Jean Ryan, Lund University

Lund University Technology and Society

Author Of 2 Presentations

Gränsöverskridande kollektivtrafik i Öresundsregionen Kollektivtrafik och järnväg

3.13.3 - Travel information and ticketing systems – opportunities and challenges for passenger transport across the Öresund

Room
K&K, Operan (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Kollektivtrafik och järnväg

Abstract

Bakgrund

I EU Øresundregionsprojektet, som studerar ett sammanhängande trafiksystem, är målet att skapa förutsättningar för att kollektivtrafik-myndigheterna på båda sidor om Öresund ska kunna fatta beslut om hur ett sammanhängande trafiksystem kan stärkas.

Det övergripande syftet med detta delprojekt är att studera hur såväl politisk styrning som teknisk utveckling av trafikinformationssystem och biljettsystem påverkar och samverkar med resenärernas behov att på ett enkelt och smidigt sätt kunna resa över Öresund med kollektiv­trafiken. Det finns likheter och skillnader mellan strukturer och processer kring trafikinformations­systemen och biljettsystemen på båda sidor om Öresund.

Frågeställningar avseende information är:

Vilken betydelse har finansiering och governance (styrning och organisation av lokal och regional kollektivtrafik) för systemets utformning och förändringsprocess?

Vilka aktörer är involverade i och har ansvar för dagens informationssystem i Skåne och Själland?

Vilka nya tekniska lösningar har potential för att förenkla informations- och störningshantering?

”The informed traveller” – hur ser morgondagens resenärer på behov och nytta av information?

Frågeställningar avseende biljettsystem är:

Vilken betydelse har finansiering och governance (styrning och organisation av lokal och regional kollektivtrafik) för systemets utformning och förändringsprocess?

Vilken roll har befintliga tekniska system spelat i samband med val/utformning av biljettsystem i Skåne och på Själland?

Vilka aktörer har varit drivande i samband med teknikutvecklingen?

Vilken roll har resmönster och kollektivtrafikens marknadsandel spelat?

Hur ser utmaningarna och möjligheterna ut när det gäller biljettsystem ur resenärernas perspektiv jämfört med ansvarigas perspektiv? Hur kan utmaningarna bemötas?

Metod

Metoden består av:

Litteraturstudier (internationell forskning)

Dokumentstudier (svenska och danska källor)

Kvalitativa intervjustudier (informanter på olika nivåer inom förvaltningar på bägge sidor Öresund - intervjuer genomförs hösten 2019).

Översiktlig sammanställning av befintliga kund- och RVU-undersökningar (inom och utom ESTGC). En dedikerad kvalitativ undersökning som nyligen har genomförts bland resenärer kommer att användas som input och utgångspunkt i vissa intervjuer med informanter.

Resultaten struktureras översiktligt med hjälp av tre teoretiska ramverk: STO-modellen (strategiskt-taktiskt-operativ) för förståelse av kollektivtrafikens organisation; MCS-modellen (management control system) för analys av kollektivtrafikens styrning; samt möjligheten till harmonisering och integrering av informations- och biljettsystem via teorier om standardiseringsprocesser.

Resultat och slutsats

Preliminära resultat från litteraturstudien visar fram möjligheter och hinder för utökad samverkan och integrering inom gränsregioner, och belyser vilken betydelse biljettsystem och trafikinformation har. Vissa sådana aspekter återspeglas i form av både problem och möjliga lösningar i intervjustudien med resenärerna över Öresund, även om tillfredställelse bland pendlare var relativt hög. Dessa resultat kommer i sin tur att forma intervjuerna med informanterna på båda sidor om Öresund.

Genom en ökad förståelse för de specifika problem som uppstår i gränsregioner, hur resenärer upplever sina resor samt respektive lands (eller regions) organisations- och styrprocesser kan initiativ tas för att tillsammans utveckla gemensamma system, alternativt tillägna sig tekniker och innovationer som gjorts och görs i Danmark eller Sverige. Detta för att stöjda ett sammanhängande transportsystem i Greater Copenhagen.

Collapse
Aktiv rörelse i staden Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.2.3 - Färdmedelsalternativ bland äldre personer: kopplingar till det faktiska resandet och välbefinnande

Room
K&K, Kulturen (120)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Att ha olika alternativ att välja bland anses vara viktigt för ens välbefinnande, inte minst när det gäller vilka vardagliga aktiviteter en person kan delta i, när de kan delta i dem, vilka aktiviteter de kan faktiskt nå inom en viss tidsram och hur de kan ta sig dit. Dessa aspekter kan vara av ännu större betydelse för äldre personer, särskilt äldre personer som kanske inte längre har lika stor frihet och inte lika många alternativ att välja bland som de hade tidigare.

Metod

Den här studien baseras på en resvaneundersökning bland äldre personer (65-79 år) och boende i de tre storstadsområdena, Storstockholm, -Göteborg och –Malmö (N=1149). En analys av skillnader mellan (1) dessa personers självrapporterade färdmedelsalternativ och (2) vilka bland dessa alternativ faktiskt används och (3) varför presenteras. Kopplingarna och samspel mellan upplevda s. k. realla alternativ och det s. k. faktiska beteendet analyseras. Angivna anledningar till att man valde just dessa färdmedel och inte de andra de hade kunnat använda analyseras. Att lämna hemmet samt hur ofta man lämnar hemmet utforskas också. Analys av så kallade proxies eller indikatorer på vissa aspekter ifrågesätts. Hur precist återspeglar de här indikatorerna de aspekter de ofta anses återspegla (t. ex. hur precist kan tillgång till bil eller att ha körkort återspegla den upplevda möjligheten att använda bilen?)?

Resultat och slutsats

Prelimiära resultat visar att de som anser sig ha flera färdmedel att välja bland är mer benägna att välja bilen än att t.ex. välja att åka kollektivt. De som anser sig att ha möjlighet att cykla men har flera alternativ verkar vara mindre benägna att välja att cykla. Vilken typ av anledning som anges för att ett visst färdmedel/vissa färdmedel har valts eller valts bort varierar beroende delvis på vilka alternativ man har haft. Till exempel att välja bilen verkar ha en stark koppling till både frihet och flexibilitet medan att inte välja bilen verkar ha koppling till att vilja undvika krånglighet med parkering, medan att inte välja cykla eller gå verkar kopplas till för långa avstånd.

Att lämna hemmet, och hur ofta man gör så, verkar ha starka kopplingar till andra aspekter i livet. Kopplingar mellan val av färdmedel och hur ofta man lämnar hemmet samt återspegling av indikatorer utforskas lite djupare vid nästa stadiet.

Genom att studera och kartlägga val av färdmedel, anledningar bakom val av ett visst alternativ och kopplingar mellan detta och andra aspekter av livet kan vi bättre förstå och planera för att stödja äldre personers mobilitet(er).

Collapse

Presenter Of 2 Presentations

Gränsöverskridande kollektivtrafik i Öresundsregionen Kollektivtrafik och järnväg

3.13.3 - Travel information and ticketing systems – opportunities and challenges for passenger transport across the Öresund

Room
K&K, Operan (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Kollektivtrafik och järnväg

Abstract

Bakgrund

I EU Øresundregionsprojektet, som studerar ett sammanhängande trafiksystem, är målet att skapa förutsättningar för att kollektivtrafik-myndigheterna på båda sidor om Öresund ska kunna fatta beslut om hur ett sammanhängande trafiksystem kan stärkas.

Det övergripande syftet med detta delprojekt är att studera hur såväl politisk styrning som teknisk utveckling av trafikinformationssystem och biljettsystem påverkar och samverkar med resenärernas behov att på ett enkelt och smidigt sätt kunna resa över Öresund med kollektiv­trafiken. Det finns likheter och skillnader mellan strukturer och processer kring trafikinformations­systemen och biljettsystemen på båda sidor om Öresund.

Frågeställningar avseende information är:

Vilken betydelse har finansiering och governance (styrning och organisation av lokal och regional kollektivtrafik) för systemets utformning och förändringsprocess?

Vilka aktörer är involverade i och har ansvar för dagens informationssystem i Skåne och Själland?

Vilka nya tekniska lösningar har potential för att förenkla informations- och störningshantering?

”The informed traveller” – hur ser morgondagens resenärer på behov och nytta av information?

Frågeställningar avseende biljettsystem är:

Vilken betydelse har finansiering och governance (styrning och organisation av lokal och regional kollektivtrafik) för systemets utformning och förändringsprocess?

Vilken roll har befintliga tekniska system spelat i samband med val/utformning av biljettsystem i Skåne och på Själland?

Vilka aktörer har varit drivande i samband med teknikutvecklingen?

Vilken roll har resmönster och kollektivtrafikens marknadsandel spelat?

Hur ser utmaningarna och möjligheterna ut när det gäller biljettsystem ur resenärernas perspektiv jämfört med ansvarigas perspektiv? Hur kan utmaningarna bemötas?

Metod

Metoden består av:

Litteraturstudier (internationell forskning)

Dokumentstudier (svenska och danska källor)

Kvalitativa intervjustudier (informanter på olika nivåer inom förvaltningar på bägge sidor Öresund - intervjuer genomförs hösten 2019).

Översiktlig sammanställning av befintliga kund- och RVU-undersökningar (inom och utom ESTGC). En dedikerad kvalitativ undersökning som nyligen har genomförts bland resenärer kommer att användas som input och utgångspunkt i vissa intervjuer med informanter.

Resultaten struktureras översiktligt med hjälp av tre teoretiska ramverk: STO-modellen (strategiskt-taktiskt-operativ) för förståelse av kollektivtrafikens organisation; MCS-modellen (management control system) för analys av kollektivtrafikens styrning; samt möjligheten till harmonisering och integrering av informations- och biljettsystem via teorier om standardiseringsprocesser.

Resultat och slutsats

Preliminära resultat från litteraturstudien visar fram möjligheter och hinder för utökad samverkan och integrering inom gränsregioner, och belyser vilken betydelse biljettsystem och trafikinformation har. Vissa sådana aspekter återspeglas i form av både problem och möjliga lösningar i intervjustudien med resenärerna över Öresund, även om tillfredställelse bland pendlare var relativt hög. Dessa resultat kommer i sin tur att forma intervjuerna med informanterna på båda sidor om Öresund.

Genom en ökad förståelse för de specifika problem som uppstår i gränsregioner, hur resenärer upplever sina resor samt respektive lands (eller regions) organisations- och styrprocesser kan initiativ tas för att tillsammans utveckla gemensamma system, alternativt tillägna sig tekniker och innovationer som gjorts och görs i Danmark eller Sverige. Detta för att stöjda ett sammanhängande transportsystem i Greater Copenhagen.

Collapse
Aktiv rörelse i staden Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.2.3 - Färdmedelsalternativ bland äldre personer: kopplingar till det faktiska resandet och välbefinnande

Room
K&K, Kulturen (120)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Att ha olika alternativ att välja bland anses vara viktigt för ens välbefinnande, inte minst när det gäller vilka vardagliga aktiviteter en person kan delta i, när de kan delta i dem, vilka aktiviteter de kan faktiskt nå inom en viss tidsram och hur de kan ta sig dit. Dessa aspekter kan vara av ännu större betydelse för äldre personer, särskilt äldre personer som kanske inte längre har lika stor frihet och inte lika många alternativ att välja bland som de hade tidigare.

Metod

Den här studien baseras på en resvaneundersökning bland äldre personer (65-79 år) och boende i de tre storstadsområdena, Storstockholm, -Göteborg och –Malmö (N=1149). En analys av skillnader mellan (1) dessa personers självrapporterade färdmedelsalternativ och (2) vilka bland dessa alternativ faktiskt används och (3) varför presenteras. Kopplingarna och samspel mellan upplevda s. k. realla alternativ och det s. k. faktiska beteendet analyseras. Angivna anledningar till att man valde just dessa färdmedel och inte de andra de hade kunnat använda analyseras. Att lämna hemmet samt hur ofta man lämnar hemmet utforskas också. Analys av så kallade proxies eller indikatorer på vissa aspekter ifrågesätts. Hur precist återspeglar de här indikatorerna de aspekter de ofta anses återspegla (t. ex. hur precist kan tillgång till bil eller att ha körkort återspegla den upplevda möjligheten att använda bilen?)?

Resultat och slutsats

Prelimiära resultat visar att de som anser sig ha flera färdmedel att välja bland är mer benägna att välja bilen än att t.ex. välja att åka kollektivt. De som anser sig att ha möjlighet att cykla men har flera alternativ verkar vara mindre benägna att välja att cykla. Vilken typ av anledning som anges för att ett visst färdmedel/vissa färdmedel har valts eller valts bort varierar beroende delvis på vilka alternativ man har haft. Till exempel att välja bilen verkar ha en stark koppling till både frihet och flexibilitet medan att inte välja bilen verkar ha koppling till att vilja undvika krånglighet med parkering, medan att inte välja cykla eller gå verkar kopplas till för långa avstånd.

Att lämna hemmet, och hur ofta man gör så, verkar ha starka kopplingar till andra aspekter i livet. Kopplingar mellan val av färdmedel och hur ofta man lämnar hemmet samt återspegling av indikatorer utforskas lite djupare vid nästa stadiet.

Genom att studera och kartlägga val av färdmedel, anledningar bakom val av ett visst alternativ och kopplingar mellan detta och andra aspekter av livet kan vi bättre förstå och planera för att stödja äldre personers mobilitet(er).

Collapse