K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

SF, Vintergatan 1 (85) Gods och logistik
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Room
SF, Vintergatan 1 (85)
Hållbar citylogistik Gods och logistik 

7.5.1 - SOLE - SystemOptimering av Logistiklösningar för E-handeln

Session Name
Room
SF, Vintergatan 1 (85)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Gods och logistik 

Abstract

Bakgrund

Konsumtionen av e-handelsvaror är idag betydande och de samlade transporterna för denna aktivitet, både varutransporter och persontransporter, är därmed omfattande. Hemleverans ökar nyligen med antalet nya leverantör på marknaden. En frågeställning är om hemleverans effektivt som ersätter privatresor till fysisk butik eller servicestället? Och under vilka förhållande är ett leveranssätt mer effektivt än det andra? Dessa frågor besvarades delvis i ett examensarbete handledd mellan KTH och WSP.

Metod

Vi antar att leverantör ska minimerar sina kostnader och därför kan paketleverans från en distributionscentral till ett utlämningsställe eller direkt till kundens hem modelleras som en Capacity Vehicle Routing Problem (CVRP) enligt givet tidsfönster och förares arbetstid. Privat resor till utlämningsstället estimeras via en cross-nested logit modell. Hemleverans och leverans via utlämningsställe simuleras med ett antal scenarier som varierar mellan stads, förorts och stadsnära områden; och speditörs marknadsandel. Totalt transportarbete och utsläppskostnad beräknas för varje scenario och jämföras.

Resultat och slutsats

Simulering av e-handeln sista-milleverans visa att den ena leveransmetodens fördel jämfört med den andra (endast när det gäller CO2-utsläpp) är starkt beroende av avståndet till distributionscentralen, kundens täthet, utlämningsställets täthet och demografin i det området. Hemleveranserna visade sig vara mer känslig för kundens täthetsfaktor och avståndet till distributionscentralen än leveranser via utlämningsstället.

Med tanke på att leveranser via utlämningsställe är mindre känsliga för avstånd till distributionscentralen än hemleveranserna, det första alternativet har en stor potential att minska miljöeffekten från den sista miltransporten av B2C-e-handelslogistik. Men när nätverket av utlämningsstället er är dåligt, och kundbasen är liten, hemleveranserna blir bättre alternativ.

Collapse
Hållbar citylogistik Gods och logistik 

7.5.2 - Tysta nattransporter i Stockholms stad - samlade erfarenheter och vägen framåt.

Session Name
Room
SF, Vintergatan 1 (85)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Gods och logistik 

Abstract

Bakgrund

Under 2019 har Stockholms stad skalat upp testerna med tysta transporter nattetid, ofta kallat off peak. Inom EU-projektet Eccentric har en pluginhybrid från Scania levererat varor till sex McDonald's-restauranger i Stockholms innerstad. Geofencing har använts för att begränsa hastighet och forcera eldrift i innerstan. Lossning sker i varierande gatumijöer och en specialanpassad tyst eltruck har använts för de sista metrarna. Projektet sker genom samverkan mellan Stockholms stad, KTH, Scania, Havi och McDonald's inom ramen för EU-projektet Civitas Eccentric. Under 2019 har även transporter av konsoliderat återvinningsmaterial börjat transporteras ut från staden nattetid. I detta fall är det Ragnsells som kör ut komprimatorer från bland annat samlastningssamarbetet Älskade stad. Transporterna sker med en biogasbil från Scania och lastning sker i dessa fall i underjordiska far. Projekten har utvärderats med hjälp av fordonsdata för att jämföra transporteffektivitet och utsläpp mellan dag och natt.

Projekten bygger vidare på tidigare off peak-piloter och bidrar till arbetet med ett förändrat regelverk för tung trafik nattetid. I projekten testas lösningar som bidrar till ökad framkomlighet och minskade utsläpp såväl lokalt som globalt och de ligger således väl i linje med Stockholms godstrafikplan och mål om en fossilbränslefri stad 2040.

Arbetet med tunga transporter nattetid kommer under 2020 att tas vidare inom ramen för Urban Mobility Kicen där Stockholms stad ingår som en partner i konsortiet. Tillsamamns med europeiska partners i ett flertal länder kommer fler fordon att börja utföra urbana nattransporter i Stockholm, Münchern och Belgien.

Metod

För utvärdering av transporteffektivitet och utsläpp har fordonsdata i form av minutvisa GPS-punkter använts. För att kunna jämföra nattrutter med transporter dagtid har data från ett flertal referensfordon studera varpå syntetiska rutter har kunnat skapas.

Resultat och slutsats

Resulatet av utvärderingen är klart i september 2019 och kommer således kunna presenteras på Transportforum. Preliminära indikationer har antytt goda resultat.

Collapse
Hållbar citylogistik Gods och logistik 

7.5.3 - Klimatsmarta masstransporter i Skåne län

Session Name
Room
SF, Vintergatan 1 (85)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Gods och logistik 

Abstract

Bakgrund

Transportsektorn står för stor del av den fossila energianvändningen och det finns ett högt satt nationellt mål om att minska transportsektorns klimatpåverkan med 70 % till 2030. En uppbyggnad av ett långsiktigt hållbart transportsystem kräver utöver bättre teknik och energieffektivisering även beteendeförändringar samt en utvecklad samhällsplanering. I Länsstyrelsernas uppdrag ingår att främja, samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan.

I projektet Klimatsmarta masstransporter arbetar Länsstyrelsen i Skåne län, med stöd av Energimyndigheten, i bred samverkan för att minska energianvändningen från masstransporterna, som står för en stor del av de tunga transporterna i länet.

Ett mål i projektet är att utveckla ett arbetssätt i hur länsstyrelsen som offentlig aktör kan bidra till ett omställningsarbete inom denna sektor, ett arbetssätt som sedan kan spridas till fler offentliga aktörer.

Metod

Projektet genomförs i två delar. Dels genom beräkningar och modelleringar. Dels med samverkan, nätverksbyggande och framtagande av utbildningsmaterial. Syftet med beräkningarna och modelleringarna att fastställa antalet masstransporter i länet, modellera var de rör sig samt uppskatta klimatutsläppen från det godssegmentet. Ett sådant nuläge jämförs mot genomförande av olika åtgärder med hjälp av scenarioanalys.

I den andra delen byggs ett nätverk upp med hjälp av nyckelaktörer med rådighet i frågan. Länsstyrelsens möjligheter att främja, samordna och leda det regionala arbetet utreds och diskuteras. Utifrån detta arbete tas utbildningsmaterial fram för stöd i det framtida regionala arbetet med masstransporter i samverkan.

Resultat och slutsats

I Skåne län sker en stark befolkningsökning, framförallt fokuserad till områdena Malmö, Lund och Helsingborg. I dessa områden ska inom de närmaste åren byggas bostäder, skolor, kontor, handelsplatser såväl som ny infrastruktur. Alla dessa byggnationer genererar schaktmassor som hanteras och transporteras på lastbilar. Resultat i projektet visar att 134 miljoner ton schaktmaterial förväntas uppstå och transportera iväg för kvittblivning fram till år 2030, dvs ca 13 miljoner ton per år. Transporter med schaktmassor som ska transporteras ut från byggarbetsplatser samt täktmaterial som transporter in material kommer resultera 1 miljoner transportrörelser per år, varav nästan hälften går tomma. Mycket av schaktmaterialet är på grund av Skånes geologi leriga eller finkorniga material som är svåra att direkt återanvända i grundläggningsprojekt. Det finns dock stor potential till att återanvända till exempel bergmaterial eller gammalt fyllmaterial vilket skulle kunna reducera antalet transporter avsevärt. En återanvändning av endast 8 miljoner ton schaktmassor ger en 5%ig minskning av koldioxidutsläppen från de tunga masstransporterna i Skåne.

Länsstyrelsen har i sin roll som ansvarig för tillstånden för täkter och deponier i regionen stor rådighet och ansvar för hur situationen med tunga masstransporter utvecklas fram till 2030. Länsstyrelsen kan även verka tillsammans med regionens kommuner och andra nyckelaktörer för att öka andelen återbruk och på så sätt reducera antalet masstransporter.

Collapse
Hållbar citylogistik Gods och logistik 

7.5.4 - Affärsmodeller vid klimatsmart närdistribution

Session Name
Room
SF, Vintergatan 1 (85)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Gods och logistik 

Abstract

Bakgrund

Det finns mycket som talar för en framtid inom stadsnära odling och livsmedelsproduktion. Önskan om mer när- och ekologiskt odlat och producerat finns hos många konsumenter samt hos ett stort antal näringsidkare inom restaurangbranschen. För att få en hållbar leveranskedja från produktion till konsumtion, s k ”jord till bord”, så behövs mer än bra produktion. Det som produceras måste hitta till konsumtionen och varorna måste kunna nå fram fysiskt på ett hållbart sätt. Just närheten mellan produktion och konsumtion möjliggör enkla, billiga och hållbara leveranser. Elektrifiering, konsolidering och samordning är centralt för att lyckas. Men för att klara långsiktig lönsamhet och därmed överlevnad, måste en rad förutsättningar vara på plats. Volymerna måste vara tillräckliga och stabila, logistikupplägget måste vara förutsägbart men ändå flexibelt och det måste finnas en bra kommunikation mellan producenter och konsumenter.

Metod

Arbetet bygger på resultat inom projekt Stadslandet i Göteborg, ett projekt för hållbar affärsutveckling som skapar förutsättningar för grön affärsutveckling och innovation.

Resultat och slutsats

De största utmaningarna för att uppnå långsiktig lönsamhet är två. En utmaning är transfereringen av medel från inbesparingar i tidigare logistikupplägg, till nya satsningar på kollektiva närtransportlösningar. Det är t ex inte helt enkelt att få större speditionsföretag att överföra besparingarna på att slippa köra sista delen av transporten till kunderna, till ett gemensamt kollektivt distributionssystem. Den andra utmaningen är att kostnaderna i de nya kollektiva lösningarna är direkta operativa driftskostnader medan intäkterna till stor del är indirekta publika effekter. Till kostnaderna räknas exv nya stadsnära terminaler och små miljövänliga distributionsfordon, medan intäkterna till stor del består av t ex säkrare miljö, mindre buller och emissioner. Offentliga medel kan bidra vid test och uppstart, men det är tveksamt om det offentliga bör bidra med medel långsiktigt för drift. I arbetet visas på några olika produktionsupplägg med tillhörande logistiklösningar. I Göteborgsregionen finns olika former av stadsnära livsmedelsproduktion, allt från stadsodling på tak i centrum till lite mer storskalig produktion en bit utanför staden. Hur dessa livsmedel sedan når ut till konsumtion varierar. I ett upplägg med s k Reko-ringar så kommer konsumenterna och hämtar själva. Detta är mindre miljövänligt om alla kommer i sina egna bilar, speciellt om de åkt långt. I andra upplägg sker samordnad distribution med olika typer av fordon. Graden av miljövänlighet beror bl a på vilken typ av fordon som används. I arbetet finns även en teoretisk modellutveckling som beskriver förutsättningar och möjligheter för att utveckla mer hållbara lösningar samt kostnads- och miljökalkyler.

Collapse
Hållbar citylogistik Gods och logistik 

7.5.5 - Godsnätverk- ett första steg att påbörja arbetet med gods?

Session Name
Room
SF, Vintergatan 1 (85)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Gods och logistik 

Abstract

Bakgrund

Godstransporter inom staden har under senare tid mer och mer uppmärksammats som en stor utmaning, framför allt i snabbt växande städer såsom Umeå. Förutom samhället (kommunen) finns stark påverkan från främst transportörer, varuägare, fastighetsägare och fordonstillverkare. Mångfalden av intressenter gör att problembilden blir svår att kommunicera och förstå samt att ingen har ägandeskap över helheten.

För oss är det viktigt att se de olika delarna i godskedjan och därmed skapa goda förutsättningar som gynnar hela staden. Utmaningen ligger i att vi (kommunen) från översiktsplanen till detaljplaner och slutligen i bygglovet ska säkerställa att vi gjort rätt avvägningar, även för gods.

I samband med framtagandet av vårt godstrafikprogram för Umeå centrum insåg vi att det saknades en förankring i branschen. I dagsläget har vi inte den kompetensen internt på kommunen och vi hade inte jobbat strategiskt med frågorna och behövde ta ett helhetsgrepp. Godsnätverket är ett verktyg vi använder oss av för att förenkla vårt arbete med detta. Det ger oss en ökad förståelse och höjer därmed också vår kompetens inom gods.

Godstrafikprogram för Umeå centrum sitt godkännande i kommunfullmäktige i augusti 2018. Det är det första trafikprogrammet för gods i Umeå kommun.

Metod

Godsnätverk för Umeå centrum ses två gånger per år och diskuterar aktuella frågor rörande gods i Umeå. Kommunen är sammankallande och nätverket består av intressenter från olika delar av branschen. I dagsläget är vi en grupp på sex deltagare utöver de som är med från kommunen.

Nätverket sågs mer frekvent under framtagande av programmet för att nu ses ett par gånger per år. Under hösten har vi olika tema, som vi skapar agendan utifrån. På våren gör vi studiebesök som är kopplat till aktuella frågor som uppstått under eller efter vårt senaste möte. Vid varje träff finns möjlighet och tid till att berätta vad som är på gång inom respektive verksamhet och möjligheter till samarbete diskuteras.

Resultat och slutsats

I och med att vi skapade nätverket har vi fått ett ökat samarbete och därmed förståelse för de olika delarna och intressenterna i godskedjan. Vidare kan vi se att nätverket bidragit till en ökad kunskap för hur kommunens processer ser ut och därmed en ökad förståelse om när åtgärder ska lyftas, och i vilka skeden i planprocessen.

Exempel på teman vi haft på våra träffar:

* Upphandling

* Samlastning

Det som deltagarna själva lyfter som positvit är bland annat:

Erfarenhetsutbyte, ökad förståelse för varandras utmaningar, större respekt för varandras roller och utövande.

Samverkan, vi löser saker tillsammans, svårare (på ett positivt sätt) att ducka eller trycka bort frågor.

Kortare kontaktvägar -löser frågor

Enade i frågor utåt -stärker trovärdighet, acceptans och handlingskraft

Öppnare i dialog utan kritik och påhopp

Slutsatser

Ett enkelt och kostnadseffektivt verktyg för att skapa en ökad förståelse och kompetensutbyte gällande gods. Godsnätverket fungerar som ett expertstöd för kommunen och värdefulla kontakter har skapats både för kommunen och för deltagarna i nätverket. Ett verktyg som både passar mindre och större kommuner.

Frågeställningar:

Godsnätverk- ett första steg att påbörja arbetet med gods?

Nätverkets sammansättning- hur många och vilka ska vara med?

Collapse
Hållbar citylogistik Gods och logistik 

7.5.6 - Göteborgs Godsnätverk - ett gemensamt forum för näringsliv, akademi, politik, och offentlig förvaltning 

Session Name
Room
SF, Vintergatan 1 (85)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Gods och logistik 

Abstract

Bakgrund

Göteborgs Godsnätverk startades upp av Trafikkontoret i Göteborg år 2006, som en del av det EU-finansierade projektet START. Syftet med nätverket vara att samla aktörer från olika sektorer, med olika intressen, perspektiv och infallsvinklar kring citydistribution. Detta för att dels skapa kunskap och förståelse kring olika aktörers behov och förutsättningar, men också för att skapa engagemang och delaktighet, samt få värdefulla synpunkter och inspel gällande olika aktuella frågor och utmaningar kring citylogistiken i Göteborg.

Efter en kortare utvecklingsfas på 1-2 år stod det snabbt klart att den förväntade nyttan för både staden och de externa aktörer som deltog i nätverket vida översteg de initiala förväntningarna, vilket ledde till att godsnätverket permanentades.

Från att ursprungligen ha utgjorts av ett 10-tal aktörer, har godsnätverket i nuläget närmare 40 medlemmar från Göteborgs Stad (politiker och tjänstemän), transportföretag, fastighetsägare, handel, branschorganisationer och akademi. Utöver dessa har ett stort antal intressenter medverkat på enstaka möten, eller periodvis, i anslutning till mer specifika frågor.

Sedan 2016 är den nationella samverkansplattformen CLOSER ordförande för godsnätverket, men planering och koordinering sker gemensamt i samarbete mellan CLOSER och Göteborgs Stad Trafikkontoret.

Metod

Medlemmarna i godsnätverket kallas till möte cirka 4 gånger per år. Mötena löper normalt över en förmiddag, och avslutas med gemensam lunch. En stående första punkt på agendan är "runt bordet" där alla deltagare redogör för aktuella frågor och utmaningar inom sin respektive organisation. Övriga punkter varierar ganska stort, men kan exempelvis beröra områden som lokal och regional infrastruktur, regelverk, trafikpåverkan från byggnationer och andra åtgärder, trafikövervakning, säkerhet, ny teknik, samt utveckling av nya lösningar och koncept kring citylogistik.

Det läggs stor vikt vid att upprätthålla representation från de olika intressentgrupperna, och såväl de större speditörs- och åkeriföretagen, som större fastighetsägare finns representerade i godsnätverket. Vidare deltar representanter från detaljhandel, branschorganisationer för åkeri och handel, citysamverkan (samverkansbolag) och forskare inom citylogistik. Slutligen finns en bred representation med tjänstemän från berörda myndigheter i staden, samt politiker. Politisk anknytning och förankring kring citylogistik har varit ett prioriterat område under en Iängre tid, och i nuläget är fyra politiker från Trafiknämnden i Göteborg aktiva i Godsnätverket (varav två även är kommunalråd i kommunstyrelsen).

Varje möte dokumenteras och diarieförs.

Resultat och slutsats

Göteborgs Godsnätverk är det äldsta i sitt slag i Europa, och har under senare år utgjort exempel och referens för andra städer som startat upp liknande initiativ (exempelvis Köpenhamn).

Godsnätverkets verksamhet följs upp löpande, där medlemmarna får tycka till om exempelvis relevans, format och funktion (flera examensarbeten har även belyst nätverket). Utifrån denna återkoppling har det generellt kunnat konstateras att deltagarna har haft ett mycket gott utbyte av sin medverkan i nätverket, vilket inte minst kan styrkas genom det mångåriga engagemanget hos många intressenter. Vidare har staden fått värdefulla synpunkter och inspel inom en rad områden och frågor genom åren, vilket i många fall lett till bättre lösningar med bred acceptans. Nätverket underlättar också löpande kommunikation och samverkan med olika intressenter i avsevärd grad.

Långsiktigt engagemang från staden, ett gott samarbetsklimat, samt kontinuerliga resurser för förvaltning och utveckling av nätverket bedöms vara några centrala framgångsfaktorer.

Collapse