Bakgrund

Statens planering av höghastighetsjärnväg

Riksrevisionen genomför just nu en granskning av statens planering av höghastighetsjärnväg Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i november 2019.

Bakgrund

Infrastrukturpolitik kännetecknas av stora långsiktiga investeringar, med betydande konsekvenser för de statliga finanserna. Den initiala kostnaden är stor samtidigt som nyttorna är utspridda över flera decennier. När arbetet väl är påbörjat är det svårt att backa processen, det finns många särintressen, beslutsfattare kommer och går och politiken skiftar över tiden.

Regeringen fattade 2018 beslut om den nationella planen för transportsystemet 2018–2029. Den innehåller tre sträckor av höghastighetsbanor: den så kallade Ostlänken (mellan Järna i Södermanland och Linköping i Östergötland) samt Hässleholm–Lund i Skåne och Almedal–Landvetter–Borås i Västra Götaland.

Investeringar i höghastighetsjärnväg tillhör de dyraste infrastrukturprojekten i Sverige någonsin. Enligt Trafikverkets samlade effektbedömning är investeringen i en ny komplett höghastighetsjärnväg olönsam.

Planeringen av höghastighetsjärnväg har skett i två parallella spår. Förutom Trafikverkets förslag till nationell transportplan finns planer för höghastighetsjärnväg även med i den så kallade Sverigeförhandlingen, som regeringen initierade 2014 och som avslutades 2017.

De två planeringsspåren har inte varit synkroniserade. Det finns också indikationer på att Sverigeförhandlingen inte genomförts med utgångspunkt i den så kallade fyrstegsprincipen, som ska användas vid infrastrukturplanering i Sverige, och att Sverigeförhandlingen aktivt uppmanat kommuner att ta fram underlag med andra metoder än dem Trafikverket föreskriver.

Syfte

Syftet med granskningen är att undersöka om Trafikverkets och Sverigeförhandlingens beslutsunderlag håller tillräckligt hög kvalitet, och om planering gått till på det sätt riksdag och regering avsett. Syftet är också att samla lärdomar om hur mycket stora projekt kan drivas på ett bra sätt och att lämna rekommendationer om den fortsatta processen.

Metod

Metoden är dokumentstudier i kombination med intervjuer med myndigheter, departement, forskare och andra intressenter.

Resultat och slutsats

Granskningens resultat kan inte avslöjas innan rapporten har publicerats, vilket är planerat till november 2019.