Johan Salomonsson, VTI

VTI

Author Of 3 Presentations

Upphandling och produktivitet Transportpolitik och ekonomi 

1.6.2 - Produktivtet och kvalitetsutveckling i anläggningssektorn - en fråga om index

Room
SF, Jupiter (60)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

En vedertagen uppfattning är att produktivitetsutvecklingen inom den svenska bygg- och anläggningssektorn är långsam. Det innebär att andra sektorer omvandlar insatsvaror till slutprodukter snabbare än bygg- och anläggningsindustrin. Flera studier, både nationellt och internationellt har kritiserat den negativa bilden av branschen. Kritiken går ut på att det är svårt att kontrollera för kvalitet över tid samt även att erhålla jämförbara kostnadsdata mellan länder. Föreliggande studie fokuserar på den förstnämnda problematiken. För att hantera prisnivåförändringar används olika prisindex. . Det finns en uppsjö av sådana index i den svenska bygg- och anläggningssektorn. Valet av index påverkar utfallet av produktivitetsutvecklingen och därutöver har index även bäring på entreprenörens ersättning. De olika index som används hanterar emellertid inte kvalitetsaspekten. Ett exempel är när kostnaden för ett väg- eller järnvägsprojekt jämförs med ett liknandeprojekt tio år senare. Med dagens metod görs en prisnivåomräkning av kostnaden gällande utrustning och maskiner men det är svårt att fånga kvalitetsförbättringar i projektet, man antar i praktiken att projekt genomförs på väsentligen samma sätt. Syftet är att kartlägga de index som finns på den svenska bygg- och anläggningsmarknaden och hur de fångar den verkliga kvalitetsutvecklingen.

Metod

Det finns flera organisationer med ett intresse av att skapa index för bygg- och anläggningssektorn. Motiv till dessa index kan vara politiskt drivna, då olika intressenter vill uppvisa olika utvecklingar av sektorns produktivitet. Samtidigt är definitionen av det rättvisande indexet inte självklart. Utöver frågan om att mäta produktivitet, finns det ett också ett intresse av att utforma index som påverkar ersättningen till entreprenörerna i kontrakten. Alla dessa motsättningar i intressen har skapat en uppsjö av index. Föreliggande studie gör en bred kartläggning för att samla dessa index.

Därefter analyseras de olika indexen för att indikera hur de påverkar branschens produktivitetsutvecklingen samt ersättningen till entreprenörerna. Analysen utvärderar även på vilket sätt kvalitetsutvecklingen fångas. Därutöver jämförs svenska och amerikanska index för bygg- och anläggningssektorn.

Resultat och slutsats

Genomgången uppvisar att det finns en uppsjö av index för den svenska bygg- och anläggningssektorn. Det finns dock fem övergripande sammanlagda indexserier, byggnadsprisindex, entreprenadindex, faktorprisindex, nettoprisindex och infrastrukturindex. Det sistnämnda publiceras av Trafikverket och baserar sig på ett urval av de cirka 200 index. Studien visar vikten av att tydliggöra vilket index som nyttjas, då produktivitetsutvecklingen skiljer sig väsentligt beroende på vilket index som nyttjas. Därutöver påpekas att KPI eller likande ska nyttjas för uppräkningar i ersättningar, då andra varianter försvagar entreprenörernas incitament till produktivitetsförbättringar.

Collapse
Upphandling och produktivitet Transportpolitik och ekonomi 

1.6.3 - Sweden versus Europe in construction sector productivity - A TFP approach

Room
SF, Jupiter (60)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

En vedertagen uppfattning är att produktiviteten inom den svenska bygg- och anläggningssektorn är svag. Statliga rapporter (se exempelvis SOU 2012:39 och SOU 2015:105) pekar på att den svenska bygg- och anläggningsindustrin har lägre produktivitetstillväxt än andra delar av ekonomin. Den internationella produktivitetsdebatten för sektorn har gett upphov till flera landsjämförande studier men som nästan alltid fokuserar på stora ekonomier såsom USA, Storbritannien och Tyskland.

Syftet med den här studien är att använda nationalräkenskaper för åtta europeiska länder och fastställa om produktivitetsutvecklingen i den svenska bygg- och anläggningsindustrin är en anomali eller om liknande trender kan observeras i andra europeiska länder och därav bör anses vara branschspecifika.

Metod

KLEMS databas används för att jämföra total faktor-, kapital- och arbetskraftsproduktivitet för både byggsektorn och ekonomin som ett aggregerat under perioden 1996 till 2014 för åtta länder. Databasen möjliggör att arbetskraftens och kapitalets sammansättning tas hänsyn till.

Resultat och slutsats

Resultaten indikerar att produktivitetsutveckling inom bygg- och anläggningsindustrin utvecklas svagare än andra delar av ekonomin under den undersökta tidsperioden i respektive land. Jämförelser mellan länderna ger stöd för att produktivitetsutvecklingen är homogen som bransch. Analysen identifierar och pekar också ut skillnader i sammansättningen av produktionsfaktorer för respektive land.

Collapse
Energieffektiva farkoster på vattnet och i luften Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.1.1 - Det kommersiella elflyget – dröm eller verklighet? En litteraturstudie över elflygets utsikter

Room
SF, Tellus (65)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Enligt prognoserna kommer flygefterfrågan att fortsätta öka i Sverige med 2,1 procent årligen (SOU 2019:11) och globalt med 5-6 procent årligen (Schäfer & Waitz, 2014). Ett ökat flygande baserat på fossila drivmedel gör det svårt att uppnå de klimatmål som etablerades enligt Parisavtalet 2015. Elektrifierade flyg med en energitillförsel från gröna källor kan vara en hållbar lösning för att modernisera flyget. Samtidigt ifrågasätts möjligheten att inom de närmsta decennierna elektrifiera flyget mot bakgrund av att batterikapaciteten idag är för långt ifrån att kunna möta de flygrutter som efterfrågas av resenärerna.

Metod

Litteraturstudien är sprungen ur behovet av en forskningssammanställning som kan ligga tillgrund för beslut för branschens aktörer och samhälleliga beslutsfattare. Studien syftar till att systematiskt gå igenom forskningspublikationer och sammanställa kunskap om elflyget, dess potential och hur nära i tiden en eventuell elektrifiering av den globala flygflottan ligger. Sammanställningen redogör för viktiga faktorer för att kunna elektrifiera flyget och jämför prediktioner för när det skulle kunna ske.

Resultat och slutsats

Även om dagstidningarna ger en optimistisk bild av nya satsningar kring samarbeten och forskning kring elflyget, pekar den samlade forskningslitteraturen på att det storskaliga kommersiella elflyget ligger flera decennier fram i tiden och mycket tyder på att det främst kommer att handla om regionala flygrutter. Batterikapacitet för mindre regionala flygningar förutspås ligga närmre i tiden. Samtidigt som batteriutvecklingen har utvecklats fort i elbilsindustrin anser stora flygplansproducenter att utvecklingen går för sakta för renodlade elflyg och satsningar riktas därför mot hybridflyg som drivs av både el- och flygbränsle.

Collapse

Presenter Of 2 Presentations

Upphandling och produktivitet Transportpolitik och ekonomi 

1.6.3 - Sweden versus Europe in construction sector productivity - A TFP approach

Room
SF, Jupiter (60)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

En vedertagen uppfattning är att produktiviteten inom den svenska bygg- och anläggningssektorn är svag. Statliga rapporter (se exempelvis SOU 2012:39 och SOU 2015:105) pekar på att den svenska bygg- och anläggningsindustrin har lägre produktivitetstillväxt än andra delar av ekonomin. Den internationella produktivitetsdebatten för sektorn har gett upphov till flera landsjämförande studier men som nästan alltid fokuserar på stora ekonomier såsom USA, Storbritannien och Tyskland.

Syftet med den här studien är att använda nationalräkenskaper för åtta europeiska länder och fastställa om produktivitetsutvecklingen i den svenska bygg- och anläggningsindustrin är en anomali eller om liknande trender kan observeras i andra europeiska länder och därav bör anses vara branschspecifika.

Metod

KLEMS databas används för att jämföra total faktor-, kapital- och arbetskraftsproduktivitet för både byggsektorn och ekonomin som ett aggregerat under perioden 1996 till 2014 för åtta länder. Databasen möjliggör att arbetskraftens och kapitalets sammansättning tas hänsyn till.

Resultat och slutsats

Resultaten indikerar att produktivitetsutveckling inom bygg- och anläggningsindustrin utvecklas svagare än andra delar av ekonomin under den undersökta tidsperioden i respektive land. Jämförelser mellan länderna ger stöd för att produktivitetsutvecklingen är homogen som bransch. Analysen identifierar och pekar också ut skillnader i sammansättningen av produktionsfaktorer för respektive land.

Collapse
Energieffektiva farkoster på vattnet och i luften Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.1.1 - Det kommersiella elflyget – dröm eller verklighet? En litteraturstudie över elflygets utsikter

Room
SF, Tellus (65)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Enligt prognoserna kommer flygefterfrågan att fortsätta öka i Sverige med 2,1 procent årligen (SOU 2019:11) och globalt med 5-6 procent årligen (Schäfer & Waitz, 2014). Ett ökat flygande baserat på fossila drivmedel gör det svårt att uppnå de klimatmål som etablerades enligt Parisavtalet 2015. Elektrifierade flyg med en energitillförsel från gröna källor kan vara en hållbar lösning för att modernisera flyget. Samtidigt ifrågasätts möjligheten att inom de närmsta decennierna elektrifiera flyget mot bakgrund av att batterikapaciteten idag är för långt ifrån att kunna möta de flygrutter som efterfrågas av resenärerna.

Metod

Litteraturstudien är sprungen ur behovet av en forskningssammanställning som kan ligga tillgrund för beslut för branschens aktörer och samhälleliga beslutsfattare. Studien syftar till att systematiskt gå igenom forskningspublikationer och sammanställa kunskap om elflyget, dess potential och hur nära i tiden en eventuell elektrifiering av den globala flygflottan ligger. Sammanställningen redogör för viktiga faktorer för att kunna elektrifiera flyget och jämför prediktioner för när det skulle kunna ske.

Resultat och slutsats

Även om dagstidningarna ger en optimistisk bild av nya satsningar kring samarbeten och forskning kring elflyget, pekar den samlade forskningslitteraturen på att det storskaliga kommersiella elflyget ligger flera decennier fram i tiden och mycket tyder på att det främst kommer att handla om regionala flygrutter. Batterikapacitet för mindre regionala flygningar förutspås ligga närmre i tiden. Samtidigt som batteriutvecklingen har utvecklats fort i elbilsindustrin anser stora flygplansproducenter att utvecklingen går för sakta för renodlade elflyg och satsningar riktas därför mot hybridflyg som drivs av både el- och flygbränsle.

Collapse