Marie Bemler, Scania CV

Scania CV Autonomous vehicles

Author Of 2 Presentations

Framtidens transportsystem Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.12.2 - Varför ser alla visoner så lika ut? Självkörande fordon och teknikdeterminism

Room
K&K, Crusellhallen
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Det finns många visioner kring självkörande fordon och det kommer också mer ifrågasättande forskning om vi verkligen borde prata så mycket om tekniska lösningar. Borde inte fokus vara på beteende och lagstiftning och hur vi vill att framtiden ska se ut istället exempelvis (Docherty et. al,. 2018)? Men varför ser det ut såhär då? Varför pratar vi om framtiden på detta sätt och hur kan vi förstå det större sammanhanget? För om vi kan förstå det kan vi inte då också diskutera konsekvenserna?

Metod

I den här studien har vi undersökt YouTube videos som vi har transkriberat och kodat utifrån vilket ämne vi hittar i materialet. Videorna är utvalda med snowball metod men de ska innehålla visioner om framtidens samhälle där självkörande fordon är en del av den visionen. Vi använder oss av narrativ analys (Czarniawska, 2004; Riessman, 2008) för att identifiera vilka ämnen och målsättningar som visionerna beskriver för framtidens samhälle. Vi har sedan använt teori för teknikdeterminism som metod för att indeitifiera vilka konskevenser materialter beksriver att den nya tekniken för med sig och på vilket sätt det påvekrar samhället. (Bimber, 1994).

Resultat och slutsats

Resultatet från denna studie visar tydligt att det finns teknikdeterministiska tendenser i visonerna, det vill säga att tekniken i sig bär med sig exempelvis sociala värden, implikationer på att den kommer att komma oavsett om den är önskvärd eller inte samt att vi inte har möjlighet att påverka hur lösningen ser ut. Ämenena identifierade i de enskilda visionerna är återkommande och kan därför beskrivas som en kolletkiv berättelse eller vison. I den här visionen för det självkörande fordonet finns också många områden där tekniken i sig troligtvis inte kan påverka mycket, exempelvis viljan att dela fordon med andra trafikanter, hur vi använder stadsutrymmet samt hälsoaspekter för att bara nämna några.

Thomas theormen säger att "If men define situations as real, they are real in their consequenses" (Merton, 1936, p.904). Genom att berättelserna om vårt framtida samhälle ser ut på det här viset påverkas inte bara vår förväntan på framtiden utan också vad vi gör idag. Utifrån de berättelser om framtiden som vi berättar fattar vi beslut om vilken teknik som ska utvecklas idag, vilken infrastruktur som ska byggas eller vilka projket vi ska sattsa pengar på. Även om vi alla är överens om att teknik skapas av och med människor så fortsätter vi prata om den som bärare av socialt värde och i sig själv ledare till förändring. När vi gör det kommer de förändringar som vi önskar se i våra visioner ha svårigheter att slå igenom. Hur de visonern vi har ser ut och vad de förmedlar blir därför viktigt att förhålla sig till, precis som att närmre förstå varför de ser ut som de gör.

Collapse
Vad händer inom digitalisering på transportmyndigheterna och hur samverkar dessa? Digitalisering

10.5.5 - Framtidsscenarier för det digitala godstransportlandskapet

Abstract

Bakgrund

Under 2019 har KTH, Drive Sweden, Kairos Future, Closer och Scania tillsammans drivit ett projekt för att utvärdera möjliga scenarier för det digitala godstransportlandskapet år 2035+. Under arbetet har en analysgrupp bestående av medlemmar från KTH, Kairos Future, Closer och Scania arbetat tillsammans med en expertgrupp med 56 deltagare från 25 olika organisationer i branschen för att ta reda på säkra och osäkra trender och tillsammans ta fram scenarier för godstranspoerterna på väg i en mer digital framtid.

Metod

Det har anordnats tre olika workshops med expertgruppen. Vid första workshoppen togs säkra och osäkra trender fram. Det gjordes också en bedömning av magnituden på deras respektives förväntade påverkan på framtiden kunde tänkas vara. Arbetsgruppen skapade sedan en gemensam berättelse av dessa säkra trender som har legat som bakgrund för de osäkra trender som valts ut som mest signifikanta och därför blivit till ett fyrfältskors där fyra olika scenarier har skapats. Expertgruppen har sedan tagit ställning till, förändrat, diskuterat, förfinat och fyllt dessa scenarier med olika utfall för godstransportlandskapet under de kommande två workshopparna. Arbetsgruppen har arbetat vidare med materialet emellan och efter workshopparna, klätt berättelserna i ord och sedan sammanställt.

Resultat och slutsats

De säkra trenderna har beskrivits och används som en bas för beskrivningen av framtidens samhälle, även de innehållande en stor påverkan och ger stor förändring på godstransportlandskapet. Ovanpå de säkra trenderna har sedan de utvalda osäkerhetsaxlarna adderats. Osäkerhetsaxlarna har valts utifrån sin möjlighet att skapa intressanta och trovärdiga scenarier att förhålla sig till. Den ena axel är "det hållbara paradigmet". Här förflyttar vi oss på en skala från att antingen förhålla sig till klimatmålen som ett av flera viktiga hållbarhets mål som samsas med exempelvis ekonomisk tillväxt och social hållbarhet till att klimatmål har överordnats alla andra mål och således påverkat samhället fundamentalt. Den andra axeln fokuserar på datadelning i samband med företagsklimatet. Här förflyttar vi oss på en skala från att antingen röra oss i ett landskap där rådanade systemgränser mellan företag och företagsområden gäller. Där data, både från företag och privatpersoner delas med avtal mellan enskilda parter eller grupper enligt överenskommelser. I andra änden, en ny företagslogik med mer nätverksbaserat affärslandskap där datadelning sker mer i ett ekosystem. Detta gav de olika scenarierna: Partnership Society, Bathing in Data, Green Circle och Next Generation Social Engineering. Alla scenarierna är beskrivna utifrån sina specifika drivkrafter, målbilder och konsekvenser för godstransportlandskapet.

Scenarioarbetets fundament handlar inte om att försöka gissa så rätt som möjligt utifrån vad framtiden kommer att erbjuda eller att beskriva den bästa av alla möjliga världar utan snarare om att bygga möjliga och intressanta framtidsscenarier som skapar diskussion och är en utgångspunkt för att undersöka sin egen beredskap inför framtiden. Partnership Society, Bathing in Data, Green Circle och Next Generation Social Engineering innehåller alla både möjligheter och utmaningar för transportbranschen och belyser olika aspekter av det vi ännu inte vet någonting om, framtiden.

Collapse

Presenter Of 2 Presentations

Framtidens transportsystem Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.12.2 - Varför ser alla visoner så lika ut? Självkörande fordon och teknikdeterminism

Room
K&K, Crusellhallen
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Det finns många visioner kring självkörande fordon och det kommer också mer ifrågasättande forskning om vi verkligen borde prata så mycket om tekniska lösningar. Borde inte fokus vara på beteende och lagstiftning och hur vi vill att framtiden ska se ut istället exempelvis (Docherty et. al,. 2018)? Men varför ser det ut såhär då? Varför pratar vi om framtiden på detta sätt och hur kan vi förstå det större sammanhanget? För om vi kan förstå det kan vi inte då också diskutera konsekvenserna?

Metod

I den här studien har vi undersökt YouTube videos som vi har transkriberat och kodat utifrån vilket ämne vi hittar i materialet. Videorna är utvalda med snowball metod men de ska innehålla visioner om framtidens samhälle där självkörande fordon är en del av den visionen. Vi använder oss av narrativ analys (Czarniawska, 2004; Riessman, 2008) för att identifiera vilka ämnen och målsättningar som visionerna beskriver för framtidens samhälle. Vi har sedan använt teori för teknikdeterminism som metod för att indeitifiera vilka konskevenser materialter beksriver att den nya tekniken för med sig och på vilket sätt det påvekrar samhället. (Bimber, 1994).

Resultat och slutsats

Resultatet från denna studie visar tydligt att det finns teknikdeterministiska tendenser i visonerna, det vill säga att tekniken i sig bär med sig exempelvis sociala värden, implikationer på att den kommer att komma oavsett om den är önskvärd eller inte samt att vi inte har möjlighet att påverka hur lösningen ser ut. Ämenena identifierade i de enskilda visionerna är återkommande och kan därför beskrivas som en kolletkiv berättelse eller vison. I den här visionen för det självkörande fordonet finns också många områden där tekniken i sig troligtvis inte kan påverka mycket, exempelvis viljan att dela fordon med andra trafikanter, hur vi använder stadsutrymmet samt hälsoaspekter för att bara nämna några.

Thomas theormen säger att "If men define situations as real, they are real in their consequenses" (Merton, 1936, p.904). Genom att berättelserna om vårt framtida samhälle ser ut på det här viset påverkas inte bara vår förväntan på framtiden utan också vad vi gör idag. Utifrån de berättelser om framtiden som vi berättar fattar vi beslut om vilken teknik som ska utvecklas idag, vilken infrastruktur som ska byggas eller vilka projket vi ska sattsa pengar på. Även om vi alla är överens om att teknik skapas av och med människor så fortsätter vi prata om den som bärare av socialt värde och i sig själv ledare till förändring. När vi gör det kommer de förändringar som vi önskar se i våra visioner ha svårigheter att slå igenom. Hur de visonern vi har ser ut och vad de förmedlar blir därför viktigt att förhålla sig till, precis som att närmre förstå varför de ser ut som de gör.

Collapse
Vad händer inom digitalisering på transportmyndigheterna och hur samverkar dessa? Digitalisering

10.5.5 - Framtidsscenarier för det digitala godstransportlandskapet

Abstract

Bakgrund

Under 2019 har KTH, Drive Sweden, Kairos Future, Closer och Scania tillsammans drivit ett projekt för att utvärdera möjliga scenarier för det digitala godstransportlandskapet år 2035+. Under arbetet har en analysgrupp bestående av medlemmar från KTH, Kairos Future, Closer och Scania arbetat tillsammans med en expertgrupp med 56 deltagare från 25 olika organisationer i branschen för att ta reda på säkra och osäkra trender och tillsammans ta fram scenarier för godstranspoerterna på väg i en mer digital framtid.

Metod

Det har anordnats tre olika workshops med expertgruppen. Vid första workshoppen togs säkra och osäkra trender fram. Det gjordes också en bedömning av magnituden på deras respektives förväntade påverkan på framtiden kunde tänkas vara. Arbetsgruppen skapade sedan en gemensam berättelse av dessa säkra trender som har legat som bakgrund för de osäkra trender som valts ut som mest signifikanta och därför blivit till ett fyrfältskors där fyra olika scenarier har skapats. Expertgruppen har sedan tagit ställning till, förändrat, diskuterat, förfinat och fyllt dessa scenarier med olika utfall för godstransportlandskapet under de kommande två workshopparna. Arbetsgruppen har arbetat vidare med materialet emellan och efter workshopparna, klätt berättelserna i ord och sedan sammanställt.

Resultat och slutsats

De säkra trenderna har beskrivits och används som en bas för beskrivningen av framtidens samhälle, även de innehållande en stor påverkan och ger stor förändring på godstransportlandskapet. Ovanpå de säkra trenderna har sedan de utvalda osäkerhetsaxlarna adderats. Osäkerhetsaxlarna har valts utifrån sin möjlighet att skapa intressanta och trovärdiga scenarier att förhålla sig till. Den ena axel är "det hållbara paradigmet". Här förflyttar vi oss på en skala från att antingen förhålla sig till klimatmålen som ett av flera viktiga hållbarhets mål som samsas med exempelvis ekonomisk tillväxt och social hållbarhet till att klimatmål har överordnats alla andra mål och således påverkat samhället fundamentalt. Den andra axeln fokuserar på datadelning i samband med företagsklimatet. Här förflyttar vi oss på en skala från att antingen röra oss i ett landskap där rådanade systemgränser mellan företag och företagsområden gäller. Där data, både från företag och privatpersoner delas med avtal mellan enskilda parter eller grupper enligt överenskommelser. I andra änden, en ny företagslogik med mer nätverksbaserat affärslandskap där datadelning sker mer i ett ekosystem. Detta gav de olika scenarierna: Partnership Society, Bathing in Data, Green Circle och Next Generation Social Engineering. Alla scenarierna är beskrivna utifrån sina specifika drivkrafter, målbilder och konsekvenser för godstransportlandskapet.

Scenarioarbetets fundament handlar inte om att försöka gissa så rätt som möjligt utifrån vad framtiden kommer att erbjuda eller att beskriva den bästa av alla möjliga världar utan snarare om att bygga möjliga och intressanta framtidsscenarier som skapar diskussion och är en utgångspunkt för att undersöka sin egen beredskap inför framtiden. Partnership Society, Bathing in Data, Green Circle och Next Generation Social Engineering innehåller alla både möjligheter och utmaningar för transportbranschen och belyser olika aspekter av det vi ännu inte vet någonting om, framtiden.

Collapse