifikat (till 2017). 2018 infördes ett poängsystem med fem lika viktade miljökategorier: NOx emissioner, CO2 emissioner, SOx emissioner och partiklar, Hantering av kemikalier och Hantering av avfall. Redare som registrerar sina fartyg på Clean Shipping index (CSI) kan få lägre avgifter. I studien jämförs utfallet i det nya systemet med utfallet i det tidigare systemet.

Metod

Jämförelsen baseras på redarnas beslut 1998 - 2017 och under de fyra kvartalen 2018. Fartygsindividspecifika uppgifter om CSI-poäng, avgiftsreduktioner och anlöp i olika svenska hamnar analyseras. (Specifika data för 2017 kompletteras under hösten.) Den information som finns tillgänglig för att studera miljöpåverkan och de olika aktörernas åtgärdskostnader samt behovet av ytterligare kunskap diskuteras.

Resultat och slutsats

Resultat

Reduktionen av avgifterna var lägre 2018 (36 miljoner kr) än 2017 (62 miljoner kr). Det nya systemet har lockat fler fartygstyper (ökningen var störst för roro- och tankfartyg), incitamenten för att reducera NOx-utsläppen har dock minskat. Ex post-analyser indikerar att de certifikatbaserade systemen för SOx och NOx var samhällsekonomiskt lönsamma, det är dock än så länge oklart hur resultatet av det nya systemet blir. Sjöfartsverkets ex-ante analys indikerar att systemet kommer att bli lönsamt, vi finner dock att flera områden måste utvecklas innan en fullständig bild av samhällets kostnader och nyttor kan ges.

Antalet ropax- och passagerarfartyg som får lägre farledsavgifter ökade succesivt under 2018. De festa av de tillkommande fartygen har låga poäng i NOx-kategorin och incitamenten att investera i reningsteknik är lägre än i det tidigare systemet. Detta beror på lägre avgiftsreduktioner för NOx och möjligheten att samla poäng i de fyra andra miljökategorierna. Tre av de 63 fartygen som betalde lägre avgifter hade ingen poäng i NOx-kategorin. Det finns stora skillnader mellan de fem miljökategorierna. Över 60 % av fartygen som betalde lägre avgifter hade minst 26 av 30 möjliga poäng i CO2-kategorin; för avfallskategorin var andelen 87 %. Detta indikerar en begränsad förbättringspotential i dessa kategorier.

Slutsatser

Miljödifferentierade farledsavgifter är ett styrmedel som kan användas för att påskynda genomförandet av åtgärder som går längre än obligatoriska krav. Analysen visar att det tar tid att införa ett nytt system.

En central fråga är om de avgiftsreduktioner som redarna kan få i det nya systemet är tillräckligt stora för att ge incitament att vidta åtgärderför att minska de olika miljöeffekterna. I det tidigare systemet var det tydligt vilka åtgärder som krävdes för att få ett NOx- och SOx-certifikat.

Generellt är det positivt att inkludera flera miljökategorier än NOx-emissioner, en fråga är dock om CSI-indexet omfattar de viktigaste miljökategorierna eller om ytterligare kategorier, t ex buller, borde beaktas. En annan fråga är om de olika miljökriterierna bör viktas lika.

Befintliga kostnadsnyttoanalyser är begränsade till utsläpp till luft (där det finns beprövade beräkningsmetoder), motsvarande analyser för hanteringen av kemikalier och avfall kräver ny kunskap.

Slutligen är en given fråga är hur effektivitetsvinster kan uppnås genom att harmonisera Sjöfartsverkets miljödifferentierade farledsavgifter och hamnarnas miljödifferentierade avgifter.

Collapse