K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

K&K, Spegelsalen (150) Trafiksäkerhet
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Room
K&K, Spegelsalen (150)
Oskyddade trafikanter Trafiksäkerhet 

5.3.1 - Olyckor och skador hos rollatoranvändare i trafikmiljön

Session Name
Room
K&K, Spegelsalen (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Trafiksäkerhet 

Abstract

Bakgrund

Rollatorn uppfanns 1978 i Västerås av Aina Wifalk. Idag är Sverige det rullator-tätaste landet i världen och det förskrivs ca 60 000 rullatorer per år. SCB beräknade 2007 att 240 000 personer använde rollator, bland dem ingick var tredje person över 80 år. 2014 fanns 499 000 personer i åldern 80+ i Sverige, år 2030 beräknas antalet ha ökat till 826 000 och 2060 så många som 1 210 000. Om kvoten rollatoranvändare kvarstår kan vi alltså år 2060 räkna med 720 000 rollatoranvändare, bara i åldersgruppen 80+.

Användare av rollatorer tillhör gruppen oskyddade trafikanter, men är sällan uppmärk­sammade i trafiksäkerhetskontexten. Syftet med studien är därför att analysera olycks- och skadedata, som inrapporterats till den nationella databasen STRADA, där användare av rollatorer varit involverade. Resultatet av studien ger värdefull kunskap om risker och hinder som användare av rollator utsätts för i olika typer av trafikmiljöer. Syftet är också att studien ska kunna bidra till att förbättra rörligheten för denna grupp på lång sikt.

Metod

Studien baseras på olycks- och skadedata från totalt 2 020 rapporterade olyckor med rollator. Inledningsvis undersöktes om antalet rollatorolyckor ökar, minskar eller är konstant över tid. Därefter registrerades varje olycka som antingen ”singel” (N=1 668) eller ”kollision” (N=352).

Resultat och slutsats

Studien visade på en nästan fördubbling av antalet rollatorrelaterade olyckor i Sverige under perioden 2007–2016. Vidare var ca tre gånger fler kvinnor än män involverade i olyckor med rollator. I en majoritet av singelolyckorna slog användaren i marken. Många av singelolyckorna orsakades av nivåskillnader/kanter, ojämnt underlag eller snubbling. Bilar, lastbilar eller bussar var inblandade i 79% av kollisionerna. Dessa inträffade ofta vid parkeringsplatser, korsningar eller vägsträcka; i många av fallen blev rollatoranvändaren påbackad.

Collapse
Oskyddade trafikanter Trafiksäkerhet 

5.3.2 - Analys av olyckor mellan cyklister och motorfordon på vägar utanför tätort

Abstract

Bakgrund

Projektet syftar till att öka säkerheten för cyklister på vägar utanför tätort som delas med bilar och andra motorfordon. Cykelolyckor med dödlig utgång utanför tättbebyggt område har tidigare studerats. Det finns dock behov av att kartlägga olyckor utanför tätort som leder till allvarliga skador, då olyckor som leder till allvarliga skador är långt fler och kan skilja sig från dödsolyckor. I projektet görs därför en kartläggning av olyckor mellan cykel och motorfordon som sker utanför tätort samt en litteraturstudie med fokus på säkerhetshöjande åtgärder på dessa typer av vägar. Även en potentialanalys av identifierade åtgärder görs för att förstå vilka åtgärder som är mest relevanta.

Metod

Ett urval gjordes av icke dödliga olyckor mellan cykel och motorfordon utanför tätort som rapporterats till den nationella databasen Strada (matchade polis och sjukvård) åren 2009-2018. Koordinater från Strada användes för att inhämta kompletterande uppgifter om vägens utformning (tex vägbredd, hastighet och ÅDT) från nationella vägdatabasen, NVDB. Generellt inkluderades olyckor på vägar med hastighetsgräns 70 km/h och uppåt. Dock gjordes bedömningar i fall-till-fall för olyckor som skett på vägar med lägre hastighet, där hänsyn togs till vägens karaktär, med hjälp av NVDB samt Street View i Google Maps. Dessa steg resulterade i ett urval om 275 olyckor. För att klassificera olyckorna och på så sätt skapa en bild av konfliktsituationen, användes samma olyckstyper som tidigare använts för att göra samma analys av omkomna cyklister på statligt vägnät. Resultaten från kartläggningen av olyckor i Strada ligger till grund för en analys av vilka åtgärder som kan vara relevanta, tex hur olyckor fördelar sig mellan vägsträcka och korsningar som kräver olika typer av åtgärder samt att en workshop och litteraturgenomgång kommer genomföras. Vidare görs en analys av potentialen för identifierade åtgärder att addressera de kartlagda olyckorna.

Resultat och slutsats

Hittills har en kartläggning av olyckorna genomförts. Resultatet visade att 84% av olyckorna skedde på det statliga vägnätet och att majoriteten (64%) skedde på en väg med hastighetsgräns 70 km/h. 53% av vägarna hade en vägbredd mindre än 6,6 m. Den vanligaste olyckstypen var att cyklisten blir påkörd bakifrån (31% av olyckorna), och ungefär hälften av dessa skedde i samband med omkörning. Vidare stod korsande olyckor, dvs olyckor där cykel och motorfordon korsar varandras färdriktning tex i en fyrvägskorsning, för 22% av olyckorna. I dödsolyckor var det vanligare att cyklisten blev påkörd bakifrån i samband med en vänstersväng (27%) samt att en högre andel var korsande olyckor (37%). Slutsatsen från kartläggningen av olyckor visar att det är viktigt att identifiera relevanta åtgärder som adresserar olyckor där cyklisten blir påkörd bakifrån, och framförallt under omkörning. Vidare behövs säkerheten i korsningar förbättras. Merparten av olyckor sker på smala vägar och därför är det viktigt att åtgärderna är anpassade för att fungera på smalare vägar.

Collapse
Oskyddade trafikanter Trafiksäkerhet 

5.3.3 - Trafiksäkerhet kring skolor – Drönarteknologi för visualisering och förfining av trafiksäkerhetsanalyser

Session Name
Room
K&K, Spegelsalen (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Trafiksäkerhet 

Abstract

Bakgrund

Barn, föräldrar och skolpersonal – alla oroar sig för trafiksäkerheten och tryggheten runt Sveriges skolor. Vi är fast i ett Moment 22 då barn upplever otrygghet i trafikmiljön runt sina skolor, något som gör att fler föräldrar kör sina barn till skolan, vilket generar mer trafik, vilket i sin tur skapar mer otrygghet för barnen….

Studier visar att allt fler föräldrar skjutsar sina barn med bil och att föräldrarnas attityder till trafikreglerna har försämrats. En majoritet av rektorerna anser att trafiksäkerheten är ett problem och lika många är oroliga för att en allvarlig trafikincident ska inträffa.

Är det verkligen så illa eller är det mest ett tyckande? Med hjälp av drönarteknologi har COWI vid ett flertal skolor undersökt hur det verkligen ser ut. Metoden att filma med hjälp av drönare och nyttja denna infomation i fördjupade analyser ger ett objektivt, kostnadseffektivt beslutsunderlag för de ofta komplexa situationer som sker utanför skolor.

Metod

Genom att filma med hjälp av drönare kan vi skapa en överblick över hela området och inhämta data på ett objektivt sätt för vidare analys. Speciellt under morgonens lämning vid skolor händer det mycket på en och samma gång. Stressade föräldrar, bilar som lämnar, barn kommer med skolskjuts, cyklar eller går till skolan. På ett flertal ställen kan det uppstå konflikter samtidig. Traditionellt har platsbesök nyttjats för att se och uppleva trafiken på plats. Risken finns dock att observatörerna missar situationer, har svårt att få en överblick över hela trafiksituationen, har svårt att uppskatta hastigheter, med mera. Även det faktum att observatörer, ofta i gula varselvästar, finns på plats kan påverka trafiken och trafikanter genom lägre hastigheter och ett mer "regelrätt" beteende än normalt.

Med hjälp av drönare som videofilmar under den kritiska tiden, vanligtvis 45 minuter till en timma, då trafiken är som intensivast fås ett objektivt underlag som kan analysera vidare. Det finns ingen risk att situationer missas och genom att området filmas från ovan fås en överblickbarhet som inte är möjlig vid traditionella platsbesök.

Resultat och slutsats

Utifrån filmningen kan exempelvis på ortofoto trafikflöden och rörelsemönster för olika fordonsslag och trafikantgrupper enkelt visualiseras. Utifrån detta underlag kan konfliktpunkter enkelt identifieras. Fotgängare nyttjar kanske inte befintliga passager och övergångställen utan korsar gator på andra platser. Underlaget kan ge hjälp vid lokalisering av nya passager, osv.

Hastigheten för fordon kan visualiseras och nyttjas i fortsatta analyser och som underlag till förslag på lämplig placering av hastighetsdämpande åtgärder, med mera.

Underlaget som fås efter en flygning, analys och visualisering är både ett värdefullt faktaunderlag för trafikplanerare, landskapsarkitekter, mm i sitt fortsatta arbetet och ett pedagogiskt underlag att nyttja i dialog med skolor, politiker och föräldrar.

Metoden är kostnadseffektiv, då en drönar kan ersätta ett flertal observatörer på marken. Den ger även ett mer opåverkat resultat då trafikanterna inte uppmärksammar insamlandet av information. Detta dock utan att den personliga integriteten hotas.

Presentationen innehåller både beskrivning av metoden som sådan samt ett flertal exemplen från verkliga analyser genomförda vid skolor.

Collapse
Oskyddade trafikanter Trafiksäkerhet 

5.3.4 - BRT-liknande Systems Påverkan På Oskyddade Trafikanters Trafiksäkerhet

Session Name
Room
K&K, Spegelsalen (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Trafiksäkerhet 

Abstract

Bakgrund

Detta är resultatet av en forskningsstudie som finansierades av Skyltfonden och slutfördes i februari 2019.

I takt med att fler kommuner i Sverige börjar utreda möjligheter för att implementera BRT-liknande system är det viktigt att inte enbart fokusera på framkomligheten för kollektivtrafiken, utan även hur ett BRT-liknande system påverkar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Denna fråga är ämnet för studien, som berör följande frågeställningar:

- Vilken typ av olycksbild finns för oskyddade trafikanters trafiksäkerhet kopplat till kollektivtrafik?

- Hur tas trafiksäkerhet med i planeringen av BRT-liknande system i Sverige?

- Finns det en konflikt mellan kollektivtrafikens framkomlighet och oskyddade trafikanters trafiksäkerhet?

Lätt att förstå och använda, kort restid, hög turtäthet och regularitet, pålitlighet och komfort - detta är faktorer som identifieras av resenärer som viktiga för att välja kollektivtrafiken. För att tillgodose detta har några svenska kommuner infört, och flertalet planerar för, BRT-liknande system (Bus Rapid Transit). BRT är ett kollektivtrafiksystem som är baserat på bussar med hög kvalitet och prioritet. I Sverige finns sedan några år tillbaka en riktlinje (BRT Guidelines) för hur BRT kan implementeras i en svensk kontext. Riktlinjerna fokuserar endast på att säkerställa framkomlighet och kapacitet för buss utan att ta hänsyn till trafiksäkerhet som en aspekt.

Metod

Studien har genomförts som en litteraturstudie, tillsammans med fyra fallstudier där intervjuer och analys av olycksstatistik har genomförts. Intervjuer har skett med representanter från tre svenska kommuner (Göteborg, Jönköping och Malmö) som har planerat och implementerat BRT-liknande lösningar, samt en kommun (Örebro) som är i planeringsskedet. Dessutom har ytterligare en intervju med en trafiksäkerhetsexpert genomförts i syfte att komplettera litteraturdelen av studien.

Resultat och slutsats

Studien visar att risken för trafiksäkerhetskonflikter för oskyddade trafikanter är störst nära hållplatser. Närmare häften av olyckorna som identifierades i STRADA-analysen hade inträffat inom 50 meter från en hållplats. De vanligaste olyckstyperna var singelolyckor hos fotgängare (till, från eller på hållplats) samt kollisioner mellan fotgängare och kollektivtrafikfordon. Olycksanalysen visar att trafikanters rörelser till och från hållplatser behöver beaktas när trafiksäkerhet behandlas vid planering av kollektivtrafik.

Kommuner arbetar generellt med trafiksäkerhet först i senare skeden av kollektivtrafikplanering, i samband med projektering eller detaljutformning, och ofta reaktivt efter uppföljningar eller utvärderingar. Trafiksäkerhet nämns sällan i strategiska dokument eller för kollektivtrafik och inte heller i riktlinjer för BRT-liknande system. En anledning kan vara att målsättningar om bussens framkomlighet riskerar att stå i konflikt med målsättningar om oskyddade trafikanters trafiksäkerhet. I fallstudien identifierades att det ofta uppstår tillfällen för de kommunala planerarna då det krävs en avvägning mellan just det ena eller andra, framkomlighet eller säkerhet. Trafiksäkerheten uttrycks prioriteras högst av samtliga, men i vissa fall blir det tydligt att kollektivtrafikens framkomlighet väger tyngst.

En av de vanligaste avvägningarna mellan kollektivtrafikens framkomlighet och oskyddade trafikanters trafiksäkerhet handlar om att bygga eller inte bygga fysiska farthinder. Ett sätt att hastighetssäkra kollektivtrafiken utan att behöva bygga fysiska farthinder är att implementera geofencing. Tekniken kan bli ett användbart hjälpmedel för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter kring kollektivtrafiken i städerna, men det krävs en stark och tydlig vilja för att tekniken ska implementeras.

Collapse
Oskyddade trafikanter Trafiksäkerhet 

5.3.5 - Interaktion mellan cyklister, motorfordon och infrastruktur: En simulatorstudie om cyklisters beteende vid korsningar

Session Name
Room
K&K, Spegelsalen (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Trafiksäkerhet 

Abstract

Bakgrund

Bakgrund

Allvarliga olyckor med cyklister och motorfordon inblandade är vanligt förekommande vid korsningar. I många fall handlar det om högersvängande fordon som inte ser cyklisten. Endast få strukturerade undersökningar finns, där interaktionen mellan de två studerats. Det finns således ett behov av att undersöka hur infrastruktur och fordonsegenskaper påverkar cyklistens beslutsfattande och beteende.

Metod

Metod

En simulatorstudie har genomförts där variablerna fordonstyp, cykelfältsmarkering och utrymme bredvid fordonet varierades systematiskt i ett scenario där cyklisten närmade sig ett fordon väntandes vid en korsning med rött ljus. Samtliga 33 deltagare cyklade genom åtta korsningar representerande kombinationer av de tre variablerna. Cyklisternas rörelsemönster, stopposition och hastighet analyserades tillsammans med enkätdata och semantiskt kategoriserade verbala svar på frågor om strategier gällande stopposition.

Resultat och slutsats

Resultat och slutsatser

Resultaten visar att samtliga tre faktorer (fordonstyp, cykelfältsmarkering och utrymme bredvid fordonet) signifikant påverkar cyklistens beteende (lateral och longitudinell position), hastighetsval och verbalt uttryckta medvetna strategier.

Collapse