K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

SF, Vintergatan 1 (85) Trafikteknik, planering och styrning
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Room
SF, Vintergatan 1 (85)
Klimatanpassade trafikprognoser Trafikteknik, planering och styrning 

2.1.1 - Ett hållbart trafikprognosscenario för StorGöteborg

Room
SF, Vintergatan 1 (85)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Trafikteknik, planering och styrning 

Abstract

Bakgrund

Trafikverket Region Väst har tillsammans med Göteborgs stad tagit fram ett prognosscenario för trafik- och resandeutveckling i StorGöteborg, med utgångspunkt från stadens trafikstrategi, regionens målbild samt Trafikverkets klimatscenario. Bakgrunden till arbetet är att Göteborgs stad sedan 2015 använder stadens trafikstrategi som planeringsförutsättning vid bland annat detaljplaner, översiktsplaner och åtgärdsvalsstudier.

Trafikstrategin har två effektmål - att andelen resor till fots och med cykel ska uppgå till minst 35 % år 2035 och att kollektivtrafikandelen av de motoriserade resorna ska uppgå till minst 55 % år 2035. Som en konsekvens bedöms antalet bilresor minska med 25 %. Målsättningen att kraftigt minska biltrafiken till förmån för andra, mer hållbara transportslag, kan jämföras med Trafikverkets basprognos där biltrafiken till år 2040 bedöms öka med cirka 25 % i StorGöteborg (jämfört med år 2014).

En konsekvens av att Trafikverket och Göteborgs stad har två olika sätt att se på hur trafiken kan komma att utvecklas i framtiden är att det förekommit oenigheter om vilka biltrafikvolymer som antas uppkomma när exploatering och stadsbyggnadsprojekt äger rum. För att minska risken för framtida oenigheter tecknades en så kallad Direktörsöverenskommelse, där Trafikverkets regionala direktör tecknade en överenskommelse med stadens direktörer om att arbeta gemensamt i tidiga skeden. I direktörsöverenskommelsen beskrivs att Göteborgs stad och Trafikverket gemensamt ska arbeta med att ta fram trafikprognosscenarier utifrån det uppdrag som respektive aktör har.

Som en konkretisering av direktörsöverenskommelsen initierades ett arbete i syfte att ta fram en alternativ trafikprognos, ett så kallat Hållbarhetsscenario, i vilken effektmålen i Trafikstrategin var uppfyllda. Till skillnad från Trafikverkets basprognos innehåller Hållbarhetsscenariot ej beslutade åtgärder och styrmedel.

Metod

Utgångspunkten för det alternativa prognosscenariot har varit Göteborgs stads trafikstrategi samt i viss utsträckning Västra Götalandsregionens målbild koll 2035. I strategidokumenten antas att biltrafiken minskar med cirka 25 % jämfört med basåret samtidigt som resandet med kollektivtrafik, gång och cykel ökar kraftigt, med cirka 75-100 %.

Ett stort antal åtgärder har provats, en och en, i en iterativ process i Trafikverkets prognosmodell Sampers. Utgångspunkten för val av åtgärder att analysera har varit Trafikverkets dokument "Styrmedel och åtgräder för att minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser". För flera analyserade styrmedel har flera nivåer testats, exempelvis har olika nivåer avseende parkeringsavgifter lagts in i Sampersmodellen.

Åtgärder samt nivå av åtgärder som slutligen valts ut för att ingå i det så kallade Hållbarhetsscenariot har bestämts i samråd mellan Trafikverket och Göteborgs stad.

Resultat och slutsats

Projektet utmynnade i ett trafikprognosscenario, tills vidare benämnt Hållbarhetsscenario. I Hållbarhetsscenariot uppnås trafikstrategins effektmål om andelen gång och cykel ska vara minst 35 % (36 %) och att andelen kollektivtrafikresor av de motoriserade resorna ska vara minst 55 % (60 %).

En slutsats som kan dras av projektet är att det krävs väldigt kraftfulla åtgärder för att effektmålen i Trafikstrategin ska uppnås. Bland de styrmedel och effekter av åtgärder som ingår i Hållbarhetsscenariot finns bland annat lägre bilinnehav, ökade bränslekostnader, sänkt bashastighet och ökade parkeringskostnader.

Collapse
Klimatanpassade trafikprognoser Trafikteknik, planering och styrning 

2.1.2 - Trafikverket presenterar nya Basprognoser 2020 – vilka är nyheterna?

Room
SF, Vintergatan 1 (85)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Trafikteknik, planering och styrning 

Abstract

Bakgrund

Trafikverket har regeringens uppdrag att ta fram och tillhandahålla trafikprognoser för alla trafikslag inom såväl persontrafik- som godstransportsektorn. Syftet med dessa så kallade Basprognoser är bland annat att utgöra underlag för samhällsekonomiska analyser av åtgärder som påverkar transportsystemet. De utgör även grunden för de nationella och regionala transportplanerna. På regional och lokal nivå används trafikprognoser för exempelvis kapacitetsanalyser och dimensionering av infrastrukturprojekt.

Trafikverket publicerar nya Basprognoser första april vartannat år. Senaste Basprognoserna presenterades 2018, och det pågår för närvarande arbete med att ta fram en ny Basprognos som kommer att presenteras i april 2020.

Metod

Under 2018-2019 har Trafikverket arbetat med trafikprognoser för att bland annat belysa hur olika antaganden och förutsättningar påverkar hur målet för minskade växthusgasutsläpp kan uppnås. Arbetet har omfattat att ta fram olika prognosscenarier, genomföra modellanalyser med Sampers och Samgods, effektberäkningar och beskriva resultat. Det genomförda arbetet har använts som ett underlag till beslut om de prognosförutsättningar som kommer att gälla från och med 1 april 2020.

Resultat och slutsats

Då detta abstract lämnas in är inte alla prognosförutsättningar för kommande Basprognos beslutade, men beslut kommer att fattas under augusti 2019.

Föredraget kommer att redovisa principer, viktiga politiska beslut och överväganden som gjorts för att fastställa förutsättningar för de Basprognoser som börjar gälla från och med april 2020. Presentationen kommer att innehålla en beskrivning av skillnader mellan den kommande och tidigare Basprognoser för bland annat socioekonomiska data, ekonomisk tillväxt, antagande om framtida bränslepriser mm.

Collapse
Klimatanpassade trafikprognoser Trafikteknik, planering och styrning 

2.1.3 - Scenarioverktyg för effektanalyser av klimatstyrmedel

Room
SF, Vintergatan 1 (85)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Trafikteknik, planering och styrning 

Abstract

Bakgrund

Sverige har ett klimatpolitiskt ramverk där klimatmålet är att nettoutsläppen för växthusgaser ska vara högst noll år 2045. Därefter ska de vara negativa, det vill säga Sverige ska släppa ut mindre växthusgaser än vad naturen klarar av att ta upp. Transportsektorn har ett etappmål som redogör för att inrikes transporter (utom inrikes luftfart) ska minska sina växthusgasutsläpp med minst 70 procent fram till och med 2030 jämfört med år 2010 (Proposition 2016/17:146). Med dagens utvecklingstakt kommer inte målet att nås, utan det kan komma att krävas styrmedel och annat för att utvecklingen ska gå i önskad riktning.

Under 2018-2019 har Trafikverket arbetat med trafikprognoser för att bland annat belysa hur olika antaganden och förutsättningar påverkar hur målen för minskade växthusgasutsläpp kan uppnås. För att kunna testa olika scenarier så utvecklades ett nytt modellverktyg för snabba effektanalyser, kallat scenarioverktyget.

Metod

Att göra analyser med Sampers, Samgods och Samkalk är tidskrävande. Trafikverket har därför under 2019 utvecklat ett excelbaserat verktyg för att på ett övergripande sätt kunna analysera hur olika nivåer på styrmedel, framförallt drivmedelsskatter, reduktionsplikt och kilometerskatt kan komma att påverka fordonsflottans sammansättning, trafikarbete och utsläpp av CO2.

Modellen är baserad på statistik och resultat från emissionsmodellen HBEFA samt nuvarande basprognos för 2040.

Resultat och slutsats

De analyser som genomförts visar att verktyget ger likvärdiga resultat som vid analyser med Sampers, Samgods och Samkalk men är betydligt snabbare och enklare att använda för vissa typer av analyser. Med hjälp av verktyget kan man analysera hur olika nivåer på styrmedel kan komma att påverka fordonsflottans sammansättning, vägtrafikens användning av förnybar energi och trafikarbetet samt gapet till klimatmålen. Resultat som genereras är framförallt trafikarbete, CO2-utsläpp, energianvändning och skatteintäkter.

Denna presentation kommer att beskriva hur modellen är uppbyggd och hur den använts i processen att ta fram nya prognosförutsättningar.

Collapse
Klimatanpassade trafikprognoser Trafikteknik, planering och styrning 

2.1.4 - Prognosresultat och utmaningar med att ta fram nya prognosförutsättningar

Room
SF, Vintergatan 1 (85)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Trafikteknik, planering och styrning 

Abstract

Bakgrund

Sverige har ett klimatpolitiskt ramverk där klimatmålet är att nettoutsläppen för växthusgaser ska vara högst noll år 2045. Därefter ska de vara negativa, det vill säga Sverige ska släppa ut mindre växthusgaser än vad naturen klarar av att ta upp. Transportsektorn har ett etappmål som redogör för att inrikes transporter (utom inrikes luftfart) ska minska sina växthusgasutsläpp med minst 70 procent fram till och med 2030 jämfört med år 2010 (Proposition 2016/17:146). Med dagens utvecklingstakt kommer inte målet att nås, utan det kan komma att krävas styrmedel och annat för att utvecklingen ska gå i önskad riktning.

Metod

Under 2018-2019 har Trafikverket arbetat med trafikprognoser för att bland annat belysa hur olika antaganden och förutsättningar påverkar hur målet för minskade växthusgasutsläpp kan uppnås. Arbetet har omfattat att ta fram olika prognosscenarier, genomföra modellanalyser med Sampers och Samgods, effektberäkningar och beskriva resultat Det har även tagits fram ett nytt modellverktyg för snabba effektanalyser för att på ett snabbt sätt kunna analysera hur andra antaganden påverkar utsläpp av växthusgaser, behov av biodrivmedel och påverkan på skatteintäkter.

Resultat och slutsats

Det har gjorts analyser baserade på olika förutsättningar har genomförts för år 2040. Prognoserna är:

- Prognos A - beslutad politik

- Prognos B - beslutad och aviserad politik samt att klimatmålen skall nås

- Prognos C - beslutad och aviserad politik plus styrmedel samt att klimatmålen skall nås

De tre prognoserna ger stor skillnad i körkostnader. Två av prognoserna uppfyller de ställda klimatmålen, men har stor påverkan på transportefterfrågan. Det har även gjorts beräkningar på hur mycket biodrivmedel som krävs och påverkan på statens intäkter.

Föredraget kommer även att innehålla en genomgång av några av de utmaningar som funnits med att ta fram antaganden och genomföra modellanalyser. Exempelvis kommer det att tas upp hur man skapar scenarier, oklarheter med vad som avses med beslutad politik och om det är möjligt att bedöma vad som är rättvisa styrmedel. Även modelltekniska utmaningar med att använda Sampers och Samkalk kommer att förklaras.

Collapse