Helena Selander, VTI

VTI TRAF

Author Of 2 Presentations

5.2.1 - ”Bilen är mina ben” – Betydelsen av säker och självständig mobilitet

Session Name
Room
K&K, Operetten (80)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Trafiksäkerhet 

Abstract

Bakgrund

Polio var förr en mycket vanlig sjukdom men är tack vare framgångsrik vaccination är den inte längre endemisk i Sverige. Däremot existerar sjukdomen fortfarande i vissa länger, och i och med immigration och adoption har vi i Sverige många personer i arbetsför ålder som har haft polio. Polioinfektionen kan ha inneburit kvarstående förlamning, muskelsvaghet och smärta från muskler och leder. Vilket innebär att många personer har en nedsatt gångförmåga och behöver använda förflyttningshjälpmedel. Detta innebär många gånger förflyttningssvårigheter ute i samhället, med begräsningar med att exempelvis kunna promenera, cykla eller att använda kollektivtrafiken. Förutom traditionella hjälpmedel kan en anpassad bil många gånger vara lösningen för att underlätta längre förflyttningar eller resor. Att underlätta förflyttningar i samhället för att kunna vara delaktig i samhället är av största vikt för att möjliggöra arbete och dagliga sysslor vilket bidrar till integrering. Syftet med studien var att undersöka hur förflyttningssvårigheter påverkar arbete och fritid för personer med sena effekter av polio, samt vilka risker de upplever utomhus och vid användning av kollektivtrafik.

Metod

Totalt intervjuades 14 personer (7 kvinnor, 7 män) i åldrarna 23-57 år. Alla deltagarna var födda utanför norden och hade förflyttningssvårigheter pga. polio. Frågorna fokuserade på vilka hinder de upplevde utomhus vid förflyttning med eller utan hjälpmedel, hur väl lokaltrafiken eller längre resor fungerade, samt bilens betydelse. Intervjuerna genomfördes individuellt och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat och slutsats

Deltagarna hade alla erfarenheter av hinder i och omkring trafikmiljön som påverkade deras förflyttningsförmåga och vardag men de upplevde även kulturella och sociala problem som påverkade deras förflyttningsförmåga utomhus. Bilen var många gånger det bästa och mest accepterade ”hjälpmedlet” för att kunna känna sig ”normala”, vilket bidrog till ökad självkänsla och att kunna vara delaktiga i samhället.

Polio har varit utrotad i Sverige sedan en längre tid men många människor lever fortfarande med sena effekter av polio som inneburit nya svagheter i drabbade muskler, trötthet i muskler och värk från muskler och leder. Samhället behöver bli uppmärksamma på att även många yngre utlandsfödda individer kommer behöva hjälp för att klara av förflyttningar och att ta del av samhället på bästa sätt. Att ha en möjlighet till att säkert kunna förflytta sig ute i samhället borde vara en självklarhet. För deltagarna i denna studie fungerade sällan kollektivtrafiken utifrån deras behov och förmåga. Bilen kan för personer med nedsatt förflyttningsförmåga vara lösningen för självständig och säker mobilitet men även för att öka möjligheterna till arbete och integration.

Collapse

5.2.2 - Norm-värden som hjälp att tolka testresultat vid trafikmedicinska bedömningar.

Session Name
Room
K&K, Operetten (80)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Trafiksäkerhet 

Abstract

Bakgrund

Vid flera kliniker och vårdnivåer inom hälso -och sjukvård, utreds och behandlas patienter med störningar av sensomotoriska, visuospatiala och andra kognitiva funktioner efter hjärnskada eller demenssjukdom. I medicinska föreskrifterna för körkortsinnehav (VVFS 1998:89) skriver man i första kapitlets 4§ följande: ”Varje sjukdom, skada eller annat medicinskt förhållande, som kan antas påverka förmågan att framföra fordon som avses i 1 kap 1§ körkortslagen (SFS 1998:488) eller fordon i linjetrafik eller taxitrafik enligt 3 kap 1 § yrkestrafiklagen (SFS 1998:490) skall prövas från trafiksäkerhetssynpunkt…” Om en person av medicinska skäl bedöms olämplig som bilförare, är läkare således enligt Körkortslagen skyldig att underrätta körkortsmyndigheter, eller på annat sätt förvissa sig om att patienten inte fortsätter att köra bil. Med hänsyn till den lagstadgade anmälningsskyldigheten utgör trafikmedicinsk bedömning en del i sjukvårdens myndighetsutövning och omfattas således av huvudmannens ansvar. Alla läkare har samma ansvar men kunskapen och redskapen för att göra denna bedömning är oftast bristfällig. Vad som ska utgöra underlag vid en trafikmedicinsk bedömning är inte standardiserat och varierar därför stort mellan olika sjukvårdande enheter och vårdnivåer. Vid några få sjukvårdsområden i Sverige finns specialistkunskap inom kompetensområdet men de flesta läkare i landet är hänvisade till att på egen hand eller med hjälp av underlag från ex v arbetsterapeuter, fatta beslut om fortsatt bilkörning eller inte. Hos arbetsterapeuter varierar tillgången till såväl redskap, erfarenhet eller utbildning vilket gör att bedömningarna blir av varierad kvalitet och tillförlitlighet. Det är dessutom relativt få bedömningsmetoder som är speciellt utvecklade för trafikmedicin och som dessutom är tillgängliga för arbetsterapeuter. När det gäller tolkningen av resultat så är det dessutom så att det saknas norm-data för en Skandinavisk befolkning, vilket gör bedömningen av resultaten från testerna än mer osäker. Useful Field of View (UFOV ), Trail Making Test (TMT) och Nordic Stroke Driver Screening Assessment (NorSDSA) är de metoder som är vanligast förekommande för trafikmedicinska bedömningar genomförda av arbesterapeuter i Sverige. För att öka tryggheten vid framtida bedömningar, har norm-värden för de vanligast förekommande bedömningsmetoderna nu tagits fram för en svensk befolkning.

Metod

Deltagare var vuxna personer (> 18 år) bosatta i fyra olika delar av Sverige och utan känd skada/sjukdom som kan ha påverkat kognitiv funktion. Beräkningar av norm-värden har gjorts utifrån testresultat på sammanlagt 410 deltagare varav 149 män och 261 kvinnor. Medelålder var 52 år SD 17 år. Följande vanliga bedömningsmetoder användes i studien; UFOV, TMT-A, TMT-B samt NorSDSA. Normvärden beräknades för fyra åldersgrupper. En analys av interkorrelationer mellan olika test och även med ålder genomfördes.

Resultat och slutsats

Ålder hade en signifikant korrelation med testresultat utom för UFOV deltest 1, detta resultat stärker betydelsen av att ha tillgång till åldersrelaterade normvärden vid tolkningar av resultat för olika tester. Resultaten visar att vissa av testerna är mer känsliga för ålder än andra. En diskussion om hur normvärden ska användas vid riskbedömningar inom vården saknas dock och bör initieras. Longitudinella studier för att kunna följa effekter av trafikmedicinska utredningar är ett synnerligen angeläget forskningsområdet.

Collapse

Presenter Of 1 Presentation

5.2.1 - ”Bilen är mina ben” – Betydelsen av säker och självständig mobilitet

Session Name
Room
K&K, Operetten (80)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Trafiksäkerhet 

Abstract

Bakgrund

Polio var förr en mycket vanlig sjukdom men är tack vare framgångsrik vaccination är den inte längre endemisk i Sverige. Däremot existerar sjukdomen fortfarande i vissa länger, och i och med immigration och adoption har vi i Sverige många personer i arbetsför ålder som har haft polio. Polioinfektionen kan ha inneburit kvarstående förlamning, muskelsvaghet och smärta från muskler och leder. Vilket innebär att många personer har en nedsatt gångförmåga och behöver använda förflyttningshjälpmedel. Detta innebär många gånger förflyttningssvårigheter ute i samhället, med begräsningar med att exempelvis kunna promenera, cykla eller att använda kollektivtrafiken. Förutom traditionella hjälpmedel kan en anpassad bil många gånger vara lösningen för att underlätta längre förflyttningar eller resor. Att underlätta förflyttningar i samhället för att kunna vara delaktig i samhället är av största vikt för att möjliggöra arbete och dagliga sysslor vilket bidrar till integrering. Syftet med studien var att undersöka hur förflyttningssvårigheter påverkar arbete och fritid för personer med sena effekter av polio, samt vilka risker de upplever utomhus och vid användning av kollektivtrafik.

Metod

Totalt intervjuades 14 personer (7 kvinnor, 7 män) i åldrarna 23-57 år. Alla deltagarna var födda utanför norden och hade förflyttningssvårigheter pga. polio. Frågorna fokuserade på vilka hinder de upplevde utomhus vid förflyttning med eller utan hjälpmedel, hur väl lokaltrafiken eller längre resor fungerade, samt bilens betydelse. Intervjuerna genomfördes individuellt och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat och slutsats

Deltagarna hade alla erfarenheter av hinder i och omkring trafikmiljön som påverkade deras förflyttningsförmåga och vardag men de upplevde även kulturella och sociala problem som påverkade deras förflyttningsförmåga utomhus. Bilen var många gånger det bästa och mest accepterade ”hjälpmedlet” för att kunna känna sig ”normala”, vilket bidrog till ökad självkänsla och att kunna vara delaktiga i samhället.

Polio har varit utrotad i Sverige sedan en längre tid men många människor lever fortfarande med sena effekter av polio som inneburit nya svagheter i drabbade muskler, trötthet i muskler och värk från muskler och leder. Samhället behöver bli uppmärksamma på att även många yngre utlandsfödda individer kommer behöva hjälp för att klara av förflyttningar och att ta del av samhället på bästa sätt. Att ha en möjlighet till att säkert kunna förflytta sig ute i samhället borde vara en självklarhet. För deltagarna i denna studie fungerade sällan kollektivtrafiken utifrån deras behov och förmåga. Bilen kan för personer med nedsatt förflyttningsförmåga vara lösningen för självständig och säker mobilitet men även för att öka möjligheterna till arbete och integration.

Collapse

Moderator Of 1 Session

K&K, Operetten (80) Trafiksäkerhet
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Room
K&K, Operetten (80)
Session Description
Sessionen avslutas med att Svensk Trafikmedicinsk Förening delar ut sitt årliga pris.