K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

K&K, Spegelsalen (150) Cykling och gångtrafik
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Room
K&K, Spegelsalen (150)
Prognos och potential för ökad cykling Cykling och gångtrafik

11.1.1 - Modellering och prognos av cykelresor i Växjö

Room
K&K, Spegelsalen (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Cykling och gångtrafik

Abstract

Bakgrund

De senaste 20 åren har cykelns betydelse som transportmedel och som ett hållbart transportalternativ växt i tätortsområden runt om i världen. Med denna tillväxt har även kravet på bättre planering av cykelnätverk samt cykelprognoser vuxit. Tyvärr har inte modellering av cykeltrafik utvecklats på samma sätt. Cykelmodeller modelleras ofta separat från övrig trafik och används mest för att visa vilka ruttval som cyklister gör. Dessa modeller tar inte hänsyn till effekten av nya cykelvägar och vilken effekt en ökad cykelanvändning har på antalet bilresor.

Den här presentationen beskriver den nya och innovativa cykelmodell som tagits fram för Växjö kommun i syfte att hjälpa Växjös trafik- och samhällsplanerare att förstå deras cykelnätverk bättre samt för att prognostisera framtidens cykelresor.

Metod

Växjö kommun jobbar hårt för att vara en fossilbränslefri stad där varje invånare ska ha en låg energianvändning och klimatpåverkan. Ett av Växjö kommuns mål är att dubbla antalet cykelresor de kommande 10 åren. För att kunna göra det har de bestämt sig för att utveckla en ny cykelmodell kopplat till deras befintliga persontransport- och trafikprognosmodell som förser Växjö kommun med en analytisk och informationsbaserad cykelplaneringsplattform.

Som konsult till Växjö kommun har vi på Ramböll utvecklat denna ny cykelmodell som kopplas direkt till kommunens nuvarande persontransport- och trafikprognosmodell. Den nya modellen klarar av att göra prognoser för framtidens bil-, kollektivtrafik och cykelresor. Cykelmodellen används för att visa ruttval men även för att undersöka hur en förändring av cykelnätverket har på det nuvarande och den framtida användningen av bil, kollektivtrafik och cykel. Det går exempelvis att undersöka hur effekten av att flera centralt belägna vägar stängs av för biltrafik påverkar antalet cykelresor i staden.

Resultat och slutsats

Cykelmodellen använder ny teknik och forskningsresultat som försöker modellera cykelresor och ruttval med olika parametrar. Dessa kan röra sig om olika faktorer som påverkar cykelresandet såsom typ av cykelinfrastruktur, upplevd osäkerhet/säkerhet och restid. I den här presentationen sammanfattar vi vår cykelmodell och den metod som användes samt resultat från modellen med olika exempel. Slutligen förs en diskussion om hur modell och teknik kan användas i olika transportmodeller, inte bara i Växjö utan var som helst.

Collapse
Prognos och potential för ökad cykling Cykling och gångtrafik

11.1.2 - Cykel potentialen i Sörmland, Örebro och Västmanland

Abstract

Bakgrund

Introduktion

I det strategiska arbetet med cykelfrågor, har bra metoder och diskussionsunderlag saknats för att bedöma potentialen av cykling. Kågessonmodellen är den vanligaste modellen som använts regionalt (befolkning/orter-avstånd) för att diskutera prioriteringar av regionala cykelstråk. Men den modellen saknar många variabler viktiga för en mer realistisk bedömning av verklig potential för cykling. Utifrån ett regionalt perspektiv har det saknats både nyckeltal, statistik och modelleringsverktyg för att diskutera cykelfrågorna ur ett långsiktigt strategiskt perspektiv och prioriteringar av investeringar med koppling till länstransportplanerna. I ett pilotprojekt av regional analys av cykling i Södermanlands, Västmanland och Örebro län där metoden för analys av potentialen för cykling provas. Mål för studien är att:

· Få en nulägesbild över cyklingen genom modellering.

· Analysera cykling i ett tillgänglighets- och hela resan perspektiv genom ruttvalsanalys.

· Kartlägga potentialen för cykling.

Frågor som ska besvaras:

· Nulägesanalys

o Hur ser cyklingen i länet ut idag?

· Tillgänglighetsanalys

o Hur många av länets invånare kan cykla till arbetet inom givna tidsintervall?

o Hur många av länets invånare kan nå arbetet med en kombination av cykel, gång och kollektivtrafik inom givna tidsintervall?

o Hur många av länets skolelever kan cykla till skolan inom givna tidsintervall?

o Hur många av länets skolelever når skolan med en kombination av cykel, gång och kollektivtrafik inom givna tidsintervall?

Vi vill kunna använda resultatet till:

· Veta var störst potential till ökat cyklande finns för att prioritera utbyggnad av kommunala och regionala cykelvägar.

· Veta var störst potential finns till ökade kombinationsresor mellan cykel, gång och kollektivtrafik finns för att prioritera utveckling av hållplatser, bytespunkter, cykelparkeringar etc.

· Indikera lägen för boende med god potential till hållbart resande.

Metod

Studien börjar från att bygga cykelvägnätet och cykel-kollektivtrafikvägnätet som beskriver nuläget av cykelinfrastruktur. Ett väl fungerande vägnät ligger till grund för samtliga analyser i senare delar av studien. Studien sedan beräknar efterfrågan för cykelresor genom en statistikmodell som är baserade på resesbeteende observerade i Örebros resvanor undersökning. Modell tar hänsyn till restid/kostnader av alla färdmedel samt resandes socio-demografi. Beräknade efterfrågan sedan kartläggs på cykelvägnätet att beräkna cykelflöden. Både potentialflöden och nulägets flöden räknas, där potentialflöden antar att alla förvärvsarbetande och skolbarn inom en viss tidsintervall till arbeta och skola ska cykla.

Resultat och slutsats

För alla tre län, är det mer än 45% av länets invånare kan cykla till sin arbetsplats inom 15 min och mer än 80% av länets skolbarn kan cykla till sin närmast skola inom 10 min. Detta indikerar att relativt bra cykel tillgänglighet för arbetspendling och mycket bra tillgänglighet för skolresor. Studien identifierade flera regional stråk som har stor cykelpotentialen, dock analysen också indikerar att potentialen huvudsakligen kommer från långdistanspendling, dvs, de potentialcykelresorna med 7-20 km avstånd. Nulägets analys och identifierade stråken med hög cykelpotential ger underlag till regions planering för cykelinfrastruktur.

Collapse
Prognos och potential för ökad cykling Cykling och gångtrafik

11.1.3 - Potentialstudie för arbetspendling med cykel i Stockholms län

Room
K&K, Spegelsalen (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Cykling och gångtrafik

Abstract

Bakgrund

Det saknas uppgifter om cykelns fulla potential för arbetspendling i länet. Det innebär att bilen ofta betraktas som det självklara alternativet, trots att det ofta finns goda möjligheter att ersätta bilresan med cykel. För att öka kunskapen om cykelns förutsättningar har det regionala cykelkansliet, Region Stockholm låtit genomföra en potentialstudie. Syftet med potentialstudien är att undersöka vilka möjligheter som finns för arbetspendling med cykel. Hur många invånare i länet kan cykla till arbetet inom 30 minuter? Skiljer sig resultatet mellan olika kommuner? Och vilka stråk i länet har störst potential för ökad cykling?

Metod

Potentialstudien innebär en kartläggning av samtliga förvärvsarbetande i länet med avseende på deras resväg från bostaden till arbetet. Studien analyserar vilken färdväg som är den snabbaste för respektive individ och hur lång tid det tar att cykla mellan bostaden och arbetet. Det gör det möjligt att se hur många personer som kan cykla inom ett visst tidsintervall, exempelvis 30 minuter.

Analysen för potentialstudien gjordes med hjälp av trafiksimuleringsprogrammet VISUM. Nytt för denna typ av studien är att resultaten presenterades i en interaktiv onlinekarta som är tillgänglig för alla (https://arcg.is/0DWCX9). Analysen gjordes för alla förvärvsarbetande, men även uppdelad på bostadskommun, kön, ålder och inkomst.

Resultat och slutsats

Potentialstudien visar att nästan 70 % av invånarna i Stockholms län kan nå arbetet inom 30 minuter om cykling tillåts på alla vägar. Potentialen är störst i de centrala delarna av länet, t.ex. Stockholms stad, Solna, Sundbyberg, Danderyd och Lidingö. Men även i andra kommuner finns en stor potential för ökad cykling.

Den regionala cykelplanen har som mål att andelen cykelresor ska öka till 20 %, vilket är en stor ökning jämfört med idag. Potentialstudien visar dock att i mer än hälften av alla kommuner bor merparten av invånarna inom 30 minuters cykelavståndet från arbetet, om cykling tillåts på alla vägar.

Kvinnor har generellt något närmare till arbetet än män. Generellt gäller att invånare i åldersgruppen 16–24 år har kortare restid till arbetet än övriga grupper. Det är även tydligt att invånare i åldersgruppen 40–64 år har längst väg till arbetet.

Potentialstudien visar även vilka stråk i länet som har störst potential för cykelpendling. Studien visar potentialen/belastningen i varje enskild länk i vägnätet och hur många som potentiellt skulle använda stråket för att cykla till arbetet. Essingeleden, centralbron, E4 och E18 har stor cykelpotential.

Slutsatsen är att potentialstudien visar att det finns en stor potential för att öka cyklingen i Stockholms län. Den interaktiva hemsidan kan användas av kommunerna för att se vilka stråk i länet som har störst potential för cykelpendling. Det gör det möjligt att kartlägga vilka kapacitetsbrister som finns i dagens vägnät och vilka nyttor och restidsvinster som följer av att åtgärda bristerna. När potentialen är känd är det enklare att prioritera vilka åtgärder som ska göras för att nå bästa möjliga resultat. Det ger underlag föreffektiva satsningar och investeringar som hjälper stockholmsregionen att nå målen i den regionala cykelplanen till 2030.

Projektresultaten är aktuella och bör presenteras 2020 då de knyter an till andra projekt om regional cykling.

Collapse
Prognos och potential för ökad cykling Cykling och gångtrafik

11.1.4 - Regionalt cykelbokslut – digitalisering ger nya möjligheter

Room
K&K, Spegelsalen (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Cykling och gångtrafik

Abstract

Bakgrund

Det blåser cykelvindar i Stockholm sägs det. För att möjliggöra en fortsatt positiv utveckling har en regional cykelplan för Stockholm tagits fram. Syftet med cykelplanen är att förbättra möjligheterna för cykelpendling i länet. Målet är att andelen cykelresor ska utgöra 20 procent år 2030. Men hur går det egentligen för väghållarna med utbyggnationen av de regionala cykelstråken? Vad är på gång på cykelfronten och hur långt ifrån ett utbyggt regionalt cykelnät är Stockholmsregionen?

För att svara på dessa frågor tar Region Stockholm fram ett årligt cykelbokslut vilket har tagits fram sedan 2015. För 2017 och 2018 har Tyréns AB bistått i detta arbete. Såväl metod som presentationssätt har utvecklats till att för 2017 och 2018 vara en webbenkät som resulterar i en interaktiv karta.

Cykelbokslutet är en redogörelse för det arbete som har gjorts under året och ger en samlad bild av utvecklingen i länet. Det har även som funktion att sprida goda exempel och lyfta fram kommuner som utmärker sig vad gäller cykling. Eftersom bokslutet har till syfte att följa upp cykelplanen är flertalet av utvärderingskriterierna fasta men det finns stora möjligheter att utveckla datainsamlingsmetoder och hur resultatet nyttjas och tillgängliggörs. Genom både digital kartbaserad insamling och presentation av resultat är cykelbokslutet attraktivt och användarvänligt från datainsamling till presentation.

Metod

Sedan två år tillbaka genomförs den huvudsakliga datainsamlingen för det Regionala cykelbokslutet genom en kartbaserad webbenkät riktad till regionens kommuner och Trafikverket.

En kartbaserad enkät förenklar för respondenterna och leder till nya möjligheter gällande analys och presentation av resultaten. Frågor rörande exempelvis genomförda och planerade åtgärder samt kollektivtrafiknära cykelparkeringar har alla en geografisk koppling där kartenkäten enkelt låter respondenten placera ut dessa på rätt plats. Vidare kan svaren direkt bearbetas och analyseras i GIS vilket gör det enklare att se regionala skillnader och samband. Utöver enkäten nyttjas registerdata gällande bla, cykelstölder, olyckor, hjälmanvändande och flödesmätningar för att ge en samlad bild av läget i länet.

Publiceringen av cykelbokslutet sker i form av en rapport och en interaktiv karta på Region Stockholms hemsida. Den interaktiva kartan underlättar för mottagaren att få en överblick och navigera i tillgängliga data.

Resultat och slutsats

Det digitaliserade arbetssättet ger nya möjligheter gällande presentation och nyttjande av resultat i jämförelse med en traditionell rapport. Resultaten från den kartbaserade webbenkäten och geografiskt kopplade registerdata har publicerats i en serie interaktiva webbkartor vilket gör det möjligt att ta del av resultaten på ett mer detaljerat vis. Vidare så kan den GIS-data som ligger till grund för webbkartorna enkelt tillgängliggöras för analyser och jämförelser med tidigare års resultat. Genom att även planerade åtgärder läggs in i den interaktiva kartan kan bokslutet användas för att initiera samarbeten mellan väghållare.

Ska målen i den regionala cykelplanen uppnås behöver arbetssätten utvecklas. Ett digitaliserat kartbeserat interaktivt arbetssätt kring det regionala cykelbokslutet underlättar att driva på utvecklingen gällande cykelplanering i regionen och se till att regionen arbetar med cykelplanering på ett sätt som främjar regionens utveckling och välmående.

Collapse