Johannes Huffmeier,

Author Of 2 Presentations

Säkerhet Sjöfart Trafiksäkerhet 

5.8.2 - ForeSea - skapat för ökad sjösäkerhet

Session Name
Room
SF, Jupiter (60)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Trafiksäkerhet 

Abstract

Bakgrund

Svensk Sjöfart har sedan länge arbetat proaktivt med säkerhet genom sjösäkerhetssystemet ForeSea. ForeSea är ett informationssystem för rapportering av incidenter där rederierna delar kunskap och sjösäkerhetsinformation med varandra i syfte att förebygga olyckor. ForeSea är informationssystem för olyckor, near-misses och avvikelser. Systemet är utvecklat för sjöfarten och är en vidareutveckling av det svenska informationssystemet INSJÖ som startade i slutet av 90-talet.

ForeSea är ett informationssystem för olyckor, ”nästanolyckor” och avvikelser vars primära syfte är att förebygga sjöolyckor och förbättra sjösäkerheten. Systemet erbjuder fartygen och rederierna ett konkret och effektivt verktyg att proaktivt kunna arbeta med sjösäkerhetsfrågor. Genom att samla, analysera och dela information från fartygens incidentrapporter i en gemensam erfarenhetsbank kan rederier fatta beslut om åtgärder och förbättringar baserade på en bred bas av riktiga data från en hel bransch.

ForeSea har skapats för att förbättra sjösäkerheten.
Genom att analysera information i ForeSeas erfarenhetsbank kan sjöfartsnäringen:
• fatta beslut om åtgärder och förbättringar grundade på fakta.
• sprida information om farliga förhållanden i form av ”Safety Alerts”.
• sammanställa vunna erfarenheter i form av ”Lessons Learned”.

ForeSea ska underlätta för anslutna rederier att uppfylla ISM-kodens krav på intern rapportering. Detta görs genom att det rederianpassade informationssystemet IRIS erbjuds till subventionerat pris.

Metod

Det finns flera anledningar att skapa en erfarenhetsbank där kunskap om vilka risker som finns i verksamheten samlas. De viktigaste är:
• Förnuftsmässiga, "Safety First"
• Juridiska, "Just do It, It’s the law"
• Känslomässiga, "Better Safe than Sorry"
• Ekonomiska, "If you think Safety is Expensive - Try an Accident"

Genom att rapportera till ForeSeas erfarenhetsbank kan ett rederi delge andra inom sjöfartsnäringen en vunnen erfarenhet och de åtgärderna som vidtagits för att öka sjösäkerheten.

Resultat och slutsats

Erfarenhetsbanken används för att skapa följande:

• Listor på raporter
• Nyckeltal
• Kvittenser med liknande rapporter
• Ishikawa-diagram för interaktiv sökning och analys av sökresultat
• Safety Index, skapat genom Risk Assessment
• Lista av utvalda rapporter
• Safety Alerts
• Lessons Learned

• Safety Reports
• Risk Assessment

Genom offentliga medel och bidrag från stiftelser har ForeSea kontinuerligt kunnat utvecklas. Analysmetodik och riskbedömningar är områden som ständigt utvecklas och får ett allt större utrymme inom nationell och internationell regelutveckling där man utarbetar teoretiska riskanalysmodeller som utgör beslutsunderlag i regelutvecklingsprocesserna. T.ex. FSA, Formal Safety Assessment, är en metodik fastställ av IMO och används vid i stort sett alla sjösäkerhetsbeslut. Svagheten I de de teoretiska modellerna är ofta den del som speglar verkligheten dvs. verkliga händelser. Ett av huvudsyftena med ForeSea är att komplettera teoretiska modeller med ForeSeas analyser baserade på verkliga händelser.

Collapse
Hur kan det svenska klimatmålet uppnås i godstransportsektorn? Gods och logistik 

7.1.3 - Fossil Free Freight (Triple F) - Uppnås klimatmålet för godstransporter?

Room
K&K, Musikalen (250)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Gods och logistik 

Abstract

Bakgrund

Triple F (Fossil Free Freight) är ett nationellt forskningsprogram med syfte att utveckla kunskap som kan bidra till minskade klimatutsläpp från godstransportsektorn. Projektet Systemövergripande uppföljning syftar till att följa upp hur godstransportsektorn närmar sig Sveriges mål om minus 70% växthusgasutsläpp till 2030 jämfört med 2010. Rapporten tas fram under hösten 2019 och har bland annat som syfte att ligga som underlag till framtida forskningsprojekt, inom och utom Triple F.

Metod

Studien tar fram indikatorer över godstransportsektorns utveckling mot 2030-målet och analyserar olika faktorers påverkan på godstransporternas växthusgasutsläpp. Indikatorerna baseras på officiell statistik. En workshop med relevanta aktörer har även genomförts.

Resultat och slutsats

Växthusgasutsläppen för godstransporter minskade mellan 2010–2017 med 23,6%, vilket inte är tillräckligt för att i en linjär takt kunna minska växthusgasutsläppen med 70% mellan 2010 och 2030. Tunga lastbilar bidrar med majoriteten av växthusgasutsläppen. För att uppnå utsläppsminskningar där de ger störst effekt är det därmed viktigt med styrmedel som angriper de tunga lastbilarnas växthusgasutsläpp.

Utvecklingen av växthusgasutsläpp och godstransportarbete för tunga lastbilar har historiskt följt varandra, men efter 2013 kan ett potentiellt trendbrott observeras där transportarbetet ökar medan växthusgasutsläppen minskar. Flertalet prognoser visar att 2030-målet inte kommer att nås med dagens beslutade styrmedel och åtgärder. Trendbrottet för tunga lastbilar visar dock att det finns potential att minska växthusgasutsläppen trots ett ökande godstransportarbete, men det kommer krävas fler och/eller kraftigare styrmedel och åtgärder.

Triple F fokuserar på tre övergripande utmaningar för att minska växthusgasutsläppen: överflyttning till energieffektiva trafikslag, ett mer transporteffektivt samhälle, samt ökad andel förnybara drivmedel.

Sedan 2010 har överflyttningen av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart varit marginell, och enligt Trafikverkets prognos förväntas andelen godstransportarbete per trafikslag vara relativt konstant fram till 2040. Trots detta finns det potential för överflyttning då förutsättningarna för överflyttning framförallt finns på avstånd längre än 300 km. I Sverige transporteras 9% av all godsmängd på sträckor över 300 km, vilket motsvarar 41% av alla tonkilometer.

Exempel på effektiviseringar i godstransportsektorn är ökade fyllnadsgrader, samordning och samlastning av godstransporter, samt nya affärsmodeller. Studien visar dock att det finns flera luckor i statistiken på detta område. Ett fåtal indikatorer har ändå tagits fram. Det framgår bland annat att den transporterade mängden gods för tunga lastbilar i genomsnitt har minskat med 0,6 ton per lastbil mellan 2010–2017, vilket kan indikera att transporterna har blivit mindre effektiva. Vidare har transportarbetet varit relativt konstant, men det har blivit vanligare att transportera godset med lätta eller med de tyngsta lastbilarna.

Sedan 2010 har andelen förnybara drivmedel ökat kraftigt i Sverige, vilket är en av de tydligaste förändringarna bland indikatorerna. Framförallt användningen av HVO har bidragit till denna ökning. Den ökade andelen förnybar energi kan därför tänkas ha fyllt en viktig roll i minskningen av lastbilarnas växthusgasutsläpp över tidsperioden.

Ett flertal luckor i statistiken har identifierats i studien. Statistik som bör samlas in för att möjliggöra bättre beslut kring styrmedel är bland annat: godstransporternas användning av förnybara drivmedel, godstransportarbete för lätta lastbilar, samt fyllnadsgrad och andra effektivitetsmått för alla trafikslag.

Collapse