Gunnel Bångman, the Swedish Transport administration

the Swedish Transport administration Expertcenter

Author Of 1 Presentation

Värdering av klimatutsläpp, politiska mål och måluppfyllnad Transportpolitik och ekonomi 

1.1.1 - Transportsektorns värdering av klimatutsläpp enligt ASEK7

Room
K&K, Verdefoajén (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

Transportsektorns rekommenderade kalkylvärden (ASEK-rapporten) har under 2019 varit föremål för en översyn inför den nationella åtgärdsplaneringen år 2020. Den här gången har översynen av rekommenderad värdering av utsläpp av koldioxid varit extra intressant på grund av dels det nya politiska målet om 70% minskning av koldioxidutsläpp till 2030, dels att översyen varit ett åtagande inom ramen för strategier för omställning till fossilfrihet i transportsektorn (SOFT).

Metod

ASEKs interna arbetsgrupp på Trafikverket och ASEKs myndighetsövergripande samrådsgrupp har utgått från ett brett underlagsmaterial bestående av såväl befintliga skadekostnadsskattningar som analyser av förutsättningar för uppfyllnad av klimatmål och utvärderingar av befintliga styrmedels kostnadseffektivitet och funktion som incitament. ASEKs arbetsgrupp har utifrån detta tagit fram förslag på värdering av utsläpp av klimatgaser f o m 1 april 2020 (ASEK version 7.0) som därefter diskuterats i ASEKs samrådsgrupp.

Resultat och slutsats

ASEK-arbetet har resulterat i följande ställningstaganden när det gäller värdering av utsläpp av koldioxid: Värderingen bör även fortsättningsvis kopplas till politiska preferenser och mål, hellre än skattningar av skadekostnad. Värderingen bör emellertid i fortsättningen kopplas till reduktionsplikten, och inte som hittills bestämmas av nivån på koldioxidskatten. Det förslag till ny värdering som beslutats är att koldioxidekvivalenter ska värderas med utgångspunkt från den reduktionspliktsavgift som rinförts, alltså den avgift som bränsledistributörerna får betala om de inte uppfyller reduktionsplikten. Den reationelle vinstmaximerande/kostnadsminimerande bränsledistributören kommer att välja det billiaste av alternativen merkostnad för biobränsle och reduktionspliktsavgift, och avgiften kommer därfrö att fungera som ett tak för merkostnaden för inblandningen av biobränsle. Genom beslutet om en reduktionpliktsavgift, och dessutom en maximinivå på 7 kr/kg för denna avgift, har politikerns givit en tydlig signal om att det finns en övre gräns för vad det får kosta samhället att uppnå klimatmålet om 70% reduktion av klimatutsläpp. Den övre gränsen kan i sin tur tolkas som politikernas bedömning av nivån på den inbesparade skadekostnad som reduktionen av klimatutsläppen bidrar till. ASEK-gruppens förslag till ny rekommendation om värdering av koldioxidutsläpp i ASEK 7.0 är blev alltså 7 kr/kg, dock utan real uppskrivning över tiden. Denna rekommendation är nu beslutad av Trafikverket. En översiktlig analys har gjorts av konsekvenserna för Trafikverkets samhällsekonomiska infrastrukturkalkyler av denna stora höjning av koldixidvärderingen. Reslultatet visar att effekten är den förväntade vad riktiningen beträffar (kan bidra till bättre lönsamhet av järnvägsinvesteringa och sämre lönsamhet av väginvesteringar) men mindre än förväntad vad omfattningen beträffar (antal objekt som påverkas påtagligt).

Collapse

Presenter Of 1 Presentation

Värdering av klimatutsläpp, politiska mål och måluppfyllnad Transportpolitik och ekonomi 

1.1.1 - Transportsektorns värdering av klimatutsläpp enligt ASEK7

Room
K&K, Verdefoajén (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

Transportsektorns rekommenderade kalkylvärden (ASEK-rapporten) har under 2019 varit föremål för en översyn inför den nationella åtgärdsplaneringen år 2020. Den här gången har översynen av rekommenderad värdering av utsläpp av koldioxid varit extra intressant på grund av dels det nya politiska målet om 70% minskning av koldioxidutsläpp till 2030, dels att översyen varit ett åtagande inom ramen för strategier för omställning till fossilfrihet i transportsektorn (SOFT).

Metod

ASEKs interna arbetsgrupp på Trafikverket och ASEKs myndighetsövergripande samrådsgrupp har utgått från ett brett underlagsmaterial bestående av såväl befintliga skadekostnadsskattningar som analyser av förutsättningar för uppfyllnad av klimatmål och utvärderingar av befintliga styrmedels kostnadseffektivitet och funktion som incitament. ASEKs arbetsgrupp har utifrån detta tagit fram förslag på värdering av utsläpp av klimatgaser f o m 1 april 2020 (ASEK version 7.0) som därefter diskuterats i ASEKs samrådsgrupp.

Resultat och slutsats

ASEK-arbetet har resulterat i följande ställningstaganden när det gäller värdering av utsläpp av koldioxid: Värderingen bör även fortsättningsvis kopplas till politiska preferenser och mål, hellre än skattningar av skadekostnad. Värderingen bör emellertid i fortsättningen kopplas till reduktionsplikten, och inte som hittills bestämmas av nivån på koldioxidskatten. Det förslag till ny värdering som beslutats är att koldioxidekvivalenter ska värderas med utgångspunkt från den reduktionspliktsavgift som rinförts, alltså den avgift som bränsledistributörerna får betala om de inte uppfyller reduktionsplikten. Den reationelle vinstmaximerande/kostnadsminimerande bränsledistributören kommer att välja det billiaste av alternativen merkostnad för biobränsle och reduktionspliktsavgift, och avgiften kommer därfrö att fungera som ett tak för merkostnaden för inblandningen av biobränsle. Genom beslutet om en reduktionpliktsavgift, och dessutom en maximinivå på 7 kr/kg för denna avgift, har politikerns givit en tydlig signal om att det finns en övre gräns för vad det får kosta samhället att uppnå klimatmålet om 70% reduktion av klimatutsläpp. Den övre gränsen kan i sin tur tolkas som politikernas bedömning av nivån på den inbesparade skadekostnad som reduktionen av klimatutsläppen bidrar till. ASEK-gruppens förslag till ny rekommendation om värdering av koldioxidutsläpp i ASEK 7.0 är blev alltså 7 kr/kg, dock utan real uppskrivning över tiden. Denna rekommendation är nu beslutad av Trafikverket. En översiktlig analys har gjorts av konsekvenserna för Trafikverkets samhällsekonomiska infrastrukturkalkyler av denna stora höjning av koldixidvärderingen. Reslultatet visar att effekten är den förväntade vad riktiningen beträffar (kan bidra till bättre lönsamhet av järnvägsinvesteringa och sämre lönsamhet av väginvesteringar) men mindre än förväntad vad omfattningen beträffar (antal objekt som påverkas påtagligt).

Collapse

Moderator Of 1 Session

SF, Månen (50) Transportpolitik och ekonomi
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Room
SF, Månen (50)