Bakgrund

Den digitala transformationen handlar om de anpassningar och den förflyttning hela transportbranschen behöver göra för att Sverige, transportsystemet och sjöfarten ska fortsätta vara konkurrenskraftiga. Om vi ska ta vara på digitaliseringens möjligheter behöver vi samarbeta och transformera hela det samlade transport– och informationsflödet, för att skapa det digitala anlöpet.

Metod

För att digitaliseringen ska ske på ett effektivt sätt och inom en rimlig ekonomisk ram behöver det ske samordnat inom offentlig sektor samt med privat näringsliv, såväl transportörer som varuägare. För Sjöfartsverket handlar förflyttningen om hur vi organiserar vårt arbete och vilka tjänster som vi ska erbjuda våra kunder. Det handlar inte om ta fram nya tekniska lösningar eller att fortsätta göra på samma sätt, fast digitalt istället för på papper. Digitaliseringen ska skapa ett nytt värde för kunden och därmed intäkter som motiverar de kostnader den digitala transformationen är associerad med.

Resultat och slutsats

Sjöfartsverket beslutade våren 2019 om en digitaliseringsstrategi. Digitaliseringsstrategins syfte är att vara vägledande i Sjöfartsverkets digitala transformation och därigenom stödja vårt arbete med att förbättra sjöfartens konkurrenskraft och Sjöfartsverkets ekonomi. Strategin innehåller sex övergripande mål;
-Digitaliseringen förenklar flöden mellan och inom trafikslag som i sin tur skapar helhetssyn, transparens och konkurrensneutralitet mellan trafikslagen
-Ny teknik och digitalisering skapar förutsättningar för hållbarhet samt möjliggör ökad affärs- och tjänsteutveckling för hållbar konkurrenskraft
-Digitalisering skapar förutsättningar för en kultur med ett tillitsbaserat ledarskap, att ha en struktur för att hantera idéer och kreativitet i organisationen samt att skapa miljöer för att testa och införa innovationer
-Digitala resurser används för att effektivisera verksamheten och förenkla medarbetarens vardag och därmed begränsa kostnadsutveckling och avgifter till Sjöfarten
-Regelverk som fungerar i och för Sjöfartsverkets och Sjöfartens digitala omställning
-Sjöfartsverkets säkerhetsnivåer är balanserade mot behovet av användning av digitala resurser och tar hänsyn till sjöfartens behov av affärssekretess i förhållande till möjligheterna med infodelning och transparens

Målen nås genom att sju strategiska områden beaktas. Dessa områden skapar enhetlighet i vägval och beslut. 1. Kund - Konkurrenskraft och hållbarhet genom transparens, samordning och sänkta kostnader. 2. Affärsutveckling - Sänkta processkostnader och kostnadseffektiv kundanpassning 3. Medarbetare, ledarskap och organisation - Stärk förändringsledarskapet, kulturen och det livslånga lärandet 4. Processkartläggning - Information ska ses som en tillgång 5. Miljö - Ekologisk hållbarhet genom automatisering och informationsdelning 6. Regelverk - Vi arbetar proaktivt med regelverk som möjliggörare 7. Cybersäkerhet - Balanserade säkerhetsnivåer mot digitalt behov

På senare tid har Sjöfartsverket, flera svenska hamnar, redare och andra aktörer arbetat för att förenkla fartygens anlöp till och från svenska hamnar. Digitalisering har här varit ett viktigt verktyg för att minska kostnader och öka kundnyttan. Förbättringarna har i regel utgått från varje aktörs egna tjänster. Det gäller även Sjöfartsverkets digitaliseringar. Digitaliseringen har stora fördelar. Men risken finns att det investeringar i teknik och lösningar görs parallellt och att helhetslösningen inte blir så bra därför att det saknas en gemensam bild av hur hela anlöpsprocessen ska kunna effektiviseras. Ett branschgemensamt program för hur anlöpsprocessen kan digitaliseras för att bl a öka Sjöfartens konkurrenskraft etableras hösten 2019 och förväntas löpa åtminstone till 2025.

Bakgrund

Aktörer i sjöfartsbranschen är lika framåt som i andra branscher. De testar och inför nya digitala verktyg och system till höger och vänster. Sjöfarten är till sin natur global. Ett fartyg som levererar till Piteå kan två månader senare hämta gods på Påskön. Det innebär att kostnaderna för att anpassa system till lokala, nationella lösningar ofta blir överväldigande, och därför har sjöfarten inte på samma sätt som många andra branscher kunnat införa gemensamma lösningar.

Metod

Sjöfartsverket har under 10 år jobbat i stora EU-projekt med konsortier som även inbegriper kommersiella aktörer. Projekten har enats om standardarer etablerade på 2 år en global standard för ruttinformationsutbyte för elektroniska navigationssystem. I projekten har man även demonstrerat gemensamma infrastrukturlösningar och skapat interoperabla plattformar där olika leverantörers lösningar fungerar direkt med varandra utan att behöva testas enskilt. Detta är nytt för branschen.

Resultat och slutsats

Sea Traffic Management, STM, är den övergripande termen för detta ekosystem av standarder, infrastruktur och tjänster. I STM Validation-projektet så validerades den nya ruttinformationsstandarden, interoperabiliteten mellan olika system demonstrerades och infrastrukturen utvecklades vidare.

IEC, Internationl Electrotechnical Committee, som ansvarar för vissa standard globalt, har valt att nu jobba vidare med en andra version av ruttinformationsstandarden. IEC har också etablerat en arbetsgrupp för att skapa en ny standard som ska leda till interoperabilitet, baserad på STMs teknik, inte bara för ruttstandarden, utan för alla maritima kommunikationsstandarder som täcks av S-100-familjen, dvs globala standarder som tas fram av IHO, det internationella organet för hydrografi (sjömätning, sjökort etc), IALA, det internationella organet för myndighetesrekommendationer gälland sjöfartsstöd från land (fyrar, farleder, trafikkoordinering).

STM Validation-projektet har även tagit fram en standard för informationsdelning mellan hamnaktörer. Denna används när t ex Gävle hamn ska etablera ett nytt system för informationsdelning i hamnen och med de anlpande fartygen.

Globala standarder är de enda standarder som sjöfartsbranschen uppskattar och som de internationella sjöfartsorganen kan stadfästa. Det går att etablera dessa standarder inom sjöfarten om man har de kommersiella aktörerna med sig. En global standard kan ha sitt ursprung lokalt, men man måste från början ha den globala visionen.

Ett exempel på det senare är projektet Real Time Ferries, där realtids information om färjors ankomster och avgångar på STMs standardformat, skickas in i en plattform som delar information på europeiska standardformat (med global öppenhet) som kan användas av reseplanerare (tänk GoogleMaps eller Skånetrafikens app) Även hamner och logistikföretag kan hämta detta öppna data och optimera sin planering, eliminera onödiga väntetider, och ge slutkunder mycket bättre information och lägre kostnader.

Bakgrund

Den digitala transformationen handlar om de anpassningar och den förflyttning hela transportbranschen behöver göra för att Sverige, transportsystemet och sjöfarten ska fortsätta vara konkurrenskraftiga. Om vi ska ta vara på digitaliseringens möjligheter behöver vi samarbeta och transformera hela det samlade transport– och informationsflödet, för att skapa det digitala anlöpet.

Metod

För att digitaliseringen ska ske på ett effektivt sätt och inom en rimlig ekonomisk ram behöver det ske samordnat inom offentlig sektor samt med privat näringsliv, såväl transportörer som varuägare. För Sjöfartsverket handlar förflyttningen om hur vi organiserar vårt arbete och vilka tjänster som vi ska erbjuda våra kunder. Det handlar inte om ta fram nya tekniska lösningar eller att fortsätta göra på samma sätt, fast digitalt istället för på papper. Digitaliseringen ska skapa ett nytt värde för kunden och därmed intäkter som motiverar de kostnader den digitala transformationen är associerad med.

Resultat och slutsats

Sjöfartsverket beslutade våren 2019 om en digitaliseringsstrategi. Digitaliseringsstrategins syfte är att vara vägledande i Sjöfartsverkets digitala transformation och därigenom stödja vårt arbete med att förbättra sjöfartens konkurrenskraft och Sjöfartsverkets ekonomi. Strategin innehåller sex övergripande mål;
-Digitaliseringen förenklar flöden mellan och inom trafikslag som i sin tur skapar helhetssyn, transparens och konkurrensneutralitet mellan trafikslagen
-Ny teknik och digitalisering skapar förutsättningar för hållbarhet samt möjliggör ökad affärs- och tjänsteutveckling för hållbar konkurrenskraft
-Digitalisering skapar förutsättningar för en kultur med ett tillitsbaserat ledarskap, att ha en struktur för att hantera idéer och kreativitet i organisationen samt att skapa miljöer för att testa och införa innovationer
-Digitala resurser används för att effektivisera verksamheten och förenkla medarbetarens vardag och därmed begränsa kostnadsutveckling och avgifter till Sjöfarten
-Regelverk som fungerar i och för Sjöfartsverkets och Sjöfartens digitala omställning
-Sjöfartsverkets säkerhetsnivåer är balanserade mot behovet av användning av digitala resurser och tar hänsyn till sjöfartens behov av affärssekretess i förhållande till möjligheterna med infodelning och transparens

Målen nås genom att sju strategiska områden beaktas. Dessa områden skapar enhetlighet i vägval och beslut. 1. Kund - Konkurrenskraft och hållbarhet genom transparens, samordning och sänkta kostnader. 2. Affärsutveckling - Sänkta processkostnader och kostnadseffektiv kundanpassning 3. Medarbetare, ledarskap och organisation - Stärk förändringsledarskapet, kulturen och det livslånga lärandet 4. Processkartläggning - Information ska ses som en tillgång 5. Miljö - Ekologisk hållbarhet genom automatisering och informationsdelning 6. Regelverk - Vi arbetar proaktivt med regelverk som möjliggörare 7. Cybersäkerhet - Balanserade säkerhetsnivåer mot digitalt behov

På senare tid har Sjöfartsverket, flera svenska hamnar, redare och andra aktörer arbetat för att förenkla fartygens anlöp till och från svenska hamnar. Digitalisering har här varit ett viktigt verktyg för att minska kostnader och öka kundnyttan. Förbättringarna har i regel utgått från varje aktörs egna tjänster. Det gäller även Sjöfartsverkets digitaliseringar. Digitaliseringen har stora fördelar. Men risken finns att det investeringar i teknik och lösningar görs parallellt och att helhetslösningen inte blir så bra därför att det saknas en gemensam bild av hur hela anlöpsprocessen ska kunna effektiviseras. Ett branschgemensamt program för hur anlöpsprocessen kan digitaliseras för att bl a öka Sjöfartens konkurrenskraft etableras hösten 2019 och förväntas löpa åtminstone till 2025.

Bakgrund

Aktörer i sjöfartsbranschen är lika framåt som i andra branscher. De testar och inför nya digitala verktyg och system till höger och vänster. Sjöfarten är till sin natur global. Ett fartyg som levererar till Piteå kan två månader senare hämta gods på Påskön. Det innebär att kostnaderna för att anpassa system till lokala, nationella lösningar ofta blir överväldigande, och därför har sjöfarten inte på samma sätt som många andra branscher kunnat införa gemensamma lösningar.

Metod

Sjöfartsverket har under 10 år jobbat i stora EU-projekt med konsortier som även inbegriper kommersiella aktörer. Projekten har enats om standardarer etablerade på 2 år en global standard för ruttinformationsutbyte för elektroniska navigationssystem. I projekten har man även demonstrerat gemensamma infrastrukturlösningar och skapat interoperabla plattformar där olika leverantörers lösningar fungerar direkt med varandra utan att behöva testas enskilt. Detta är nytt för branschen.

Resultat och slutsats

Sea Traffic Management, STM, är den övergripande termen för detta ekosystem av standarder, infrastruktur och tjänster. I STM Validation-projektet så validerades den nya ruttinformationsstandarden, interoperabiliteten mellan olika system demonstrerades och infrastrukturen utvecklades vidare.

IEC, Internationl Electrotechnical Committee, som ansvarar för vissa standard globalt, har valt att nu jobba vidare med en andra version av ruttinformationsstandarden. IEC har också etablerat en arbetsgrupp för att skapa en ny standard som ska leda till interoperabilitet, baserad på STMs teknik, inte bara för ruttstandarden, utan för alla maritima kommunikationsstandarder som täcks av S-100-familjen, dvs globala standarder som tas fram av IHO, det internationella organet för hydrografi (sjömätning, sjökort etc), IALA, det internationella organet för myndighetesrekommendationer gälland sjöfartsstöd från land (fyrar, farleder, trafikkoordinering).

STM Validation-projektet har även tagit fram en standard för informationsdelning mellan hamnaktörer. Denna används när t ex Gävle hamn ska etablera ett nytt system för informationsdelning i hamnen och med de anlpande fartygen.

Globala standarder är de enda standarder som sjöfartsbranschen uppskattar och som de internationella sjöfartsorganen kan stadfästa. Det går att etablera dessa standarder inom sjöfarten om man har de kommersiella aktörerna med sig. En global standard kan ha sitt ursprung lokalt, men man måste från början ha den globala visionen.

Ett exempel på det senare är projektet Real Time Ferries, där realtids information om färjors ankomster och avgångar på STMs standardformat, skickas in i en plattform som delar information på europeiska standardformat (med global öppenhet) som kan användas av reseplanerare (tänk GoogleMaps eller Skånetrafikens app) Även hamner och logistikföretag kan hämta detta öppna data och optimera sin planering, eliminera onödiga väntetider, och ge slutkunder mycket bättre information och lägre kostnader.