Bertil Forsberg, Umeå University

Umeå University Public Health and Clinical Medicine

Author Of 2 Presentations

Nya samhällsekonomiska kalkylvärden Transportpolitik och ekonomi 

1.3.1 - Underlag för reviderade samhällsekonomiska kalkylvärden (ASEK-värden) för luftföroreningar

Abstract

Bakgrund

Tidigare studier har indikerat att det finns brister med Trafikverkets nuvarande s.k. ASEK-kalkylvärden för luftföroreningar (exklusive växthusgaser) och att det därför finns ett stort behov av att revidera och komplettera dessa värden. Projektet Underlag för reviderade ASEK-värden för luftföroreningar (REVSEK) har bidragit till detta genom att skatta skadekostnader till följd av utsläpp från den svenska vägtrafiken.

Metod

Projektet har utgått från skadekostnadsansatsen. Detta innebär att projektet har studerat de kausala sambanden i följande effektkedja: Utsläpp av förorenande ämnen --> Exponering på människor och miljön --> Respons i form av hälso- och miljöeffekter --> Ekonomisk värdering av hälso- och miljöeffekter genom de skadekostnader som effekterna resulterar i.

Resultat och slutsats

För sambanden mellan utsläpp och exponering användes en förenklad ansats utifrån nationella respektive lokala data om emissioner och exponering. Nationella emissionsdata och exponeringsberäkningar indikerar att 1 ton per år slitageemissioner uttryckt som PM10 från vägtrafiken motsvarar en årsmedelexponering på 885 µg m-3 pers.

För hälsoeffekter var utgångspunkten varit att de primära emissionernas effekter i närområdet är avgörande för utfallet av hälsoeffekter, samt att fokus ska läggas på partiklar som PM2.5, men även grovfraktionen inom PM10 (2,5-10 µm) behöver beaktas eftersom slitagepartiklarna (vägdamm) till stor del faller inom denna. Följande hälsoeffekter inkluderades: Mortalitet, incidens av hjärtinfarkt, incidens av stroke, incidens av KOL, incidens av astma hos barn som för en stor andel består i vuxen ålder, för tidig födsel och sjukdagar. Skadekostnaderna beräknades uppgå till minst 5400 kr per kg utsläpp av avgaspartiklar och 1100 kr per kg utsläpp av slitagepartiklar som PM10, givet det nationella förhållandet 885 µg m-3 pers ton-1 mellan emission och exponering.

För kulturmiljöeffekter i form av nedsmutsning avses den visuella effekt där exponerade fasadytor blir mörkare på grund av luftföroreningar. Utifrån genomgångar av olika exponering-responsfunktioner, kritiska nedsmutsningsnivåer, mängden fasadarea per invånare, åtgärdskostnader per fasadarea och indirekta kostnader av nedsmutsning i form av välbefinnandeförluster till följd av förfulning kunde den totala personhaltkostnaden till följd av nedsmutsning skattas till 360 kr µg-1 m3 pers-1. Den skattade skadekostnaden givet 885 µg m-3 pers ton-1 blev 319 kr per kg PM10.

För naturmiljöeffekter i form av marknära ozons inverkan på vegetation har SMHI:s MATCH-modell använts för att simulera hur förändringar av NOx-utsläpp leder till ändrad ozonexponering på vegetationen. Skadekostnadsdata från tidigare studier användes för att skatta kostnaden per exponering per hektar för olika typer av vegetation. Skadekostnaden skattades till minst 1 kr per kg NOx som ett nationellt genomsnitt.

För naturmiljöeffekter i form av marin övergödning användes resultat från värderingsstudier för att beräkna värden i kr per kg N-ekvivalenter. Dessa värden översattes sedan till per kg NOx respektive per kg NH3 från vägtrafiken utifrån resultat om hur mycket varje utsläppt kg NOx respektive NH3 bidrar till tillförseln av kg N till Östersjön. Skadekostnaden skattades till minst 2 kr per kg NOx respektive 8 kr per kg NH3.

De framräknade skadekostnaderna kan användas som rekommendationer beträffande reviderade ASEK-kalkylvärden för luftföroreningar från den svenska vägtrafiken. Samtliga värden har uttryckts i 2017 års prisnivå och gäller för en förändring av utsläpp under ett år.

Collapse
Cykling - Säkerhet och hälsa Cykling och gångtrafik

11.5.3 - Health economic assessment of a scenario to promote bicycling as active transport in Stockholm, Sweden

Abstract

Bakgrund

The Municipality of Stockholm (population 2.27 million) committed funds for bicycle path infrastructure with the aim of achieving a 15% increase in the number of bicycle commuters by 2030. This work is based on a previously constructed scenario, in which individual registry data on home and work address and a transport model allocation to different modes of transport identified 111,000 individuals with the physical capacity to bicycle to work within 30 minutes but that currently drive a car to work.The Municipality of Stockholm (population 2.27 million) committed funds for bicycle path infrastructure with the aim of achieving a 15% increase in the number of bicycle commuters by 2030. This work is based on a previously constructed scenario, in which individual registry data on home and work address and a transport model allocation to different modes of transport identified 111,000 individuals with the physical capacity to bicycle to work within 30 minutes but that currently drive a car to work.

Metod

To conduct a health economic evaluation of a proposed investment in urban bicycle infrastructure in Stockholm County, Sweden.

A cost-effectiveness analysis is undertaken from a health care perspective. Investment costs over a 50-year life cycle are offset by averted health care costs and compared with estimated long term impacts on morbidity, quantified in Disability Adjusted Life Years (DALYs). The results are re-calculated under different assumptions to model the effects of uncertainty.

Resultat och slutsats

Morbidity impacts and health care costs attributed to increased physical activity, change in air pollution exposure and accident risk are quantified under the scenario. The largest reduction in health care costs is attributed to increased physical activity and the second largest to reduced air pollution exposure among the population of Greater Stockholm. The expected net benefit from the investment is 8.7% of the 2017 Stockholm County health care budget, and 3.7% after discounting. The economic evaluation estimates that the intervention is cost-effective and each DALY averted gives a surplus of €9933. The results remained robust under varied assumptions pertaining to reduced numbers of additional bicycle commuters.

Investing in urban infrastructure to increase bicycling as active transport is cost-effective from a health care sector perspective.

Collapse