K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

K&K, Sonaten (80) Digitalisering och Automatisering
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Room
K&K, Sonaten (80)
Planering för gående Cykling och gångtrafik

11.3.1 - WiFi-mätningar av fotgängarflöden i Göteborgs innerstad

Session Name
Room
K&K, Sonaten (80)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Cykling och gångtrafik

Abstract

Bakgrund

Att kvantifiera fotgängares rörelser i staden med hjälp av mätningar är viktigt ur flera aspekter. Mätningarna ger underlag för att tydliggöra stråk, prioritera fysiska förbättringsåtgärder, genomföra beteendepåverkande åtgärder och mycket mer. De lyfter också betydelsen av gående i relation till andra trafikslag, som länge inte har varit i fokus samma sätt som bil, kollektivtrafik och cykelmätningar. Med en generell ökande trend av fokus på fotgängarens roll för en attraktiv och hållbar stad behövs nya sätt att både mäta och tillgängliggöra data.

Under hösten 2018 genomförde Göteborg Stad sin största satsning någonsin på fotgängardata, ett material som sedan tagits vidare i analyser och visualiseringar under 2019. Syftet med mätningen var både att testa tekniken på ett större område och bygga ett kunskapsunderlag kring gångflöden och användningen av gångnätet.

Metod

Trafikkontoret i Göteborg arbetade med Sweco och Bumbee Labs för att mäta fotgängarflöden med WiFi-teknik storskaligt. Mätningen utfördes på 50 platser under fem dagar i mitten av november.

WiFi-tekniken registrerar passagen av en mobiltelefon där varje mätstation täcker en cirkel med radien 25 meter. Genom att använda telefonens MAC-adress kan rörelsen mellan mätstationerna kopplas samman. Efter att data bearbetats har trafikkontoret fått tillgång till de anonymiserade spåren. Under mätningen och efterföljande utvärdering av data har trafikkontoret varit noggranna med att följa Datainspektionens tidigare ställningstagande vad gäller Bumbee Labs WiFi-teknik.

WiFi-tekniken ger möjlighet att mäta kontinuerligt med hög tidsupplösning, under flera dygn på många platser och koppla samman rörelserna. Detta skiljer WiFi-tekniken från andra mätmetoder där det inte går att veta vart de passerande sedan tar vägen. Att vi får in data över hela dygnet och över olika veckodagar möjliggör också att titta på hur olika stråk och platser används vid olika tillfällen på ett sätt som inte tidigare varit möjligt.

Resultat och slutsats

De fem mätdagarna resulterade i data för över två miljoner gångpassager vid de 50 stationerna. Insamlade data presenterades sedan som absoluta passager per station och som relativa flöden mellan stationerna. På så sätt fick vi en bra överblick av både hur mycket fotgängare som rör sig över dygnets olika timmar på olika platser men också den relationella användningen av olika gator och sträckor i nätet.

För att tillgängliggöra materialet på ett enkelt och tydligt sätt har det visualiserats i form av filmer tillsammans med stadens stadsbyggnadskontor i Unreal Engine 4. Detta har gjort att spridningen av materialet blivit mycket stor och har uppmärksammats som ett nytt och intresseväckande format bortom traditionella metoder att redovisa data.

Sedan data, rapport och filmer offentliggjorts har en rad önskemål om delning och samarbeten kring data inkommit och tydliggjort vilket stort intresse det finns för denna typ av data. Potentialen av visualisering av riktiga data som verktyg är också något som trafikkontoret ser som stor och något att fortsatt jobba vidare med. Bland annat kommer data användas i den digitala tvilling som är under utveckling i Göteborg.

Collapse
Planering för gående Cykling och gångtrafik

11.3.2 - Utformning för ett bättre samspel mellan gående och cyklister i korsningspunkter – en studie från Göteborg

Session Name
Room
K&K, Sonaten (80)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Cykling och gångtrafik

Abstract

Bakgrund

Att öka andelen resor med gång och cykel är ett viktigt steg för att uppnå ett mer hållbart transportsystem och är ett av målen enligt Januariavtalets 73-punktslista. I Göteborg är målet att 12% av resandet ska ske på cykel år 2025, det är nästan en fördubbling jämfört med innevarande år. Fler gående och cyklister ställer samtidigt större krav på att gång- och cykelinfrastrukturen håller hög standard med god framkomlighet och trafiksäkerhet.

I detta projekt studeras samspelet mellan oskyddade trafikanter och hur de rör sig i två problematiska gång- och cykelkorsningar i centrala Göteborg. Båda korsningspunkterna består av trevägskorsningar med ett överordnat pendlingsstråk för cyklister samt en underordnad led som ingår i det övergripande cykelnätet. I båda korsningspunkterna har samtliga ben dubbelriktade cykelbanor med gångbana intill och biltrafik är inte tillåten. Det ena korsningen är reglerad med väjningsplikt för korsande cyklister och den andra är oreglerad med en shared space-yta i mitten. Båda korsningarna har förbättringspotential och enligt Göteborgs Handlingsplan för cykel 2019 är utformningsprinciper vid interaktion mellan gående och cyklister en prioriterad fråga. För att utveckla korsningarna och anpassa dem till en allt högre trafikmängd är samspelet mellan gång- och cykeltrafikanter viktigt att studera.

Metod

I detta projekt har unika trafikmätningar genomförts av Viscando, som objektivt och kvantitativt mätt hur oskyddade trafikanter rört sig och samspelat i de två korsningspunkterna. Mätningarna visar genomsnittligt antal konflikter och hur dessa fördelar sig i mätområdet, antalet konflikter/timme och antalet konflikter mellan cyklister respektive gående-cyklister. Dessutom inhämtas information om flöden i olika riktningar, hastighetsvariation och svängandelar, vilket används för att analysera trafikanternas beteenden och regelefterlevnad.

Resultat och slutsats

En konflikt innebär att två trafikanter passerar varandra så nära att de måste anpassa färdväg och/eller hastighet. Mätningarna visar att det är störst risk att råka ut för en konflikt under pendlingstid för båda korsningarna. Störst risk för konflikt (6%) är klockan 16.00-17.00. Medelrisken för konflikt/timme är 3,4% för den reglerade korsningen och 3,6% för den oreglerade.

För den reglerade korsningen, där pendlingscykelstråket är prioriterat, är hastigheten genom korsningen kontinuerligt hög. Konfliktsituationer är vanligast där den underordnade leden ansluter pendlingsstråket samt där gående ska korsa pendlingsstråket.

För den oreglerade, shared space-korsningen uppstår konfliktsituationer både i korsningen och strax utanför korsningen, både på pendlingsstråket samt på den underordnade leden.

Resultatet från analysen visar att även om det finns en viss reglering som ska styra trafikanternas rörelsemönster avviker det mänskliga beteendet från det planerade. Det innebär att konfliktsituationer uppstår, framkomligheten sänks och risken för olyckor ökar.

Slutsatsen är att reglering med väjningsplikt där cykelpendlingsstråket får högre prioritet får god effekt på framkomligheten eftersom hastigheten är hög genom hela korsningen. Den högre hastigheten ökar dock risken för att följderna vid en eventuell kollision blir allvarligare. För att införa en prioritering av ett cykelstråk är det viktigt att även tydliggöra var gående ska korsa cykelbanan. Förslagsvis placeras en passage på den underordnade leden, som tydliggörs genom exempelvis avvikande markmaterial eller markering av övergångsställe på cykelbanan. Tydligare korsningspunkter ger förutsättningar för ett bättre samspel och färre konfliktsituationer mellan oskyddade trafikanter.

Collapse
Planering för gående Cykling och gångtrafik

11.3.3 - Hur mycket plats tar fotgängare?

Session Name
Room
K&K, Sonaten (80)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Cykling och gångtrafik

Abstract

Bakgrund

Så gott som alla resor innehåller en gångresa en kortare eller längre sträcka. Att det ska vara lätt att gå är därför viktigt för en nå stadens rika utbud. Fotgängare bidrar också genom närvaro av människor i offentliga rummet till att skapa en attraktiv stad, trygg och intressant utemiljö samt hälsovinster för den enskilda personen och samhället i stort.

Att tar en promenad är en självklar användning av våra gångbanor. Gångbanor rymmer många olika typer av nödvändiga funktioner förutom transport, såsom cykelparking, uteserveringar, träd, grönska samt plats för uppehåll. Det kan lätt bli så att utrymmet som kvarstår för gående i rörelse blir mindre och mindre, och som följd uppstår trängsel. Attraktiviteten av gång som transportslag minskas. Dessutom finns det konkurrens från andra prioriterade trafikslag i Stockholms Framkomlighetsstrategi för det begränsad ytor som finns. Hur mycket utrymme fotgängare behöver är en fråga som aldrig har diskuterats i Stockholm.

Metod

Projekt genomfördes genom att först identifiera de viktigaste ämnen som eventuella riktlinjerna för gångtrafik skulle fokusera på med hjälp av projektledare, cykelplanerings- och gångplanerings experter samt analytiker. De ämnen som bedömdes mest angeläget diskuterades på en serie workshops bl.a. rekommenderade bredder för gångbanor, hur tillfälliga avsmalningar skulle hanteras t.ex. uteserveringar, och utökade kunskap om gående – hur mycket de är och hur de beter sig. En kartläggning av hur projektledare går tillväga för att planera gångyta, och vilka material brukar samlas in för att kunna utreda fotgängares behov genomfördes samt en litteraturstudie av handböcker och vägledningar.

Kartläggningen resulterade i en bild av hur gångprojekt planeras och genomfördes och vilka glapp fanns.

- Föremätningar brukar göras men inte alltid eftermätningar.

- Det är ganska sällen att fotgängares beteende analyseras för att bättre förstår fotgängares behov, exempelvis om man går ensam eller i grupp, om antalet fotgängare fördelar sig jämt över båda sidorna gatan eller om en sida föredras t.ex. solsidan

- Många känner till driftmottet 2,5 m

- Det behövs stöd för att bedöma lämpliga bredder om gångbanan ska rymma flera funktioner under en tillfällig period t.ex. byggställning, uteserveringar mm

Resultat och slutsats

Projektet redovisas i form av riktlinjer som ska vara vägledande i planeringen och genomförandet av projekt som har en påverkan på gående. Dokumentet är uppbyggt på ett pedagogiskt sätt. Först diskuteras de olika typer av fotgängare samt hur mycket utrymme de behöver för att röra sig på ett komfortabelt sätt. Sedan redovisas en gångflödeskarta med klassificering av gator efter flödet för de mest belastade gator i Stockholm. Vikten av att skiljer mellan gångbanas olika funktioner diskuteras dvs. gångyta, möbleringszon, och vistelseyta. Även komfort dvs. hur mycket trängsel fotgängare tål i olika situationer tas upp. Slutligen presenteras rekommenderade bredder på gångytor, samt en beskrivning av olika typer av situationer som kan ligger till grund för en ökning av gångytor eller en minskning. Även avsmalningar för olika typer av gator i olika situationer diskuteras.

Riktlinjerna är tänkt att användas som stöd i investeringsprojekt och stadsbyggnadsprojekt och även som stöd i arbete med upplåtelser, trafikavstängningar och andra tillståndsfrågor.

Collapse
Planering för gående Cykling och gångtrafik

11.3.4 - Metod för att kartlägga gångvänlighet/walkability i städer
 

Session Name
Room
K&K, Sonaten (80)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Cykling och gångtrafik

Abstract

Bakgrund

På uppdrag av Oslo kommune har COWI utvecklat en metod för att kartlägga städer och områdens gångvänlighet. Fokus har varit att utveckla en GIS-baserad metod med kvantitativa data. Input till analysen är bland annat offentligt tillgängliga data och digital kartläggning i fält. Metoden kan användas i alla typer av samhälls- och stadsstrukturer och kan vidare utvecklas för att även kunna analysera andra typer av mobilitet exempelvis cykel.

Metod

Metoden bygger på en övergripande GIS-analys för att identifiera potential och utmaningar kopplat till planering för fotgängare. Metoden baserar sig på att indelning av utredningsområdet i 50*50 m stora områden som i sin tur får en poäng från mycket bra till mycket dålig. Poängsättningen baseras på ett antal olika parametrar som påverkar gångvänlighet. Totalt kartlades 36 parametrar, kopplade till ett områdes gångvänlighet. Parametrarna viktades, summerades och vägdes samman i aggregerade parametrar, som slutligen gav ett "gångvänlighetspoäng"/ walkability-score" för området.

Metoden är en vidareutveckling av Institute of Transport Economics artikel "Utforska sätt att mäta gångbarhet" (Knapskog, Hagen, Tennøy, Rynning, TØI, 2018).

Metodutvecklingen inleddes med en grundlig genomgång av befintlig litteratur inom området. Parallellt med detta utvecklades GIS-verktyget. För kartläggning i fält utvecklades en metodik baserad på Collector for ArcGIS, ett program som kan genererar GIS-data direkt i fält. Metodiken testade först i pilotområdet Tåsen. Efter justeringar av arbetsmetodiken kartlades områdena Furuset och Majorstuen.

Projektgruppen har bestått av yrkesverksamma inom flera discipliner inom COWI; GIS, IT, grafisk design och trafikplanering. Även professor Elin Børrud vid By- og regionplanlegging, Fakultet for landskap og samfunn vid NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet har varit kopplad till projektgruppen

Resultat och slutsats

Syftet med projektet har varit att ta fram en metod som på ett systematiskt sätt kartlägger gångbarheten i ett område. Metoden kan användas av exempelvis kommuner som vill identifiera vilka geografiska områden som har störst potential för att förbättras samt vilka parametrar som bör förbättras för att öka gångbarheten. Resultatet kan också användas som ett analysverktyg för att mäta framsteg av ett områdes gångbarheten över tid.

Metoden skiljer sig från tidigare kartläggningsanalyser för gångbarhet genom att alla uppmätta parametrar är kvantitativa, mätbara och presenteras i ett enhetligt format. En standardiserad metod har skapats för datainsamling, bearbetning och analys. Genom metodutvecklingen har stor fokus legat på framtagande av kvantifierbara och mätbara parametrar, som kan kopplas till GIS.

Metodiken har utvecklats så att viktning av parametrarna kan genomföras, något som gör att metodiken kan nyttjas av olika kommuner, oberoende av storlek, stadsbyggnadstruktur osv.

Collapse