Bakgrund

Under 2019 har KTH, Drive Sweden, Kairos Future, Closer och Scania tillsammans drivit ett projekt för att utvärdera möjliga scenarier för det digitala godstransportlandskapet år 2035+. Under arbetet har en analysgrupp bestående av medlemmar från KTH, Kairos Future, Closer och Scania arbetat tillsammans med en expertgrupp med 56 deltagare från 25 olika organisationer i branschen för att ta reda på säkra och osäkra trender och tillsammans ta fram scenarier för godstranspoerterna på väg i en mer digital framtid.

Metod

Det har anordnats tre olika workshops med expertgruppen. Vid första workshoppen togs säkra och osäkra trender fram. Det gjordes också en bedömning av magnituden på deras respektives förväntade påverkan på framtiden kunde tänkas vara. Arbetsgruppen skapade sedan en gemensam berättelse av dessa säkra trender som har legat som bakgrund för de osäkra trender som valts ut som mest signifikanta och därför blivit till ett fyrfältskors där fyra olika scenarier har skapats. Expertgruppen har sedan tagit ställning till, förändrat, diskuterat, förfinat och fyllt dessa scenarier med olika utfall för godstransportlandskapet under de kommande två workshopparna. Arbetsgruppen har arbetat vidare med materialet emellan och efter workshopparna, klätt berättelserna i ord och sedan sammanställt.

Resultat och slutsats

De säkra trenderna har beskrivits och används som en bas för beskrivningen av framtidens samhälle, även de innehållande en stor påverkan och ger stor förändring på godstransportlandskapet. Ovanpå de säkra trenderna har sedan de utvalda osäkerhetsaxlarna adderats. Osäkerhetsaxlarna har valts utifrån sin möjlighet att skapa intressanta och trovärdiga scenarier att förhålla sig till. Den ena axel är "det hållbara paradigmet". Här förflyttar vi oss på en skala från att antingen förhålla sig till klimatmålen som ett av flera viktiga hållbarhets mål som samsas med exempelvis ekonomisk tillväxt och social hållbarhet till att klimatmål har överordnats alla andra mål och således påverkat samhället fundamentalt. Den andra axeln fokuserar på datadelning i samband med företagsklimatet. Här förflyttar vi oss på en skala från att antingen röra oss i ett landskap där rådanade systemgränser mellan företag och företagsområden gäller. Där data, både från företag och privatpersoner delas med avtal mellan enskilda parter eller grupper enligt överenskommelser. I andra änden, en ny företagslogik med mer nätverksbaserat affärslandskap där datadelning sker mer i ett ekosystem. Detta gav de olika scenarierna: Partnership Society, Bathing in Data, Green Circle och Next Generation Social Engineering. Alla scenarierna är beskrivna utifrån sina specifika drivkrafter, målbilder och konsekvenser för godstransportlandskapet.

Scenarioarbetets fundament handlar inte om att försöka gissa så rätt som möjligt utifrån vad framtiden kommer att erbjuda eller att beskriva den bästa av alla möjliga världar utan snarare om att bygga möjliga och intressanta framtidsscenarier som skapar diskussion och är en utgångspunkt för att undersöka sin egen beredskap inför framtiden. Partnership Society, Bathing in Data, Green Circle och Next Generation Social Engineering innehåller alla både möjligheter och utmaningar för transportbranschen och belyser olika aspekter av det vi ännu inte vet någonting om, framtiden.

Bakgrund

Digitalisering (inklusive automatisering) förväntas ha stor påverkan på transportsystemet, t.ex. genom att tid spenderad i bil kan bli mer produktiv, att trafiksäkerheten kan öka, att transporter kan bli billigare och att nya typer av mobilitetstjänster kan utvecklas. Rätt utnyttjat kan digitalisering bidra till ett hållbart transportsystem. Det finns dock en risk att digitalisering driver på ökat resande, vilket kan leda till ökade utsläpp om inte omställningen till en fossilfri fordonsflotta går mycket snabbt.

Metod

I forskningslitteraturen kring digitalisering har mycket fokus hittills varit på att lista möjligheter och hot. Dock är digitaliseringens effekter inte oberoende av varandra utan det finns både samband och tidsfördröjningar mellan de olika effekterna. Ett exempel på det är att om automatisering gör tiden spenderad i bil mer produktiv så kan människor acceptera en längre pendling, vilket leder till att en del personer flyttar längre från sitt arbete (med en tidsfördröjning). På grund av glesare markanvändning längre ut från städernas centrum blir det också svårare att resa med kollektivtrafik, gång och cykel till övriga ärenden så som inköp och rekreation, vilket kan göra att hushåll väljer att köpa en till bil.

Därför har fokus i detta projekt varit på att använda System Dynamics (Sterman, 2000), en metod som klarar att ta hänsyn till både samband och dynamik mellan effekter när analyser görs. Inom System Dynamics tas ett så kallat Causal Loop Diagram (CLD) fram, som beskriver samband mellan variablerna. Från CLD kan balanserande och förstärkande feedback-loopar identifieras.

Resultat och slutsats

Projektet har resulterat i en kunskapssammanställning och ett preliminärt CLD för det digitaliserade transportsystemet. Sambanden i CLD baseras på kunskapssammanställningens resultat. Ett urval av dessa resultat var:

Automatisering på nivå 3 bedöms främst ge säkerhetsvinster.

Automatisering på nivå 4 och 5 för persontransporter ger en trolig ökning av antalet fordonskilometer, främst på grund av tomkörning och ökad efterfrågan på längre och fler resor.

Automatisering på nivå 4 och 5 för godstransporter förväntas först slå igenom för långväga godstransporter och industriella flöden. Det är troligt att förarlösa fordon får ett större genomslag för gods- än persontransporter på grund av starkare ekonomiska incitament, förarbrist och lägre tekniska barriärer.

Det preliminära CLD från projektet visar att minskningen av marginalkostnad (både faktisk och upplevd kostnad) på grund av digitalisering är central och påverkar ett stort antal andra variabler i systemet så som körsträcka, utflyttning, konkurrens med andra färdmedel m.m. Den enda hittills identifierade balanserande feedback-loopen är trängsel. Med tanke på att trängsel i princip bara utgör en starkt begränsande effekt centralt i våra städer finns det anledning att forska vidare kring styrmedel för att undvika att klimatutsläpp ökar.

Projektet visar också att framtagande av CLD har stor potential som verktyg för experter från olika discipliner att samarbeta och dela kunskap vid en tvärvetenskaplig frågeställning.