Bakgrund

Det finns många visioner kring självkörande fordon och det kommer också mer ifrågasättande forskning om vi verkligen borde prata så mycket om tekniska lösningar. Borde inte fokus vara på beteende och lagstiftning och hur vi vill att framtiden ska se ut istället exempelvis (Docherty et. al,. 2018)? Men varför ser det ut såhär då? Varför pratar vi om framtiden på detta sätt och hur kan vi förstå det större sammanhanget? För om vi kan förstå det kan vi inte då också diskutera konsekvenserna?

Metod

I den här studien har vi undersökt YouTube videos som vi har transkriberat och kodat utifrån vilket ämne vi hittar i materialet. Videorna är utvalda med snowball metod men de ska innehålla visioner om framtidens samhälle där självkörande fordon är en del av den visionen. Vi använder oss av narrativ analys (Czarniawska, 2004; Riessman, 2008) för att identifiera vilka ämnen och målsättningar som visionerna beskriver för framtidens samhälle. Vi har sedan använt teori för teknikdeterminism som metod för att indeitifiera vilka konskevenser materialter beksriver att den nya tekniken för med sig och på vilket sätt det påvekrar samhället. (Bimber, 1994).

Resultat och slutsats

Resultatet från denna studie visar tydligt att det finns teknikdeterministiska tendenser i visonerna, det vill säga att tekniken i sig bär med sig exempelvis sociala värden, implikationer på att den kommer att komma oavsett om den är önskvärd eller inte samt att vi inte har möjlighet att påverka hur lösningen ser ut. Ämenena identifierade i de enskilda visionerna är återkommande och kan därför beskrivas som en kolletkiv berättelse eller vison. I den här visionen för det självkörande fordonet finns också många områden där tekniken i sig troligtvis inte kan påverka mycket, exempelvis viljan att dela fordon med andra trafikanter, hur vi använder stadsutrymmet samt hälsoaspekter för att bara nämna några.

Thomas theormen säger att "If men define situations as real, they are real in their consequenses" (Merton, 1936, p.904). Genom att berättelserna om vårt framtida samhälle ser ut på det här viset påverkas inte bara vår förväntan på framtiden utan också vad vi gör idag. Utifrån de berättelser om framtiden som vi berättar fattar vi beslut om vilken teknik som ska utvecklas idag, vilken infrastruktur som ska byggas eller vilka projket vi ska sattsa pengar på. Även om vi alla är överens om att teknik skapas av och med människor så fortsätter vi prata om den som bärare av socialt värde och i sig själv ledare till förändring. När vi gör det kommer de förändringar som vi önskar se i våra visioner ha svårigheter att slå igenom. Hur de visonern vi har ser ut och vad de förmedlar blir därför viktigt att förhålla sig till, precis som att närmre förstå varför de ser ut som de gör.

Bakgrund

Under 2019 har KTH, Drive Sweden, Kairos Future, Closer och Scania tillsammans drivit ett projekt för att utvärdera möjliga scenarier för det digitala godstransportlandskapet år 2035+. Under arbetet har en analysgrupp bestående av medlemmar från KTH, Kairos Future, Closer och Scania arbetat tillsammans med en expertgrupp med 56 deltagare från 25 olika organisationer i branschen för att ta reda på säkra och osäkra trender och tillsammans ta fram scenarier för godstranspoerterna på väg i en mer digital framtid.

Metod

Det har anordnats tre olika workshops med expertgruppen. Vid första workshoppen togs säkra och osäkra trender fram. Det gjordes också en bedömning av magnituden på deras respektives förväntade påverkan på framtiden kunde tänkas vara. Arbetsgruppen skapade sedan en gemensam berättelse av dessa säkra trender som har legat som bakgrund för de osäkra trender som valts ut som mest signifikanta och därför blivit till ett fyrfältskors där fyra olika scenarier har skapats. Expertgruppen har sedan tagit ställning till, förändrat, diskuterat, förfinat och fyllt dessa scenarier med olika utfall för godstransportlandskapet under de kommande två workshopparna. Arbetsgruppen har arbetat vidare med materialet emellan och efter workshopparna, klätt berättelserna i ord och sedan sammanställt.

Resultat och slutsats

De säkra trenderna har beskrivits och används som en bas för beskrivningen av framtidens samhälle, även de innehållande en stor påverkan och ger stor förändring på godstransportlandskapet. Ovanpå de säkra trenderna har sedan de utvalda osäkerhetsaxlarna adderats. Osäkerhetsaxlarna har valts utifrån sin möjlighet att skapa intressanta och trovärdiga scenarier att förhålla sig till. Den ena axel är "det hållbara paradigmet". Här förflyttar vi oss på en skala från att antingen förhålla sig till klimatmålen som ett av flera viktiga hållbarhets mål som samsas med exempelvis ekonomisk tillväxt och social hållbarhet till att klimatmål har överordnats alla andra mål och således påverkat samhället fundamentalt. Den andra axeln fokuserar på datadelning i samband med företagsklimatet. Här förflyttar vi oss på en skala från att antingen röra oss i ett landskap där rådanade systemgränser mellan företag och företagsområden gäller. Där data, både från företag och privatpersoner delas med avtal mellan enskilda parter eller grupper enligt överenskommelser. I andra änden, en ny företagslogik med mer nätverksbaserat affärslandskap där datadelning sker mer i ett ekosystem. Detta gav de olika scenarierna: Partnership Society, Bathing in Data, Green Circle och Next Generation Social Engineering. Alla scenarierna är beskrivna utifrån sina specifika drivkrafter, målbilder och konsekvenser för godstransportlandskapet.

Scenarioarbetets fundament handlar inte om att försöka gissa så rätt som möjligt utifrån vad framtiden kommer att erbjuda eller att beskriva den bästa av alla möjliga världar utan snarare om att bygga möjliga och intressanta framtidsscenarier som skapar diskussion och är en utgångspunkt för att undersöka sin egen beredskap inför framtiden. Partnership Society, Bathing in Data, Green Circle och Next Generation Social Engineering innehåller alla både möjligheter och utmaningar för transportbranschen och belyser olika aspekter av det vi ännu inte vet någonting om, framtiden.

Bakgrund

Digitalisering (inklusive automatisering) förväntas ha stor påverkan på transportsystemet, t.ex. genom att tid spenderad i bil kan bli mer produktiv, att trafiksäkerheten kan öka, att transporter kan bli billigare och att nya typer av mobilitetstjänster kan utvecklas. Rätt utnyttjat kan digitalisering bidra till ett hållbart transportsystem. Det finns dock en risk att digitalisering driver på ökat resande, vilket kan leda till ökade utsläpp om inte omställningen till en fossilfri fordonsflotta går mycket snabbt.

Metod

I forskningslitteraturen kring digitalisering har mycket fokus hittills varit på att lista möjligheter och hot. Dock är digitaliseringens effekter inte oberoende av varandra utan det finns både samband och tidsfördröjningar mellan de olika effekterna. Ett exempel på det är att om automatisering gör tiden spenderad i bil mer produktiv så kan människor acceptera en längre pendling, vilket leder till att en del personer flyttar längre från sitt arbete (med en tidsfördröjning). På grund av glesare markanvändning längre ut från städernas centrum blir det också svårare att resa med kollektivtrafik, gång och cykel till övriga ärenden så som inköp och rekreation, vilket kan göra att hushåll väljer att köpa en till bil.

Därför har fokus i detta projekt varit på att använda System Dynamics (Sterman, 2000), en metod som klarar att ta hänsyn till både samband och dynamik mellan effekter när analyser görs. Inom System Dynamics tas ett så kallat Causal Loop Diagram (CLD) fram, som beskriver samband mellan variablerna. Från CLD kan balanserande och förstärkande feedback-loopar identifieras.

Resultat och slutsats

Projektet har resulterat i en kunskapssammanställning och ett preliminärt CLD för det digitaliserade transportsystemet. Sambanden i CLD baseras på kunskapssammanställningens resultat. Ett urval av dessa resultat var:

Automatisering på nivå 3 bedöms främst ge säkerhetsvinster.

Automatisering på nivå 4 och 5 för persontransporter ger en trolig ökning av antalet fordonskilometer, främst på grund av tomkörning och ökad efterfrågan på längre och fler resor.

Automatisering på nivå 4 och 5 för godstransporter förväntas först slå igenom för långväga godstransporter och industriella flöden. Det är troligt att förarlösa fordon får ett större genomslag för gods- än persontransporter på grund av starkare ekonomiska incitament, förarbrist och lägre tekniska barriärer.

Det preliminära CLD från projektet visar att minskningen av marginalkostnad (både faktisk och upplevd kostnad) på grund av digitalisering är central och påverkar ett stort antal andra variabler i systemet så som körsträcka, utflyttning, konkurrens med andra färdmedel m.m. Den enda hittills identifierade balanserande feedback-loopen är trängsel. Med tanke på att trängsel i princip bara utgör en starkt begränsande effekt centralt i våra städer finns det anledning att forska vidare kring styrmedel för att undvika att klimatutsläpp ökar.

Projektet visar också att framtagande av CLD har stor potential som verktyg för experter från olika discipliner att samarbeta och dela kunskap vid en tvärvetenskaplig frågeställning.