Erik Stigell, Trivector

Trivector traffic

Author Of 1 Presentation

Utformning och kapacitet för cykling Cykling och gångtrafik

11.4.3 - Hastighetsbegränsningar på cykelbana – acceptans, konsekvenser och lagstiftning. Med cykelsignaler som case

Room
K&K, Spegelsalen (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Cykling och gångtrafik

Abstract

Bakgrund

Trafiksignaler i cykelvägnätet är ofta en källa till frustration och irritation för cyklister. Tekniken och styrningen är ofta anpassad efter biltrafikens behov, vilket innebär långa väntetider för cyklister. Det är dock relativt enkelt att åstadkomma förbättringar för cykeltrafiken genom exempelvis detektering, överanmälan och längre gröntider. I många fall är det även möjligt att ersätta trafiksignaler med cykelöverfarter eller hastighetssäkrade cykelpassager, vilket ökar framkomligheten och trafiksäkerheten för cyklister samt minskar risken för rödkörningar. Syftet med studien var att fungera som kunskapsunderlag för väghållare i deras arbete med trafiksignaler.

Metod

För att öka kunskapen om signalerna i det regionala cykelvägnätet gjordes en kartläggning av samtliga trafiksignaler i det regionala cykelvägnätet med avseende på bland annat utformning och signalinställning. Data samlades in genom en enkätundersökning, en inventering utifrån öppna data samt en fältstudie. Alla inventerade cykelsignaler bedömdes sedan utifrån en kvalitetsmatris framtagen av Nederländska CROW. En sträcka utmed Huddingevägen detaljstuderades och potentialen för trimning skattades. Slutligen gjordes en litteraturstudie för att ta fram en verktygslåda med olika åtgärder som passar olika typer av platser där cykeltrafik korsar vägar med biltrafik.

Resultat och slutsats

Studien visar att många kommuner har relativt låg kunskap om de egna trafiksignalerna och deras inställning. Det saknas praktiska råd och riktlinjer om trafiksignaler för cyklister och det finns inga uppsatta mål för fördelning av väntetid mellan trafikantgrupper.

Den detaljstudie av ett cykelstråk som gjordes visar att signalerna adderar 10–20 procent på den totala restiden för cyklisterna i förortsmiljö, troligtvis är siffran högre i centrala Stockholm.

Slutsatsen är att det finns bra verktyg för att trimma signaler och en stor potential för att till en låg kostnad trimma eller bygga om signaler så att väntetiden för cyklister kan minska.

Collapse

Presenter Of 1 Presentation

Utformning och kapacitet för cykling Cykling och gångtrafik

11.4.3 - Hastighetsbegränsningar på cykelbana – acceptans, konsekvenser och lagstiftning. Med cykelsignaler som case

Room
K&K, Spegelsalen (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Cykling och gångtrafik

Abstract

Bakgrund

Trafiksignaler i cykelvägnätet är ofta en källa till frustration och irritation för cyklister. Tekniken och styrningen är ofta anpassad efter biltrafikens behov, vilket innebär långa väntetider för cyklister. Det är dock relativt enkelt att åstadkomma förbättringar för cykeltrafiken genom exempelvis detektering, överanmälan och längre gröntider. I många fall är det även möjligt att ersätta trafiksignaler med cykelöverfarter eller hastighetssäkrade cykelpassager, vilket ökar framkomligheten och trafiksäkerheten för cyklister samt minskar risken för rödkörningar. Syftet med studien var att fungera som kunskapsunderlag för väghållare i deras arbete med trafiksignaler.

Metod

För att öka kunskapen om signalerna i det regionala cykelvägnätet gjordes en kartläggning av samtliga trafiksignaler i det regionala cykelvägnätet med avseende på bland annat utformning och signalinställning. Data samlades in genom en enkätundersökning, en inventering utifrån öppna data samt en fältstudie. Alla inventerade cykelsignaler bedömdes sedan utifrån en kvalitetsmatris framtagen av Nederländska CROW. En sträcka utmed Huddingevägen detaljstuderades och potentialen för trimning skattades. Slutligen gjordes en litteraturstudie för att ta fram en verktygslåda med olika åtgärder som passar olika typer av platser där cykeltrafik korsar vägar med biltrafik.

Resultat och slutsats

Studien visar att många kommuner har relativt låg kunskap om de egna trafiksignalerna och deras inställning. Det saknas praktiska råd och riktlinjer om trafiksignaler för cyklister och det finns inga uppsatta mål för fördelning av väntetid mellan trafikantgrupper.

Den detaljstudie av ett cykelstråk som gjordes visar att signalerna adderar 10–20 procent på den totala restiden för cyklisterna i förortsmiljö, troligtvis är siffran högre i centrala Stockholm.

Slutsatsen är att det finns bra verktyg för att trimma signaler och en stor potential för att till en låg kostnad trimma eller bygga om signaler så att väntetiden för cyklister kan minska.

Collapse

Moderator Of 1 Session

K&K, Kulturen (120) Attraktiva, sunda och tillgängliga städer
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Room
K&K, Kulturen (120)