Cecilia Hult,

Author Of 3 Presentations

Optimala priser och skatter Transportpolitik och ekonomi 

1.8.2 - En avståndsbaserad beskattning av personbilar i Sverige

Speakers
Room
SF, Jupiter (60)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

Den svenska personbilstrafiken beskattas idag främst genom energi- och koldioxidskatt på drivmedel samt fordonsskatt. En översyn av hur vägtrafikens beskattning ska se ut på lång sikt nämns som en viktig åtgärd för att styra mot lägre klimatpåverkan. Detta menar både Klimatpolitiska rådet och den strategiska plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet som togs fram av bland annat Energimyndigheten inom det s.k. SOFT-uppdraget.

En avståndsbaserad beskattning av personbilar skulle kunna vara en möjlig komponent i en framtida styrmedelsstrategi. Hur en sådan skatt skulle kunna utformas i svensk kontext har studerats i ett forskningsprojekt av IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers tekniska högskola. Forskningsfinansiär har varit Energimyndigheten.

För att nå sektorsmålet om 70 % minskade utsläpp av växthusgaser mellan 2010 och 2030 för inrikes transporter måste den årliga minskningstakten ligga runt 8 %, samtidigt som minskningen i vägsektorn uteblev helt 2018. Dagens beskattningsmodell tar inte heller hänsyn till geografiska skillnader i externa kostnader, där exempelvis buller och luftföroreningar orsakar större kostnader i tätort än på landsbygd. En kilometerskatt skulle rätt utformad både kunna styra mot minskade utsläpp av klimatgaser och minska skillnaderna i beskattning och externa kostnader i olika delar av landet.

Metod

Projektet har undersökt en kilometerskatt för personbilar som differentieras geografiskt samt efter fordonets tekniska prestanda.

Flera metoder har kombinerats. En ekonometrisk modell med data över svensk personbilsflotta, trafik, vägar, drivmedel m.m. har använts för att analysera effekter av kilometerskatten tillsammans med andra styrmedel. Styrmedelssammansättning och acceptans har undersökts genom Delfistudie och enkätundersökning. Kompletterande litteraturstudier har genomförts för att undersöka val av tekniklösning, systemkostnader, m.m.

Resultat och slutsats

Resultaten visar hur en kilometerskatt skulle kunna differentieras för att uppnå ökad samhällsekonomisk precision och minskad konflikt med andra styrmedel. Resultaten visar också hur stor den avståndsbaserade skatten skulle kunna vara per körd bilkilometer och vilka andra styrmedel som behövs för att effektivt styra mot energi- och miljömål. Slutligen diskuteras vilka möjligheter som finns för att införa en svensk kilometerskatt. Projektet har även identifierat en rad områden med behov av fortsatta och fördjupade studier.

Collapse
Arbetsresor och ny mobilitet Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.8.2 - Lösningar för framtidens arbetsplatsparkering

Room
K&K, Studion (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Parkering är ett kraftfullt verktyg för att påverka människors val av färdmedel. Nya lösningar för bostadsparkering har på senare år inkluderat flexibla parkeringstal med områdesanpassade p-tal och möjlighet till sänkning i utbyte mot bilpool eller mobilitetstjänster. För arbetsplatsparkering har prissättningen av parkeringsplatser varit den mest studerade frågan. Alternativa lösningar har undersökts i mindre utsträckning.

IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med Trafikutredningsbyrån (TUB) bedrivit ett forskningsprojekt om arbetsplatsparkering, där olika aspekter av parkering och mobilitet för kontorsarbetsplatser i täta, attraktiva städer har studerats. Utöver forskargruppen ingick 8 privata och offentliga aktörer i projektet som har bedrivits med finansiering av Vinnova.

Två fallstudieområden i Göteborg har utgjort projektets studieobjekt: teknikutvecklingsområdet Lindholmen samt Chalmers Campus Johanneberg. Fallstudieområdena är representativa för en utveckling som är aktuell för flera svenska städer där centrala kontorsområden förtätas med fler arbetsplatser. Fallstudieområdena består av centralt benägna kunskapskluster, med en hög andel utbildad och specialiserad arbetskraft där anställda både arbetar i närheten och pendlar längre sträckor. För att kunna fortsätta utvecklas som kunskapskluster behöver tillgängligheten lösas på andra sätt än det traditionella viset med nybyggd parkering i markplan, parkeringshus eller garage.

Metod

Genom bland annat fokusgrupper, intervjuer, beläggningsmätningar av parkering, resvaneundersökningar och litteraturstudier har projektet undersökt problem och lösningar som finns kopplade till dagens och framtidens parkerings- och mobilitetsläge. Kvantitativa data över resande, parkeringstillgång (antal parkeringar), parkeringsefterfrågan (parkeringsbeläggning), kollektivtrafik, cykel, m.m. har kombinerats med kvalitativa metoder för att kartlägga utmaningar och möjligheter med nya lösningar för mobilitet på arbetsplatser.

Resultat och slutsats

Föredraget sammanfattar resultaten från projektet, vilka presenteras i projektets slutrapport under hösten 2019.

Resultaten diskuterar faktorer som samverkar gällande tillgång och efterfrågan på arbetsplatsparkering och mobilitetstjänster. Vidare presenteras olika typer av styrmedel med potential att styra mot mer hållbar mobilitet på arbetsplatsen. Exempel på styrmedel som ingått i studien är flexibla parkeringstal, gröna transportplaner, kontantlösen (cash-out), och parking benefit districts (PBD).

Collapse
Potential för godstransporters energieffektivitet? Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.13.1 - Svenska godstransporters energieffektivitet

Speakers
Room
K&K, Musikalen (250)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Energieffektivare transporter är ett viktigt medel för att nå utsläppsmålet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp till år 2030. Biodrivmedel och elektrifiering bidrar till minskade utsläpp, men transportsektorn måste samtidigt minska sitt totala energibehov. Projekt ”Transportinköp och energieffektiva godstransporter” finansieras av Energimyndigheten och har som mål att ta fram ett index för svenska godstransporters energieffektivitet.

De senaste åren har svenska godstransporters inte blivit energieffektivare. Det kan exempelvis bero på att effektivisering av motorer och drivlinor hos fordon och farkoster har tagits ut av ökad motorstyrka i fordonen eller mindre effektiv logistik. En kraftig effektivisering av godstransportsystemet krävs för att nå svenska miljö- och klimatmål.

Metod

Svensk offentlig statistik över energianvändning, transportarbete och drivmedel har kombinerats med egenutvecklad modell för att skatta sjöfartens energianvändning baserat på hamnanlöp. HBEFA-modellen har använts för att skatta lastbilars energieffektivitet, vilket har kombinerat med data över svenska lastbilars trafik- och transportarbete från Trafikanalys.

Både inrikes transporter och transporter på väg, järnväg och till sjöss till och från Sverige ingår i projektet.

Resultat och slutsats

Projektdeltagarna har utvecklat en metodik för datainsamling och har sammanställt energianvändningen, andelen förnybar energi, koldioxidutsläpp och transportarbete. Slutligen har ett utkast på ett energi- och miljöindex för svenska godstransporter tagits fram. Indexet har utformats genom att ställa nuvarande nivåer av energianvändning (MJ per tonkilometer) och koldioxidutsläpp (kton CO2) i relation till beslutade svenska energi- och miljömål samt potentialer för energieffektivisering från litteraturen.

Svenska godstransporter (både inrikes och utrikes) hade 2017 en genomsnittlig energieffektivitet av 0,7 MJ/tonkilometer med en total andel förnybar energi på 19-26 %. Spannet för andelen förnybart beror på att det finns en viss osäkerhet i hur stor andel av höginblandade biodrivmedel som används i vägtrafik (till skillnad från t.ex. tåg och arbetsmaskiner) och hur stor del av vägtrafikens användning som går till godstransporterna.

För väg- och järnvägstransporter är osäkerheten i de sektorsvisa resultaten låg, medan det finns en större osäkerhet för sjötransporterna. För sjöfartens totala energi- och miljöprestanda är val av allokeringsmetoder för utsläpp från kombinerade gods- och passagerarfärjor av stor betydelse då en stor andel av trafiken inom samt till- och från Sverige utförs av färjor. Det finns möjligheter till att bättre mäta och modellera energianvändning och koldioxidutsläpp för sjöfart genom tillgång på MRV-data (övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp av koldioxid från fartyg) och AIS-data.

På föredraget presenteras det viktade indexet, beräkning av energieffektiviteten för respektive trafikslag samt hur långt från energi- och klimatmålen svenska godstransporter var 2017.

Collapse

Presenter Of 2 Presentations

Optimala priser och skatter Transportpolitik och ekonomi 

1.8.2 - En avståndsbaserad beskattning av personbilar i Sverige

Speakers
Room
SF, Jupiter (60)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

Den svenska personbilstrafiken beskattas idag främst genom energi- och koldioxidskatt på drivmedel samt fordonsskatt. En översyn av hur vägtrafikens beskattning ska se ut på lång sikt nämns som en viktig åtgärd för att styra mot lägre klimatpåverkan. Detta menar både Klimatpolitiska rådet och den strategiska plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet som togs fram av bland annat Energimyndigheten inom det s.k. SOFT-uppdraget.

En avståndsbaserad beskattning av personbilar skulle kunna vara en möjlig komponent i en framtida styrmedelsstrategi. Hur en sådan skatt skulle kunna utformas i svensk kontext har studerats i ett forskningsprojekt av IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers tekniska högskola. Forskningsfinansiär har varit Energimyndigheten.

För att nå sektorsmålet om 70 % minskade utsläpp av växthusgaser mellan 2010 och 2030 för inrikes transporter måste den årliga minskningstakten ligga runt 8 %, samtidigt som minskningen i vägsektorn uteblev helt 2018. Dagens beskattningsmodell tar inte heller hänsyn till geografiska skillnader i externa kostnader, där exempelvis buller och luftföroreningar orsakar större kostnader i tätort än på landsbygd. En kilometerskatt skulle rätt utformad både kunna styra mot minskade utsläpp av klimatgaser och minska skillnaderna i beskattning och externa kostnader i olika delar av landet.

Metod

Projektet har undersökt en kilometerskatt för personbilar som differentieras geografiskt samt efter fordonets tekniska prestanda.

Flera metoder har kombinerats. En ekonometrisk modell med data över svensk personbilsflotta, trafik, vägar, drivmedel m.m. har använts för att analysera effekter av kilometerskatten tillsammans med andra styrmedel. Styrmedelssammansättning och acceptans har undersökts genom Delfistudie och enkätundersökning. Kompletterande litteraturstudier har genomförts för att undersöka val av tekniklösning, systemkostnader, m.m.

Resultat och slutsats

Resultaten visar hur en kilometerskatt skulle kunna differentieras för att uppnå ökad samhällsekonomisk precision och minskad konflikt med andra styrmedel. Resultaten visar också hur stor den avståndsbaserade skatten skulle kunna vara per körd bilkilometer och vilka andra styrmedel som behövs för att effektivt styra mot energi- och miljömål. Slutligen diskuteras vilka möjligheter som finns för att införa en svensk kilometerskatt. Projektet har även identifierat en rad områden med behov av fortsatta och fördjupade studier.

Collapse
Potential för godstransporters energieffektivitet? Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.13.1 - Svenska godstransporters energieffektivitet

Speakers
Room
K&K, Musikalen (250)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Energieffektivare transporter är ett viktigt medel för att nå utsläppsmålet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp till år 2030. Biodrivmedel och elektrifiering bidrar till minskade utsläpp, men transportsektorn måste samtidigt minska sitt totala energibehov. Projekt ”Transportinköp och energieffektiva godstransporter” finansieras av Energimyndigheten och har som mål att ta fram ett index för svenska godstransporters energieffektivitet.

De senaste åren har svenska godstransporters inte blivit energieffektivare. Det kan exempelvis bero på att effektivisering av motorer och drivlinor hos fordon och farkoster har tagits ut av ökad motorstyrka i fordonen eller mindre effektiv logistik. En kraftig effektivisering av godstransportsystemet krävs för att nå svenska miljö- och klimatmål.

Metod

Svensk offentlig statistik över energianvändning, transportarbete och drivmedel har kombinerats med egenutvecklad modell för att skatta sjöfartens energianvändning baserat på hamnanlöp. HBEFA-modellen har använts för att skatta lastbilars energieffektivitet, vilket har kombinerat med data över svenska lastbilars trafik- och transportarbete från Trafikanalys.

Både inrikes transporter och transporter på väg, järnväg och till sjöss till och från Sverige ingår i projektet.

Resultat och slutsats

Projektdeltagarna har utvecklat en metodik för datainsamling och har sammanställt energianvändningen, andelen förnybar energi, koldioxidutsläpp och transportarbete. Slutligen har ett utkast på ett energi- och miljöindex för svenska godstransporter tagits fram. Indexet har utformats genom att ställa nuvarande nivåer av energianvändning (MJ per tonkilometer) och koldioxidutsläpp (kton CO2) i relation till beslutade svenska energi- och miljömål samt potentialer för energieffektivisering från litteraturen.

Svenska godstransporter (både inrikes och utrikes) hade 2017 en genomsnittlig energieffektivitet av 0,7 MJ/tonkilometer med en total andel förnybar energi på 19-26 %. Spannet för andelen förnybart beror på att det finns en viss osäkerhet i hur stor andel av höginblandade biodrivmedel som används i vägtrafik (till skillnad från t.ex. tåg och arbetsmaskiner) och hur stor del av vägtrafikens användning som går till godstransporterna.

För väg- och järnvägstransporter är osäkerheten i de sektorsvisa resultaten låg, medan det finns en större osäkerhet för sjötransporterna. För sjöfartens totala energi- och miljöprestanda är val av allokeringsmetoder för utsläpp från kombinerade gods- och passagerarfärjor av stor betydelse då en stor andel av trafiken inom samt till- och från Sverige utförs av färjor. Det finns möjligheter till att bättre mäta och modellera energianvändning och koldioxidutsläpp för sjöfart genom tillgång på MRV-data (övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp av koldioxid från fartyg) och AIS-data.

På föredraget presenteras det viktade indexet, beräkning av energieffektiviteten för respektive trafikslag samt hur långt från energi- och klimatmålen svenska godstransporter var 2017.

Collapse