Lena Smidfelt Rosqvist, Trivector Traffic

Trivector Traffic Traffic

Author Of 2 Presentations

Makt, planering och fördelning Transportpolitik och ekonomi 

1.9.1 - Betydelsen av kvinnlig representation, maskuliniteter och femininiteter i hållbar lokal transportpolitik

Room
SF, Tellus (65)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

Jämställdhet mellan könen är relevant för hållbar transport och genom att analysera synergierna mellan kön (som ett problem) och brist på hållbarhet (ett annat problem) finns det en potential att skapa en förståelse för hur dessa problem kopplas samman. Det finns stora skillnader i transportsektorn mellan kön, i resmönster och i vilka färdmedel som används, men också i attityder och normer bland medborgare, planerare och beslutsfattare, där kvinnor i allmänhet är mer positiva till åtgärder som minskar koldioxidutsläppen. Samtidigt är antalet kvinnor som deltar i transportrelaterade beslut lågt. Detta är ett problem för jämställdhet men kanske också för hållbarhet.

Metod

I vår snart publicerade (just antagen av Journal of Sustainable transport) gör vi en noggrann genomgång av tidigare studier som indikerar brist på kvantitativa analyser av relationen mellan transportsektorns hållbarhet och kvinnlig representation på just lokal nivå. Vi har dels undersökt en möjlig koppling mellan kvinnors närvaro i lokal politik och mer hållbar transportpolitik och om det är möjligt att fånga en sådan effekt. Dels har vi tagit fram en metod för att studera kön i förhållande till hållbarhet när det gäller förhållandet mellan maskulina och feminina kroppar och normer genom textanalys.

Resultat och slutsats

Vi presenterar uppgifter om representation i kommuner som bekräftar mäns dominans, särskilt inom transportpolitisk utformning. I vårt arbete stötte vi på en rad utmaningar såväl när det gäller att samla in relevant information och att analysera möjliga samvarianser i tillgängliga data vilket diskuteras.

Genom textanalyserna demonstreras empiriskt hur fyra svenska kommuner har utvecklat sin (hållbara) transportpolicy 2014-2018. Syftet var att bättre förstå hur kön och hållbar transportplanering är relaterade och hur frånvaron eller närvaron av könsnormer i transportpolitiken och planeringen får uttryck i plandokument. Utgångspunkten är genusstudier om maskulina och feminina normer som relateras till studier om hållbarhet inom transport.

Våra resultat indikerar att närvaron av kvinnliga och manliga kroppar i beslutsfattande till viss del hänför sig till maskulina och feminina normer. Hållbarhetsnivån är emellertid inte relaterad till förekomsten av manliga och kvinnliga kroppar, utan snarare närvaron av maskulina och feminina normer.

Collapse
Planering för omställning av transportsektorn Trafikteknik, planering och styrning 

2.6.3 - Rättvisa vs. effektivitet – hur säkrar vi acceptansen för en tuff omställning av transportsystemet?

Room
SF, Vintergatan 1 (85)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Trafikteknik, planering och styrning 

Abstract

Bakgrund

Bakgrund

Enligt riksdagsbeslutet om ett klimatpolitiskt ramverk från 2017 ska Sverige år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, och utsläppen från de svenska inrikestransporterna (exklusive flyg) ska redan 2030 vara 70 procent lägre än 2010. Det finns idag en god kännedom om vilka åtgärder och styrmedel som behöver genomföras för att nå målen, och även kring deras klimatpotential och kostnadseffektivitet. En förklaring till att effektiva åtgärder likväl inte kommer till stånd i den utsträckning som är nödvändigt är det motstånd som kommer från grupper och landsdelar som riskerar att bli förlorare på omställningen. I det Vinnova-finansierade projektet Styrmedel och accepterad hållbar tillgänglighet har vi med utgångspunkt i människors vardagsliv undersökt hur tänkbara styrmedels- och åtgärdspaket kan utformas för att säkra tillgängligheten i en postfossil framtid för att därigenom bidra till att öka legitimiteten för kraftfulla utsläppsminskningar.

Metod

Metod

I projektet har vi utvecklat en metod som syftar till att involvera medborgare i planeringen av styrmedel för att minska klimatutsläppen i transportsektorn och samtidigt ta hänsyn till sociala effekter och fördelningseffekter. Metoden omfattar tre delar: framtagande av relevant bakgrundsinformation, analys av relevanta styrmedel utifrån sociala effekter och fördelningseffekter, samt att i fokusgruppsform föra en informerad dialog med de som berörs av omställningen för att tillsammans utforma styrmedelspaket som säkrar en hållbar tillgänglighet i det postfossila samhället. Metoden har i projektet testats på case i Örebro, Odensbacken och Hällefors.

Resultat och slutsats

Resultat

Resultaten visar att det saknas tydliga visioner för fossilfria transporter på landsbygd, samt att det finns en bristande förståelse för hur en omställning kommer att påverka boende på lands- och glesbygder. En strategi som går ut på att öka kostnaderna för bilåkning och parallellt utveckla alternativ till bilen enbart i städerna riskerar att leda till att boende på landsbygder blir förlorare, särskilt personer och hushåll med lägre inkomster. Från fokusgruppintervjuerna var det tydligt att boende på landsbygd är mycket beroende av bilen och att kollektivtrafiken i dagsläget inte är ett reellt alternativ. Uppfattningen är dessutom att kollektivtrafiken har försämrats och att dagens satsningar på transportsystemet inte kommer dem till del.

Slutsats

Dagens planeringssystem är uppdelat på många aktörer och har traditionellt drivits av fokus på prognoser och kostnadseffektivitet/samhällsekonomisk lönsamhet. Klimatutmaningen ställer helt nya krav på planeringen. Fokus idag är att utveckla styrmedel som på ett kostnadseffektivt sätt leder till de utsläppsminskningar som behövs, men vi behöver även uppmärksamma de sociala effekterna av styrmedlen, liksom rättviseaspekter (både upplevd och verklig rättvisa). Detta innebär att vi behöver en ökad känslighet för hur styrmedel påverkar olika grupper och människor som bor i olika delar av landet. Det behövs alternativa och kompletterande strategier för att se till att människor på landsbygder inte lämnas utanför omställningen och för att öka legitimiteten för styrmedel och åtgärder. Några exempel kan vara en förändrad roll för kollektivtrafiken, så att den inte bara syftar till att öka volymerna i starka stråk utan även bidrar till att alla har en tillräckligt gott utbud, samt styrmedel som bidrar till att kompensera för ökade kostnader med bil på landsbygd.

Collapse

Moderator Of 2 Sessions

SF, Vintergatan 1 (85) Trafikteknik, planering och styrning
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Room
SF, Vintergatan 1 (85)
K&K, Sonaten (80) Attraktiva, sunda och tillgängliga städer
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Room
K&K, Sonaten (80)