Malin Henriksson, VTI

VTI MAP

Author Of 3 Presentations

Social hållbarhet och jämställdhet i trafik och transport Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.7.1 - Hur jämställd är transportpolitiken? Resultat från en enkätundersökning om jämställdhet i politiska nämnder.

Room
K&K, Sonaten (80)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Beslut som fattas inom transportpolitiken påverkar mäns och kvinnors möjlighet att resa i vardagen påtagligt. Det kan handla om huruvida linjesträckningar i kollektivtrafiken möjliggör smidiga arbetsresor till såväl kvinno- som mansdominerade arbetsplatser eller gång- och cykelvägar som upplevs trygga hela dygnet. Tidigare forskning visar dessutom att kvinnor generellt ser mer positivt på förslag som gynnar hållbara transporter. De reser dessutom mer hållbart, vilket pekar på att män borde resa mer som kvinnor gör. Det finns flera orsaker till att transportplanering och politik präglats av manliga normer. Att kvinnor inte varit representerade i nämnder är en orsak. Att området i sig betraktats som tekniskt orienterat och sedan länge präglats av en ingenjörskultur som premierat mäns perspektiv är en annan orsak. Personer som utbildat sig för länge sedan kan sakna kunskaper om att arbeta med att ta in resenärers olika förutsättningar i planeringen. På så sätt kan både kön och ålder spela roll för vilka normer, kunskapsideal och föreställningar om män och kvinnor som sätter prägel på transportområdet. I den här presentationen frågar vi oss om dels hur läget ser ut på kommuner och regioner idag. Hur ser kön- och ålderrepresentationen ut i politiska nämnder som fattar beslut om trafik- och stadsplanering? Finns det samband mellan representation och nämnder och planeringens möjligheter att väcka frågor om jämställdhet och jämlikhet?

Metod

I presentationen redovisas resultat från en nyligen avslutad enkätundersökning. Enkäten skickades under våren 2019 ut till samtliga kommuner och regioner i landet. Frågorna rörde representation i nämnder, liksom uppskattning av hur frågor om jämställdhet och jämlikhet tillgodoses inom planeringen. Även vilken typ av frågor som behandlas ställdes frågor om, liksom vilka instrument och metoder som används som stöd i eventuellt jämställdhetsarbete. 50 kommuner svarade på enkäten. Analysen av materialet pågår under hösten. Enkätundersökningen är en del av EU-projektet TInnGO (Transport Innovation Gender Observatory) som syftar till att påskynda jämställdhetsarbetet inom transportsektorn i Europa.

Resultat och slutsats

Resultaten visar att kvinnor utgör en tredjedel av ledamöterna i de politiska nämnderna. En jämställd representation innebär att fördelningen av kvinnor och män faller inom spannet 40-60 %. Utifrån denna definition är endast 16 av de deltagande kommunerna jämställda, det vill säga 30 % av kommunerna. Åldersfördelningen bland ledamöterna. Endast 5 % av dem är mellan 18 och 30 år medan majoriteten är mellan 51 och 70 år. Det pekar på att politikerna som tar beslut om trafik och stadsbyggnad i många fall är äldre och det kan innebära en otidsenlig syn på trafik- och transportplanering. Frågan är om detta påverkar jämställdhetsarbetet inom transportsektorn och i sådana fall på vilka sätt. Eftersom det av både demokratiska och innehållsmässiga skäl är viktigt med mångfald inom politiken drar vi slutsatsen att det är av stor vikt att fortsätta arbeta med jämställdhet och uppmuntra yngre personer att engagera sig politiskt.

Collapse
Hållbarhetsomställning: kunskap, makt och möjligheter Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.10.3 - Kommuners möjligheter att styra mot ”smart” mobilitet

Room
K&K, Kulturen (120)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

”Smart” mobilitet framställs som en av de mer lovande lösningarna för att uppnå hållbarare transportsystem. Det är ett paraplybegrepp som används för att beskriva ett spektrum av digitaliseringstrender, såsom delade mobilitetslösningar som möjliggörs genom plattformsteknik, automatiserade fordon samt digitalt understödda alternativ som syftar till minskat resande (Lyons 2016; Marsden & Reardon (eds) 2018). Begreppet för tankarna till att transportsystemet kommer bli ”smartare” men det återstår att se vad det i praktiken innebär, hur det blir smartare och för vem. De pågående ”smarta” lösningarna kan å ena sidan bidra till mer hållbara städer och regioner (Fagnant & Kockelman, 2015) samt ökad tillgänglighet (Trafikanalys, 2016). Å andra sidan finns det en risk att ”smart” mobilitet generar ett flertal negativa konsekvenser, exempelvis att kollektivtrafiken utarmas med segregerade samhällen som följd (Pangbourne, Stead, Mladenovic, & Milakis, 2018). Trängseln i städerna kan vidare öka om digitala lösningar resulterar i ökad bilanvändning (Trafikanalys, 2019). För att riskerna ska minimeras och möjligheterna uppnås har ett flertal studier betonat att offentliga aktörer bör ta en aktiv roll i att driva omställningen mot en mer digital transportsektor (Docherty, 2018; Docherty, Marsden, & Anable, 2018; Lyons, 2018; Pangbourne et al., 2018). Om de inte nyttjar denna möjlighet finns en risk att deras framtida styrningsförmåga försvagas (Reardon & Marsden, 2018). Den här studien bygger vidare på resonemangen som betonar vikten av offentlig styrning i omställningen mot ”smart” mobilitet. I vår forskning har vi undersökt hur kommunala tjänstemän reflekterar över kommuners roll, förmåga och ansvar att agera i denna övergångsprocess.

Metod

Studien baseras på kvalitativt material från två olika kommuner: Stockholm och Botkyrka. Mer specifikt består materialet av policy- och planeringsdokument, semistrukturerade intervjuer och workshops med kommunala tjänstemän. För att analysera materialet har vi använt tre förhållningssätt som offentliga aktörer skulle kunna ta i omställningen: ”möjliggöra” (enablement), ”leda” (leadership) samt ”låt gå” (laissez-faire) (Pangbourne et al., 2018). Med detta ramverk som grund har vi analyserat kommuners möjligheter att styra omställningen mot ”smart” mobilitet. Genom studien belyser vi de spänningar som uppstår när offentliga aktörer i praktiken ska arbeta med omställningsprocesser.

Resultat och slutsats

Studien visar att de kommunala tjänstemännen arbetar inom ett brokigt landskap. Mandatet för att styra omställningen av transportsystem fördelas mellan ett flertal aktörer som politiker, myndigheter på andra administrativa nivåer, privata företag och medborgare. De kommunala tjänstemännen ger uttryck för att rådande regler och lagar, samt det poliska spelet i sig begränsar deras handlingsutrymme att aktivt leda omställningen. Istället är de primärt hänvisade till rollerna ”möjliggöra” eller ”låt gå”. Det finns dock undantag då kommunerna har kunnat anta en mer ledande roll. Det rör sig bland annat om att de kan ställa krav vid upphandling av tjänster och produkter samt att de inom ramen för pilot- eller demonstrationsprojekt tillåts tänja på sin uppgift och bedriva mer experimentella aktiviteter. Sammantaget ger studien insyn i hur kommunala tjänstemän resonerar om vilka roller, mandat och uppgifter som kommuner har relation till omställningen mot ett mer digitalt transportsystem. Resultaten ger viktiga lärdomar om offentliga aktörers handlingsutrymme och möjligheter att agera för att uppnå mål om långsiktig hållbarhet.

Collapse
Hållbarhetsomställning: kunskap, makt och möjligheter Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.10.4 - Bidrar pilotprojekt till omställningen av transportsektorn?  

Room
K&K, Kulturen (120)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Delad mobilitet diskuteras idag som en lösning på ett ohållbart transportsystem där privatbilismen fortsätter att premieras. Ett vanligt antagande är att om flera människor delar på samma fordon kan deras bilanvändning minska. Det är dock fortfarande oklart om bilister är intresserade av nya mobilitetstjänster och hur erbjudanden kan göras mer attraktiva för olika typer av bilister. Det är heller inte säkert att fordonsdelning faktiskt leder till färre bilresor. De senaste åren har många olika delningskoncept prövats i så kallade ”pilot” eller ”demonstrations-projekt”. Här användas ofta offentliga medel för att pröva och utforma nya hållbara tjänster. Dessa initiativ bygger på en föreställning om att omställning sker genom innovation, samt att det är statens uppgift att genom ekonomiska medel möjliggöra nya innovationer.

Metod

I den föreslagna presentationen presenteras och diskuteras resultat från det nyligen avslutade forskningsprojektet ”GoMate: Diversifierad elfordonspool för den förtätade staden”. I projektet togs ett koncept för fordonspool fram och testades. Invånarna i ett bostadsområde i Jönköping fick tillgång till el-cyklar och el-bilar under en period. Syftet med denna presentationen är att redovisa hur processen att ta fram fordonspoolen gick till. Vi diskuterar vad ett lyckat pilotprojekt egentligen är. Är ett framgångsrikt utfall en mobilitetstjänst som användarna har kunnat pröva och utvärdera, eller en tjänst som kan introduceras på en marknad? Vilken potential har en sådan tjänst att bidra till radikal omställning?

Analysen bygger på intervjuer med nyckelpersoner i pilotprojektet, och utgörs av så väl offentliga som privata aktörer. Dokument så som slutrapport som tagits fram i processen analyseras också. Vi belyser olika medverkande aktörers drivkrafter samt vilka svårigheter som uppstod i processen.

Resultat och slutsats

Slutsatserna pekar på att tolkningen av vad ett lyckat pilotprojekt är varierar mellan olika aktörer. Statliga subventioner möjliggör mycket riktigt framtagande av alternativ till privatbilismen som system. Att sätta upp en tjänst som fungerar är dock inte samma sak som att utforma och etablera en affärsmodell. Studien visar att de krav på lönsamhet som ofta ställs på nya mobilitetstjänster blir svåra att leva upp till i praktiken. Det behövs nya typer av affärsmodeller, bortom de marknadsdrivna, för att en radikal omställning av persontransporter ska bli möjlig.

Collapse

Presenter Of 2 Presentations

Social hållbarhet och jämställdhet i trafik och transport Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.7.1 - Hur jämställd är transportpolitiken? Resultat från en enkätundersökning om jämställdhet i politiska nämnder.

Room
K&K, Sonaten (80)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Beslut som fattas inom transportpolitiken påverkar mäns och kvinnors möjlighet att resa i vardagen påtagligt. Det kan handla om huruvida linjesträckningar i kollektivtrafiken möjliggör smidiga arbetsresor till såväl kvinno- som mansdominerade arbetsplatser eller gång- och cykelvägar som upplevs trygga hela dygnet. Tidigare forskning visar dessutom att kvinnor generellt ser mer positivt på förslag som gynnar hållbara transporter. De reser dessutom mer hållbart, vilket pekar på att män borde resa mer som kvinnor gör. Det finns flera orsaker till att transportplanering och politik präglats av manliga normer. Att kvinnor inte varit representerade i nämnder är en orsak. Att området i sig betraktats som tekniskt orienterat och sedan länge präglats av en ingenjörskultur som premierat mäns perspektiv är en annan orsak. Personer som utbildat sig för länge sedan kan sakna kunskaper om att arbeta med att ta in resenärers olika förutsättningar i planeringen. På så sätt kan både kön och ålder spela roll för vilka normer, kunskapsideal och föreställningar om män och kvinnor som sätter prägel på transportområdet. I den här presentationen frågar vi oss om dels hur läget ser ut på kommuner och regioner idag. Hur ser kön- och ålderrepresentationen ut i politiska nämnder som fattar beslut om trafik- och stadsplanering? Finns det samband mellan representation och nämnder och planeringens möjligheter att väcka frågor om jämställdhet och jämlikhet?

Metod

I presentationen redovisas resultat från en nyligen avslutad enkätundersökning. Enkäten skickades under våren 2019 ut till samtliga kommuner och regioner i landet. Frågorna rörde representation i nämnder, liksom uppskattning av hur frågor om jämställdhet och jämlikhet tillgodoses inom planeringen. Även vilken typ av frågor som behandlas ställdes frågor om, liksom vilka instrument och metoder som används som stöd i eventuellt jämställdhetsarbete. 50 kommuner svarade på enkäten. Analysen av materialet pågår under hösten. Enkätundersökningen är en del av EU-projektet TInnGO (Transport Innovation Gender Observatory) som syftar till att påskynda jämställdhetsarbetet inom transportsektorn i Europa.

Resultat och slutsats

Resultaten visar att kvinnor utgör en tredjedel av ledamöterna i de politiska nämnderna. En jämställd representation innebär att fördelningen av kvinnor och män faller inom spannet 40-60 %. Utifrån denna definition är endast 16 av de deltagande kommunerna jämställda, det vill säga 30 % av kommunerna. Åldersfördelningen bland ledamöterna. Endast 5 % av dem är mellan 18 och 30 år medan majoriteten är mellan 51 och 70 år. Det pekar på att politikerna som tar beslut om trafik och stadsbyggnad i många fall är äldre och det kan innebära en otidsenlig syn på trafik- och transportplanering. Frågan är om detta påverkar jämställdhetsarbetet inom transportsektorn och i sådana fall på vilka sätt. Eftersom det av både demokratiska och innehållsmässiga skäl är viktigt med mångfald inom politiken drar vi slutsatsen att det är av stor vikt att fortsätta arbeta med jämställdhet och uppmuntra yngre personer att engagera sig politiskt.

Collapse
Hållbarhetsomställning: kunskap, makt och möjligheter Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.10.4 - Bidrar pilotprojekt till omställningen av transportsektorn?  

Room
K&K, Kulturen (120)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Delad mobilitet diskuteras idag som en lösning på ett ohållbart transportsystem där privatbilismen fortsätter att premieras. Ett vanligt antagande är att om flera människor delar på samma fordon kan deras bilanvändning minska. Det är dock fortfarande oklart om bilister är intresserade av nya mobilitetstjänster och hur erbjudanden kan göras mer attraktiva för olika typer av bilister. Det är heller inte säkert att fordonsdelning faktiskt leder till färre bilresor. De senaste åren har många olika delningskoncept prövats i så kallade ”pilot” eller ”demonstrations-projekt”. Här användas ofta offentliga medel för att pröva och utforma nya hållbara tjänster. Dessa initiativ bygger på en föreställning om att omställning sker genom innovation, samt att det är statens uppgift att genom ekonomiska medel möjliggöra nya innovationer.

Metod

I den föreslagna presentationen presenteras och diskuteras resultat från det nyligen avslutade forskningsprojektet ”GoMate: Diversifierad elfordonspool för den förtätade staden”. I projektet togs ett koncept för fordonspool fram och testades. Invånarna i ett bostadsområde i Jönköping fick tillgång till el-cyklar och el-bilar under en period. Syftet med denna presentationen är att redovisa hur processen att ta fram fordonspoolen gick till. Vi diskuterar vad ett lyckat pilotprojekt egentligen är. Är ett framgångsrikt utfall en mobilitetstjänst som användarna har kunnat pröva och utvärdera, eller en tjänst som kan introduceras på en marknad? Vilken potential har en sådan tjänst att bidra till radikal omställning?

Analysen bygger på intervjuer med nyckelpersoner i pilotprojektet, och utgörs av så väl offentliga som privata aktörer. Dokument så som slutrapport som tagits fram i processen analyseras också. Vi belyser olika medverkande aktörers drivkrafter samt vilka svårigheter som uppstod i processen.

Resultat och slutsats

Slutsatserna pekar på att tolkningen av vad ett lyckat pilotprojekt är varierar mellan olika aktörer. Statliga subventioner möjliggör mycket riktigt framtagande av alternativ till privatbilismen som system. Att sätta upp en tjänst som fungerar är dock inte samma sak som att utforma och etablera en affärsmodell. Studien visar att de krav på lönsamhet som ofta ställs på nya mobilitetstjänster blir svåra att leva upp till i praktiken. Det behövs nya typer av affärsmodeller, bortom de marknadsdrivna, för att en radikal omställning av persontransporter ska bli möjlig.

Collapse