Jan-Eric Nilsson,

Author Of 4 Presentations

Vidmakthållande och utveckling av transportinfrastruktur Transportpolitik och ekonomi 

1.5.2 - Motverkande kostnadseffekter av stora kontrakt: Trafikverkets gruppering av beläggningsåtgärder

Room
SF, Tellus (65)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

I princip kan varje upphandlat kontrakt brytas ner i flera delar, så som produkter, leverenser och arbetsinsatser, som också kunde ha upphandlats separat. Att gruppera många delar till ett kontrakt innebär att upphandlaren inte behöver upprepa den kostsamma upphandlingsprocessen för varje del, och den vinnande leverantören får förbättrade möjligheter att utnyttja stordriftsfördelar och komplementariteter. Samtidigt finns en källa till ineffektivitet i att den vinnande leverantören inte nödvändigtvis den mest kostnadseffektiva leverantören av varje enskild del. Det är också möjligt att stora kontrakt påverkar konkurrensen. Det finns begränsat med forskningslitteratur som kan vägleda upphandlingspolicy och upphandlare om i vilken grad delar ska upphandlas i ett kontrakt eller separat.

Med studien bidrar vi med empiri om Trafikverkets policy att i varierande utsträckning gruppera geografiskt spridda beläggningsåtgärder till större kontrakt. Detta på en marknad där tidigare studier visat att transportavstånd är en kostnadsdrivare och konkurrensfaktor. Frågeställningarna är hur påverkar Trafikverkets grupperingspolicy entreprenörernas (1) beslut om att lämna anbud och (2) anbudssumma, samt (3) den vinnande anbudssumman?

Metod

Vi besvarar frågeställningarna med ekonometrisk analys av 1145 anbud för 293 kontrakt upphandlade av Trafikverket 2012-2015. Kontrakten är i varierande grad grupperingar av flera geografiskt spridda beläggningsåtgärder med varm asfalt, totalt 1465 åtgärder. Trafikverket har tillhandahållit oss kontraktsdata och mängdförteckningar utifrån vilka vi sammanställt information om åtgärdernas karaktär och geografiska position. Därtill har Sveriges asfaltverk kartlagts. I en följd av regressionsanalyser skattas beslutet om att lämna anbud, anbudssumma respektive vinnande anbud som funktioner av hur Trafikverket utformat grupperingen, sett till antal åtgärder, geografisk spridning och asfaltmängd, samt kontrollvariabler för avstånd till entreprenörernas asfaltverk, antal lager beläggning, asfalttyp m.m..

Resultat och slutsats

Enligt preliminära resultat (augusti 2019) har Trafikverkets gruppering av åtgärder positiv inverkan på entreprenörernas beslut att lämna anbud. Vi finner också att entreprenörerna anpassar sitt beslut om att lämna anbud efter både sitt eget avstånd och konkurrenternas. Grupperingen jämnar i de flesta fall ut transportavstånd mellan entreprenörer, vilket framstår vara förklaring till att gruppering ökar viljan att lämna anbud. Sannolikheten att en entreprenör lämnar ett anbud är också högre desto större kontraktet är, mätt i asfaltmängd. Vidare finner vi att både anbudssummor och vinnande anbud är högre desto fler beläggningsåtgärder som grupperas. Detta motverkas av stordriftsfördelarna. Tio procent mer asfaltsbeläggning ökar det vinnande anbudet med cirka 8 procent. Detta är en påtaglig stordriftsfördel då asfaltmängderna är den stora kostnadsdrivaren i dessa kontrakt.

Vår slutsats är att de preliminära resultaten ger stöd för Trafikverkets policy att gruppera spridda beläggningsåtgärder. Stordriftsfördelen av att inordna stora mängder asfalt i ett kontrakt, även om den ska läggas på spridda platser, är så betydande att den dominerar den skattade ineffektiviteten av att inte alltid entreprenören med kortast transportavstånd utför arbetet. Därtill har vi funnit att konkurrensen ökar av större kontrakt och av att transportavstånd jämnas ut. Huruvuda kostnadssänkande effekter av gruppering dominerar ineffektivitetseffekten är troligtvis unikt för respektive upphandling och typ av kontrakt. En generell slutsats av studien är att upphandlares beslut kring gruppering åtminstone bör vara underbyggt av ett resonemang om förväntad storlek av dessa motverkande kostnadseffekter, helst kopplat till empirisk erfarenhet.

Collapse
Upphandling och produktivitet Transportpolitik och ekonomi 

1.6.1 - Mätning av produktivitet i upphandlade underhållsbeläggningar

Room
SF, Jupiter (60)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

Samtigt som det finns en stor oro över produktivitetsutvecklingen i bygg- och anläggningsbranschen finns många principiella och praktiska problem med att mäta produktivitet i sektorn.

Metod

I en studie har ett disaggregerat tillvägagångssätt för att mäta produktivitet prövats. Detta har gjorts genom att jämföra kostnaden per kvadratmeter beläggning för 233 upphandlade underhållsbeläggningskontrakt. För varje kontrakt har informationen om vägens kvalite (IRI, spårdjup) före åtgärd, liksom om trafik etc. ställts samman för alla vägsträckor som omfattas av varje avtal. Utvärderingen görs genom att använda stokastisk frontanalys för att jämföra kostnaden för de 24 beläggningsingenjörer som var och en varit ansvariga för två eller fler upphandlingar.

Resultat och slutsats

Resultatet visar att det skulle vara möjligt att minska kostnaderna för denna typ av projekt med ca 20 procent om de beställaransvariga tillämpade den utformning av förfrågningsunderlag och kontrakt som den mest effektive ingenjören använt. Det förfarande som prövats kan tillämpas också för många andra typer av upphandlingar. Förfarandet kan användas för att skapa en aktiv läroprocess i organisationen.

Collapse
Upphandling och produktivitet Transportpolitik och ekonomi 

1.6.2 - Produktivtet och kvalitetsutveckling i anläggningssektorn - en fråga om index

Room
SF, Jupiter (60)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

En vedertagen uppfattning är att produktivitetsutvecklingen inom den svenska bygg- och anläggningssektorn är långsam. Det innebär att andra sektorer omvandlar insatsvaror till slutprodukter snabbare än bygg- och anläggningsindustrin. Flera studier, både nationellt och internationellt har kritiserat den negativa bilden av branschen. Kritiken går ut på att det är svårt att kontrollera för kvalitet över tid samt även att erhålla jämförbara kostnadsdata mellan länder. Föreliggande studie fokuserar på den förstnämnda problematiken. För att hantera prisnivåförändringar används olika prisindex. . Det finns en uppsjö av sådana index i den svenska bygg- och anläggningssektorn. Valet av index påverkar utfallet av produktivitetsutvecklingen och därutöver har index även bäring på entreprenörens ersättning. De olika index som används hanterar emellertid inte kvalitetsaspekten. Ett exempel är när kostnaden för ett väg- eller järnvägsprojekt jämförs med ett liknandeprojekt tio år senare. Med dagens metod görs en prisnivåomräkning av kostnaden gällande utrustning och maskiner men det är svårt att fånga kvalitetsförbättringar i projektet, man antar i praktiken att projekt genomförs på väsentligen samma sätt. Syftet är att kartlägga de index som finns på den svenska bygg- och anläggningsmarknaden och hur de fångar den verkliga kvalitetsutvecklingen.

Metod

Det finns flera organisationer med ett intresse av att skapa index för bygg- och anläggningssektorn. Motiv till dessa index kan vara politiskt drivna, då olika intressenter vill uppvisa olika utvecklingar av sektorns produktivitet. Samtidigt är definitionen av det rättvisande indexet inte självklart. Utöver frågan om att mäta produktivitet, finns det ett också ett intresse av att utforma index som påverkar ersättningen till entreprenörerna i kontrakten. Alla dessa motsättningar i intressen har skapat en uppsjö av index. Föreliggande studie gör en bred kartläggning för att samla dessa index.

Därefter analyseras de olika indexen för att indikera hur de påverkar branschens produktivitetsutvecklingen samt ersättningen till entreprenörerna. Analysen utvärderar även på vilket sätt kvalitetsutvecklingen fångas. Därutöver jämförs svenska och amerikanska index för bygg- och anläggningssektorn.

Resultat och slutsats

Genomgången uppvisar att det finns en uppsjö av index för den svenska bygg- och anläggningssektorn. Det finns dock fem övergripande sammanlagda indexserier, byggnadsprisindex, entreprenadindex, faktorprisindex, nettoprisindex och infrastrukturindex. Det sistnämnda publiceras av Trafikverket och baserar sig på ett urval av de cirka 200 index. Studien visar vikten av att tydliggöra vilket index som nyttjas, då produktivitetsutvecklingen skiljer sig väsentligt beroende på vilket index som nyttjas. Därutöver påpekas att KPI eller likande ska nyttjas för uppräkningar i ersättningar, då andra varianter försvagar entreprenörernas incitament till produktivitetsförbättringar.

Collapse
Upphandling och produktivitet Transportpolitik och ekonomi 

1.6.3 - Sweden versus Europe in construction sector productivity - A TFP approach

Room
SF, Jupiter (60)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

En vedertagen uppfattning är att produktiviteten inom den svenska bygg- och anläggningssektorn är svag. Statliga rapporter (se exempelvis SOU 2012:39 och SOU 2015:105) pekar på att den svenska bygg- och anläggningsindustrin har lägre produktivitetstillväxt än andra delar av ekonomin. Den internationella produktivitetsdebatten för sektorn har gett upphov till flera landsjämförande studier men som nästan alltid fokuserar på stora ekonomier såsom USA, Storbritannien och Tyskland.

Syftet med den här studien är att använda nationalräkenskaper för åtta europeiska länder och fastställa om produktivitetsutvecklingen i den svenska bygg- och anläggningsindustrin är en anomali eller om liknande trender kan observeras i andra europeiska länder och därav bör anses vara branschspecifika.

Metod

KLEMS databas används för att jämföra total faktor-, kapital- och arbetskraftsproduktivitet för både byggsektorn och ekonomin som ett aggregerat under perioden 1996 till 2014 för åtta länder. Databasen möjliggör att arbetskraftens och kapitalets sammansättning tas hänsyn till.

Resultat och slutsats

Resultaten indikerar att produktivitetsutveckling inom bygg- och anläggningsindustrin utvecklas svagare än andra delar av ekonomin under den undersökta tidsperioden i respektive land. Jämförelser mellan länderna ger stöd för att produktivitetsutvecklingen är homogen som bransch. Analysen identifierar och pekar också ut skillnader i sammansättningen av produktionsfaktorer för respektive land.

Collapse

Presenter Of 1 Presentation

Upphandling och produktivitet Transportpolitik och ekonomi 

1.6.1 - Mätning av produktivitet i upphandlade underhållsbeläggningar

Room
SF, Jupiter (60)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

Samtigt som det finns en stor oro över produktivitetsutvecklingen i bygg- och anläggningsbranschen finns många principiella och praktiska problem med att mäta produktivitet i sektorn.

Metod

I en studie har ett disaggregerat tillvägagångssätt för att mäta produktivitet prövats. Detta har gjorts genom att jämföra kostnaden per kvadratmeter beläggning för 233 upphandlade underhållsbeläggningskontrakt. För varje kontrakt har informationen om vägens kvalite (IRI, spårdjup) före åtgärd, liksom om trafik etc. ställts samman för alla vägsträckor som omfattas av varje avtal. Utvärderingen görs genom att använda stokastisk frontanalys för att jämföra kostnaden för de 24 beläggningsingenjörer som var och en varit ansvariga för två eller fler upphandlingar.

Resultat och slutsats

Resultatet visar att det skulle vara möjligt att minska kostnaderna för denna typ av projekt med ca 20 procent om de beställaransvariga tillämpade den utformning av förfrågningsunderlag och kontrakt som den mest effektive ingenjören använt. Det förfarande som prövats kan tillämpas också för många andra typer av upphandlingar. Förfarandet kan användas för att skapa en aktiv läroprocess i organisationen.

Collapse