K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

K&K, Spegelsalen (150) Cykling och gångtrafik
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Room
K&K, Spegelsalen (150)
Moderators
Mätning och kartläggning av cykling Cykling och gångtrafik

11.2.1 - Skatta cykeltrafikarbetet - utveckling av metod

Room
K&K, Spegelsalen (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Cykling och gångtrafik

Abstract

Bakgrund

Nationellt, regionalt och i många av Sveriges kommuner finns en målsättning om ökat cyklande. Cyklandets omfattning kan följas upp med antingen resvaneundersökningar (RVU) eller cykelflödesmätningar. En nationell RVU genomförs men för cykelflödesmätningar finns i dagsläget ingen enhetlig metod som gör det möjligt att följa upp cyklandet på systemnivå. Myndigheten Trafikanalys har på uppdrag av regeringen utvecklat och föreslagit en enhetlig metod för systematiska mätningar av cykeltrafik på lokal och regional nivå, med avrapportering i januari 2018. Innan den enhetliga metoden tillämpas behöver den anpassas utifrån kommunala förutsättningar och VTI har fått i uppdrag av Sveriges kommuner och landsting att genomföra en första förberedande del av en pilotstudie, vilken presenteras i denna rapport. Syftet har varit att ge förslag på vad som behöver testas och utvärderas i en kommande pilotstudie för att kunna skatta cykeltrafikarbetet med hjälp av cykelflödesmätningar i kommuner.

Metod

Kunskapsinhämtning har skett genom kontakter med experter och praktiker från kommuner, regioner, Trafikverket och andra berörda myndigheter och företag. Vi har använt flera olika forum för kunskapsinhämtning och projektet har knutit till sig både en styrgrupp – med representanter från slutanvändarna - och en expertgrupp. Förutom diskussioner i dessa grupper, har vi bland annat genomfört intervjuer med kommuntjänstepersoner och genomfört en workshop.

Resultat och slutsats

Urvalsramen består av hela det cykelbara vägnätet inom en kommun, vilket enligt Trafikanalys innefattar alla länkar där det är rimligt att cykla. Länkarna behöver delas in efter olika vägkategorierna (t.ex. gång- och cykelväg, gata, landsväg). Utifrån vår förberedande studie föreslår vi att i princip alla vägkategorier ska ingå i urvalsramen i pilotstudien, för att vi sedan ska kunna avgöra om det finns kategorier som kan uteslutas i den slutligt fastställda metoden. På grund av mättekniska begränsningar kommer dock vägar med hastighetsbegränsning 80 km/h eller högre samt skogsbilvägar att uteslutas i pilotstudien.

Trafikanalys föreslår i den tillämpade metoden att man bör mäta under hela året och det innefattar även exempelvis jullov och sommarsemester. I pilotstudien kommer vi av mättekniska skäl att begränsa mätningarna till barmarkssäsongen. För att ändå kunna skatta cykeltrafikarbetet för ett helt år kommer vi använda de helårsmätta punkter som kommunerna redan har för att indexera cykelflödet från de tillfälliga mätningarna.

Vi föreslår vidare att minst 100 länkar bör mätas i varje kommun i pilotstudien, där mätning görs i minst en vecka på mättekniskt lämpligt ställe på varje vald länk. Pilotstudien kommer även kunna visa på om man behöver mäta på så många länkar som vi föreslagit eller om det går att ta bort ett antal länkar, utan att det påverkar osäkerheten i skattningen.

Kommunen behöver minst en mätstation som räknar antalet cykelpassager året runt för att möjliggöra indexering. Dessutom behöver de även kunna lista länkarna i det cykelbara vägnätet och dela in dem i olika grupper efter antagen flödesstorlek, för att få ner den slumpmässiga variansen i skattningen. Efter att det slumpmässiga urvalet av länkar genomförts behöver kommunen kontrollera att det är praktiskt möjligt att mäta på dessa.

Collapse
Mätning och kartläggning av cykling Cykling och gångtrafik

11.2.2 - Cykelmätning på statligt vägnät

Room
K&K, Spegelsalen (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Cykling och gångtrafik

Abstract

Bakgrund

Traditionellt sett har fokus varit på att göra mätningar av biltrafiken medan cyklandet längs med det statliga vägnätet följts upp genom nationella resvaneundersökningar (RVU). Kunskapen om vilken effekt olika cykelåtgärder faktiskt får är av den anledningen mycket begränsad. För att på bästa sätt bidra till en god samhällsutveckling är det viktigt att veta hur tillståndet ser ut idag och vilken effekt olika fysiska åtgärder får. Både flödesmätningar och resvaneundersökningar behövs därför för att få så bra underlag som möjligt, eftersom olika metoder ger svar på olika frågor.

Trafikverket har sett ett behov av att genomföra cykelmätningar för att följa upp effekter av fysiska åtgärder längs det statliga vägnätet. Planering region Öst genomförde under 2018 ett pilotprojekt där cykelmätningar genomfördes på 56 sträckor i fem län.

Metod

Två olika typer av slangmätningar genomfördes: en med enklare fångst av data med antal passerande fordon, riktning och klassificering (cyklister/mopedister) samt en mer avancerad fångst där även hastighet framgår.

Totalt har mätningar skett på 56 platser inom Trafikverket region Öst med totalt 158 mätpunkter under en 4-veckors period 2018. Dessa mätplatser valdes utifrån en framtagen prioriteringsstrategi.

Resultat och slutsats

Data med antalet cyklister/mopedister uppdelat per dag, timme och riktning levererades från mätningarna. Om fångsten var av en mer avancerad typ framgick även hastighet. Denna information räknades om till att motsvara ett årsmedeldygnsvärde (ÅDT) och ett vardagsmedeldygnsvärde (VADT). Värdena jämfördes sedan mot tidigare erfarenhetsvärden eller schabloner för uppskattning av antalet cyklister. En analys har gjorts av jämförelsens resultat, vilken kommer ligga till grund för ytterligare analyser med mål att förbättra effektsamband och schabloner. Mätningarnas resultat har också ökat kunskapen om cykelanvändningen inom Region Öst. Trafikverkets mätdata kommer att göras tillgängligt i nationella vägdatabasen (NVDB).

Collapse
Mätning och kartläggning av cykling Cykling och gångtrafik

11.2.3 - Cykelbarometern i Karlskoga visar var det behövs cykelinfrastruktur

Room
K&K, Spegelsalen (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Cykling och gångtrafik

Abstract

Bakgrund

Karlskoga driver projektet ”Karlskoga cyklar för en bättre miljö”, som finansieras med bidrag från Energimyndigheten. Syftet med projektet är bli en mer cykelvänlig stad där det är enkelt att välja cykeln framför bilen. En del av arbetet har varit att kartlägga cyklingen i staden för att avgöra vilka cykelbanor som används mer eller mindre, var förbindelser saknas och vilken utbyggnad som är prioriterad för att göra cykeln till ett enkelt och säkert färdsätt för invånarna i Karlskoga kommun. WSP tillsammans med det nederländska bolaget DAT.Mobility fick i uppdrag att utföra kartläggningen.

Metod

Kommunen rekryterade en panel av invånare som cyklar mer eller mindre ofta till vardags och helg. Rekryteringen skedde genom kommunens hemsida, via kanaler i sociala medier samt genom direktkontakt med cyklister vid stora målpunkter. Under en månads tid fick panelen ha en app installerad på sina mobiltelefoner. I appen registrerades resor som deltagarna gjorde med hjälp av GPS, och cykelresor skiljdes från andra resor med hjälp av telefonens gyroskop och accelerometrar. I en databas sparades automatiskt resornas start- och målpunkter, rutt, tidpunkter, färdsätt, med mera. Resorna matchades till det digitala cykelväg- och vägnätet i GIS. Mätningen utfördes i maj och juni 2019.

Resultat och slutsats

Under månaden registrerades drygt 4300 cykelresor gjorda av 135 deltagare. Utlagda i kartor illustrerade de vilka cykelstråk som används mest, för att via jämförelse med cykelinfrastruktur ge underlag till beslut om utbyggnad. Faktorer som kunde analyseras var ifall det finns cykelbana där många cyklar – och om inte: biltrafikens omfattning och hastighetsgräns. Vidare ifall cykelbanorna som används mest är separerade från biltrafiken, ifall de är belysta samt tillgången till cykelparkering vid viktiga målpunkter. Även andra aggregerade resultat kunde presenteras, så som vilken tid på dygnet och vilka veckodagar deltagarna cyklar mest, i vilket ärende cykelresor görs samt på vilka distanser.

Passiv och kontinuerlig insamling av resedata via appen resulterade i mer detaljerad och heltäckande data än vad traditionella metoder, som enkäter eller stationära cykelräkningar, kan ge. Det kräver dock arbete med rekrytering av deltagare till panelen samt stöd till dem under mätningen. Att engagera invånare i mätningen sänder samtidigt en signal om kommunens ambition att göra kommunen mer cykelvänlig. Sammantaget gav mätningen nya insikter om hur cykelinfrastrukturen bör byggas ut, genom en kostnadseffektiv och engagerande metod.

Collapse
Mätning och kartläggning av cykling Cykling och gångtrafik

11.2.4 - Cyklistvelometern

Room
K&K, Spegelsalen (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Cykling och gångtrafik

Abstract

Bakgrund

Cykelfrämjandets Cyklistvelometer är en rikstäckande nöjdhetsundersökning bland personer som cyklar. Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att ta reda på hur cyklande ser på frågor som rör cykling, samt att utvärdera cyklandet på kommunnivå. Resultatet kan användas för att komplettera den bild som Cykelfrämjandets Kommunvelometer ger kring kommunernas arbete. Kommunvelometern är en benchmarkingstudie som mäter och jämför kommuners insatser för cykeltrafiken det vill säga hur bra kommunerna arbetar för att främja cyklingen. Cyklistvelometern är i sin tur i högre grad ett nulägesmått på hur bra förutsättningarna upplevs av dem som tar sig fram på cykel redan idag. Framtagandet av Cyklistvelometern finansierades med projektbidrag från Trafikverket.

Metod

Svaren har inhämtats ifrån en självrekryterad och anonym webbenkät som har spridits av Cykelfrämjandet och av de kommuner som varit intresserade av hur sina cyklande upplever trafikmiljön. Rekryteringen till undersökningen skedde mellan 23 maj – 14 oktober 2018. Totalt svarade 12 624 cyklister på Cyklistvelometern. Av dessa svarade 10 258 cyklister på alla frågor. Resultat presenteras endast för dessa cyklisters svar. Cyklisterna fick inte ange vilken kommun som är deras hemkommun, utan vilken kommun de cyklar mest i. På så sätt ökar sannolikheten att cyklisternas svar på cykelrelaterade frågor är välgrundade. Vidare presenteras resultatet enbart för kommuner som har fått ihop ett större antal svar. Antal svar som krävs är i förhållande till kommunens storlek: från minst 50 svar för små kommuner till minst 200 svar för de största. Eftersom svaren inte är slumpmässigt insamlade kan det finnas skevheter i materialet. En åtgärd som har vidtagits för att minska eventuella felaktigheter i datan är att det har gjorts kontroller för att säkerställa att ingen individ svarat mer än en gång.

Resultat och slutsats

Över 12 000 cyklister svarade på Cyklistvelometern 2018 och resultat sammanställdes för 53 kommuner. Resultaten visar att Malmöborna är mest nöjda med sin hemkommun utifrån ett cykelperspektiv. Därefter kommer Karlstad, Östersund och Umeå kommun. Malmö får 4,2 på en femgradig skala (där 5 är högsta betyg) över generell nöjdhet utifrån ett cyklistperspektiv och 85 procent av Malmös cyklister instämmer helt eller delvis med att Malmö är en bra cykelkommun. Detta att jämföra med det nationella genomsnittet där endast 45 procent är helt eller delvis nöjda.

Anmärkningsvärt är att 28 procent av de svarande cyklisterna trampar på i samma utsträckning året om och 2 procent uppger att de cyklar mer på vintern än under sommarhalvåret.

Det största hindret cyklisterna möter i sin vardag är enligt undersökningen dåliga cykelvägar och mest irritation väcker cykelbanor som delas med gående. Bredare cykelbanor som tillåter cykling i bredd är därför något som efterfrågas.

För mer information och den fullständiga rapporten se: https://cykelframjandet.se/cyklistvelometern/

Collapse