K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

Gods och logistik 

K&K, Musikalen (250) Gods och logistik
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Room
K&K, Musikalen (250)
Moderators
Hur kan det svenska klimatmålet uppnås i godstransportsektorn? Gods och logistik 

Den nationella godstransportstrategin - vad händer?

Speakers
Authors
Room
K&K, Musikalen (250)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Gods och logistik 

Abstract

Bakgrund

I juni 2018 presenterade regeringen den nationella godstransportstrategin för effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter. Under strategin pågår ett intensivt arbete med fokus på godstransporter.

Ett nationellt godstransportråd har tillsatts, ett antal regeringsuppdrag beslutats och vissa rapporterats, ett kansli för att bistå rådet är på plats, en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart har utsetts och en referensgrupp inrättats.

Godstransportstrategin lyfter fram godstransporterna och hur viktiga de är för Sverige, svenskt näringsliv och medborgarna. Den lyfter också fram godstransporternas klimatpåverkan. Strategin sätter fokus på att olika aktörer arbetar, enskilt och tillsammans, för att åstadkomma konkreta åtgärder i syfte att nå klimatmålen.

Strategin är indelad i tre fokusområden – konkurrenskraftiga och hållbara godstransporter, omställning till fossilfria transporter och innovation, kunskap och kompetens. Ett antal insatser har lyfts fram under respektive fokusområde och insatserna syftar till att åstadkomma åtgärder som leder till resultat inom respektive område.

Samverkan mellan trafikslagen är nödvändig i ett fungerande transportsystem och för effektiva godstransporter. Huvudbudskapen är transporteffektivitet och en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart.

Collapse
Hur kan det svenska klimatmålet uppnås i godstransportsektorn? Gods och logistik 

Inrikes sjöfart inte bara en möjlighet utan en nödvändighet

Speakers
Authors
Room
K&K, Musikalen (250)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Gods och logistik 

Abstract

Bakgrund

Sjöfarten är internationell till sin karaktär och har en viktig roll i Sverige för transporter av import- och exportgods. 90 procent av alla utrikes godstransporter transporteras sjövägen. Under de senaste åren har tillväxten i världsekonomin och den internationella varuhandeln drivit på efterfrågan av sjötransporter. Under 2015 transporterades för första gången över 10 miljarder ton gods med fartyg världen över. Det motsvarar 80 procent av den internationella varuhandeln.

Sjöfarten har inte en lika självklar roll för inrikes godstransporter, utan står endast för en marginell andel av det inrikes godstransportarbetet. Trafikverkets basprognos pekar mot att godstransportarbetet i Sverige kommer att öka med 64 procent till år 2040. Samtidigt är den politiska målsättningen att inrikes transporter ska minska sina klimatutsläpp med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010 och vara helt fossilfria år 2045. Det är av dessa skäl inte bara önskvärt utan också nödvändigt att använda både sjöfart och järnväg för de inrikes godstransporterna i betydligt större utsträckning än idag. Även inom EU har man slagit fast målsättningar och prognoser om en annan fördelning av de olika trafikslagen mot idag.

Sjöfartens största fördel är att sjöfartens infrastruktur är tillgänglig och inte kräver några större investeringar. Det finns också ledig kapacitet både i hamnar och i farleder och i många av våra städer.

Sjöfarten är, rätt utnyttjad, ett energieffektivt trafikslag och kräver betydligt mindre energi per transporterat ton gods än motsvarande transport på väg. Detta är viktigt inte minst med tanke på målsättningen att skapa en fossilfri fordonssektor, och tillgången till fossilfria bränslen är dessutom begränsad.

En annan stor fördel för sjöfartens del är att sjöfarten har relativt små externa effekter i form av påverkan på miljö, klimat och infrastruktur jämfört med vägtransporter visar Trafikanalys rapport ”Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader” (rapport 2019:4).

För att öka nyttjande av sjöfartens andel av det totala godstransportarbetet gav regeringen Trafikverket i uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart. Uppdraget är en del av de åtgärder som regeringen lagt fram i nationella godstransportstrategin, som antogs i juni 2018. Samordnaren uppgift är att främja en väl fungerande och effektiv inrikes sjöfart och närsjöfart och förbättra förutsättningarna för överflyttning av godstransporter från väg.

En av mina huvuduppgifter som nationell samordnare var att lägga fram en handlingsplan med konkreta åtgärder för att främja inrikes sjöfart och närsjöfart som också främjar energieffektiva lösningar med låga utsläpp. I slutet av maj 2019 las 62 åtgärder för att stärka inrikes sjöfart och närsjöfart. Åtgärderna omfattar förslag som kan göra skillnad såväl på lång sikt som på kort sikt. De omfattar förslag inom områden som tex forskning- och innovation, regler, infrastruktur och information- och kunskapsspridning. Denna handlingsplan önskar jag presentera vid Transportforum som olika delaktiviteter som härrör under den såsom innovationsprojekt och uppföljning av styrmedlet ekobonus.

.

Metod

Handlingsplan för svensk sjöfart - Sjöfartssektorn kraftsamlar med 62 förslag för stärkt sjöfart utgör ett regeringsuppdrag som redovisats till regeringen 30 maj 2019. Bred samverkan med alla aktörer sker nu av handlingsplanen.

Resultat och slutsats

https://www.trafikverket.se/contentassets/1160ae4fe6504bba8e3629eee4b60d7c/handlingsplan-for-att-starka-inre-vattenvagar-och-narsjofart-190528_komplett.pdf

Collapse
Hur kan det svenska klimatmålet uppnås i godstransportsektorn? Gods och logistik 

Fossil Free Freight (Triple F) - Uppnås klimatmålet för godstransporter?

Speakers
Room
K&K, Musikalen (250)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Gods och logistik 

Abstract

Bakgrund

Triple F (Fossil Free Freight) är ett nationellt forskningsprogram med syfte att utveckla kunskap som kan bidra till minskade klimatutsläpp från godstransportsektorn. Projektet Systemövergripande uppföljning syftar till att följa upp hur godstransportsektorn närmar sig Sveriges mål om minus 70% växthusgasutsläpp till 2030 jämfört med 2010. Rapporten tas fram under hösten 2019 och har bland annat som syfte att ligga som underlag till framtida forskningsprojekt, inom och utom Triple F.

Metod

Studien tar fram indikatorer över godstransportsektorns utveckling mot 2030-målet och analyserar olika faktorers påverkan på godstransporternas växthusgasutsläpp. Indikatorerna baseras på officiell statistik. En workshop med relevanta aktörer har även genomförts.

Resultat och slutsats

Växthusgasutsläppen för godstransporter minskade mellan 2010–2017 med 23,6%, vilket inte är tillräckligt för att i en linjär takt kunna minska växthusgasutsläppen med 70% mellan 2010 och 2030. Tunga lastbilar bidrar med majoriteten av växthusgasutsläppen. För att uppnå utsläppsminskningar där de ger störst effekt är det därmed viktigt med styrmedel som angriper de tunga lastbilarnas växthusgasutsläpp.

Utvecklingen av växthusgasutsläpp och godstransportarbete för tunga lastbilar har historiskt följt varandra, men efter 2013 kan ett potentiellt trendbrott observeras där transportarbetet ökar medan växthusgasutsläppen minskar. Flertalet prognoser visar att 2030-målet inte kommer att nås med dagens beslutade styrmedel och åtgärder. Trendbrottet för tunga lastbilar visar dock att det finns potential att minska växthusgasutsläppen trots ett ökande godstransportarbete, men det kommer krävas fler och/eller kraftigare styrmedel och åtgärder.

Triple F fokuserar på tre övergripande utmaningar för att minska växthusgasutsläppen: överflyttning till energieffektiva trafikslag, ett mer transporteffektivt samhälle, samt ökad andel förnybara drivmedel.

Sedan 2010 har överflyttningen av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart varit marginell, och enligt Trafikverkets prognos förväntas andelen godstransportarbete per trafikslag vara relativt konstant fram till 2040. Trots detta finns det potential för överflyttning då förutsättningarna för överflyttning framförallt finns på avstånd längre än 300 km. I Sverige transporteras 9% av all godsmängd på sträckor över 300 km, vilket motsvarar 41% av alla tonkilometer.

Exempel på effektiviseringar i godstransportsektorn är ökade fyllnadsgrader, samordning och samlastning av godstransporter, samt nya affärsmodeller. Studien visar dock att det finns flera luckor i statistiken på detta område. Ett fåtal indikatorer har ändå tagits fram. Det framgår bland annat att den transporterade mängden gods för tunga lastbilar i genomsnitt har minskat med 0,6 ton per lastbil mellan 2010–2017, vilket kan indikera att transporterna har blivit mindre effektiva. Vidare har transportarbetet varit relativt konstant, men det har blivit vanligare att transportera godset med lätta eller med de tyngsta lastbilarna.

Sedan 2010 har andelen förnybara drivmedel ökat kraftigt i Sverige, vilket är en av de tydligaste förändringarna bland indikatorerna. Framförallt användningen av HVO har bidragit till denna ökning. Den ökade andelen förnybar energi kan därför tänkas ha fyllt en viktig roll i minskningen av lastbilarnas växthusgasutsläpp över tidsperioden.

Ett flertal luckor i statistiken har identifierats i studien. Statistik som bör samlas in för att möjliggöra bättre beslut kring styrmedel är bland annat: godstransporternas användning av förnybara drivmedel, godstransportarbete för lätta lastbilar, samt fyllnadsgrad och andra effektivitetsmått för alla trafikslag.

Collapse
Hur kan det svenska klimatmålet uppnås i godstransportsektorn? Gods och logistik 

Uppföljning av den nationella godstransportstrategin

Speakers
Authors
Room
K&K, Musikalen (250)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Gods och logistik 

Abstract

Bakgrund

Regeringen presenterade i juni 2018 en nationell godstransportstrategi – Effektiva, kapacitets­starka och hållbara godstransporter. Trafikanalys har regeringens uppdrag att följa upp strategins genomförande samt att utvärdera resultatet av arbetet under perioden 2018–2022.

I den nationella godstransportstrategin presenterades följande resultat- och effektmål:

- konkurrenskraftiga och hållbara godstransporter,

- omställning till fossilfria transporter, samt

- innovation, kompetens och kunskap.

För dessa tre mål nämns i strategin 14 insatsområden och 95 insatser.

Metod

Uppföljning och utvärdering av godstransportstrategin görs genom:

- uppföljning av samtliga insatser,

- internationell nuläges- och omvärldsanalys

- intervjuer och enkäter till beröda aktörer (näringslivet)

- mediaanalys

- intervjuer med nyckelpersoner med fokus på samverkan

Resultat och slutsats

Ett nationellt godstransportråd inrättades 23 augusti 2018. Det leds av infrastrukturministern och har 17 övriga ledamöter. Rådet bistås i arbetet av ett kansli på Trafikverket. Rådet har sedan bildandet haft en handfull möten.

Sedan strategin presenterades har regeringen gett 14 särskilda regeringsuppdrag, varav 11 är utredningsuppdrag. De två övriga behandlar inrättandet av ett kansli som ska bistå det natio­nel­la godstransportrådet, samt uppdraget till Trafikanalys att utvärdera strategins genom­förande. De särskilda uppdragen knyter an till en eller flera insatser och insatsområden i strategin. Flera av de särskilda regeringsuppdrag som Trafikanalys följt har haft en relativt lång startsträcka för bemanning och att komma igång. Eftersom många av projekten löper över längre tid är det få som i ett tidigt skede har haft några resultat att presentera under våren 2019. Trafikanalys avser att återkomma till detta i kom­mande uppföljningar. Det är sannolikt att det också i hög grad kommer vara dessa och liknande andra uppdrag som kommer att vara starkast förknippade med godstransportstrategins genom­förande. Men, strategin rymmer många fler insatser än endast dessa särskilda uppdrag.

Strategin har initialt haft ett stort medialt genomslag. Sammanfattningsvis är aktörerna positiva till strategin och flera av insatserna och samverkan inom det nationella godstransportrådet. Flera aktörer ser samverkan som avgörande för att verkställa de ambitioner som beskrivs i strategin.

Trafikanalys kommer rapportera uppföljningen av genomförandet årligen till Regeringskansliet 31 mars. Dessutom sker en årlig rapportering till det nationella godstransportrådet. Delredovisning av utvärderingen sker 31 december 2020. Slutrapportering av utvärderingen, samt hela uppdraget, redovisas till Regeringskansliet 31 december 2022.

Collapse