Alexander Paulsson, K2

K2

Author Of 2 Presentations

Hur reser vi i framtiden? Trafikteknik, planering och styrning 

2.4.3 - Fler sätt att resa på? Samverkan och delad mobilitet på landsbygden 

Room
SF, Vintergatan 2-3 (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Trafikteknik, planering och styrning 

Abstract

Bakgrund

Despite major efforts by public authorities to reduce carbon emissions and curb demand of car-use, the transport sector is still facing major challenges when it comes to reducing its ecological impact. By sharing vehicles, either through ridesharing or carsharing, the demand for car-travel could be expected to lower as well as the emissions of carbon. Technological innovations and app-based platform services has enabled a widespread diffusion of ridesharing and free-floating car-pools, yet the subscription to these services are marginal and the behavioral changes necessary to curb the demand for car-use has so far not materialized. However, public authorities have begun to support different forms of shared mobility services through various sets of policies and policy instruments. Policies and policy instruments are often linked to organizational reforms that involve new forms of collaboration, both between different public organizations and between organizations in the private and the public sectors.

In this presentation research is presented which aimed to investigate how public authorities try to make ridesharing available for the broader public in villages by collaborating with private, public and charity-based organizations.

Metod

Drawing upon literature on collaboration in organization and governance studies, a framework for understanding collaborative efforts at promoting shared mobility is developed. To investigate the research question, three cases in three Swedish regions have been studied: Blekinge, Västra Götaland and Gävleborg. In all three cases, the regional authorities have collaborated with private and/or charity-based organizations to enable app-based ridesharing.

Resultat och slutsats

Whilst collaboration is believed to be necessary for a transition to a low-carbon transport system, as this is how the regional authorities can side with private companies and charity-based initiatives to encourage ridesharing, our results suggest that collaboration is not enough of a policy instrument to achieve a widespread use of ridesharing. Additional policy instruments should be considered.

Collapse
Upphandling och organisation av kollektivtrafik Kollektivtrafik och järnväg

3.3.4 - Varför överprövas tilldelningsbeslut i kollektivtrafiken? 

Room
SF, Pelarsalen (120)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Kollektivtrafik och järnväg

Abstract

Bakgrund

Det sägs ofta att överprövningar kostar kollektivtrafikmyndigheter enorma summor som kunde använts på bättre sätt. Samtidigt finns det kritiker som menar att det är de undermåliga anbudsunderlagen som leder till överprövningar. Sen kan det också finnas olika incitament bland olika aktörer att överpröva ett tilldelningsbeslut. Exempelvis kan ett trafikföretag som redan bedriver trafik vilja överpröva en förlorad upphandling, om överprövningen innebär att de kan använda sin fordonsflotta ytterligare något år.

Trots att det cirkulerar en rad frågor och föreställningar kring förekomsten av överprövningar inom kollektivtrafiken så finns det lite forskning om detta. Denna presentation bygger på forskning vid K2, där överprövningar kartlagts sedan den nya lagen om kollektivtrafik trädde i kraft år 2010 fram till 2018. Specifikt har vi undersökt hur ofta upphandlingsbeslut överprövas i kollektivtrafiken och vad det är som faktiskt överprövas. Vilka incitament finns för att överpröva ett tilldelningsbeslut, och hur skiljer sig dessa åt mellan olika aktörer?

Metod

I stort sett alla överprövningar mellan 2010 och 2018 har kartlagts i hela Sverige. Detta har gjorts genom att systematiskt gå igenom vilka tilldelningsbeslut som överprövats, hur stora kontraktssummor det rör sig om, samt vad det är som faktiskt överprövats. Forskningen bygger således på en omfattande kvalitativ dokumentstudie. Kompletterande intervjuer har genomförts för att få en inblick i varför trafikföretag väljer att överpröva tilldelningsbeslut.

Resultat och slutsats

Enligt den här undersökning är överprövningar relativt sällsynta. Under de åtta år som vi studerat har ca 15 överprövningar gjorts (undantaget skolskjutsar). Kostnaderna för RKM:erna uppskattas därför totalt sett vara relativt marginella, även om de i det enskilda fallet kan upplevas som kostsamma. Samtidigt framkommer att det är s.k. mjuka utvärderingsparametrar som ligger till grund för trafikföretagens beslut att överpröva ett tilldelningsbeslut. Några entydiga incitament finns inte för att överpröva ett tilldelningsbeslut.

Studien pekar samtidigt på en önskan bland såväl RKM:er som trafikföretag att hålla överprövningar nere. Likväl står det klart att en del av de överprövningar som gjorts lett till ett förändrat upphandlingsarbete hos de RKM:er som varit föremål för överprövning. Överprövningar tycks dock inte enbart handla om det enskilda upphandlade avtalet, utan om hur marknaden ska formas framgent. Vilka parametrar som ska bedömas som viktiga vid upphandling fastslås vid överprövning, och dessa parametrar bidrar i sin tur till att dra upp konturerna kring marknaden i fråga. Slutsatserna pekar därtill på ett behov av fördjupad kunskap om hur överprövningar formar såväl buss- som tågmarknaderna över tid.

Collapse

Presenter Of 1 Presentation

Upphandling och organisation av kollektivtrafik Kollektivtrafik och järnväg

3.3.4 - Varför överprövas tilldelningsbeslut i kollektivtrafiken? 

Room
SF, Pelarsalen (120)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Kollektivtrafik och järnväg

Abstract

Bakgrund

Det sägs ofta att överprövningar kostar kollektivtrafikmyndigheter enorma summor som kunde använts på bättre sätt. Samtidigt finns det kritiker som menar att det är de undermåliga anbudsunderlagen som leder till överprövningar. Sen kan det också finnas olika incitament bland olika aktörer att överpröva ett tilldelningsbeslut. Exempelvis kan ett trafikföretag som redan bedriver trafik vilja överpröva en förlorad upphandling, om överprövningen innebär att de kan använda sin fordonsflotta ytterligare något år.

Trots att det cirkulerar en rad frågor och föreställningar kring förekomsten av överprövningar inom kollektivtrafiken så finns det lite forskning om detta. Denna presentation bygger på forskning vid K2, där överprövningar kartlagts sedan den nya lagen om kollektivtrafik trädde i kraft år 2010 fram till 2018. Specifikt har vi undersökt hur ofta upphandlingsbeslut överprövas i kollektivtrafiken och vad det är som faktiskt överprövas. Vilka incitament finns för att överpröva ett tilldelningsbeslut, och hur skiljer sig dessa åt mellan olika aktörer?

Metod

I stort sett alla överprövningar mellan 2010 och 2018 har kartlagts i hela Sverige. Detta har gjorts genom att systematiskt gå igenom vilka tilldelningsbeslut som överprövats, hur stora kontraktssummor det rör sig om, samt vad det är som faktiskt överprövats. Forskningen bygger således på en omfattande kvalitativ dokumentstudie. Kompletterande intervjuer har genomförts för att få en inblick i varför trafikföretag väljer att överpröva tilldelningsbeslut.

Resultat och slutsats

Enligt den här undersökning är överprövningar relativt sällsynta. Under de åtta år som vi studerat har ca 15 överprövningar gjorts (undantaget skolskjutsar). Kostnaderna för RKM:erna uppskattas därför totalt sett vara relativt marginella, även om de i det enskilda fallet kan upplevas som kostsamma. Samtidigt framkommer att det är s.k. mjuka utvärderingsparametrar som ligger till grund för trafikföretagens beslut att överpröva ett tilldelningsbeslut. Några entydiga incitament finns inte för att överpröva ett tilldelningsbeslut.

Studien pekar samtidigt på en önskan bland såväl RKM:er som trafikföretag att hålla överprövningar nere. Likväl står det klart att en del av de överprövningar som gjorts lett till ett förändrat upphandlingsarbete hos de RKM:er som varit föremål för överprövning. Överprövningar tycks dock inte enbart handla om det enskilda upphandlade avtalet, utan om hur marknaden ska formas framgent. Vilka parametrar som ska bedömas som viktiga vid upphandling fastslås vid överprövning, och dessa parametrar bidrar i sin tur till att dra upp konturerna kring marknaden i fråga. Slutsatserna pekar därtill på ett behov av fördjupad kunskap om hur överprövningar formar såväl buss- som tågmarknaderna över tid.

Collapse