K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

K&K, Studion (150) Attraktiva, sunda och tillgängliga städer
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Room
K&K, Studion (150)
Moderators
Begränsad biltrafik och cityhandel Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.3.1 - Hur påverkas cityhandeln av begränsad tillgänglighet med bil?

Room
K&K, Studion (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

På många håll i Sverige sker en omvandling av stadskärnor till mer gångvänliga miljöer på bekostnad av biltrafikens framkomlighet. När tillgängligheten med bil begränsas förändras även förutsättningarna för handeln. Frågan är hur?

Det finns motsatta uppfattningar om effekterna. En är att cityhandeln påverkas negativt och att externa köpcentrum förstärks när tillgängligheten med bil försvåras i stadskärnorna. En annan uppfattning är att cityhandeln tvärtom gynnas eftersom det ger förutsättningar för en mer attraktiv stadsmiljö med fler mötesplatser och vistelseytor.

För att ta reda på vad som gäller har FOT – Fotgängarnas Förening – genomfört ett projekt som syftar till att kartlägga vad som finns skrivet inom området och vilka erfarenheter och kunskaper som finns samlade från städer som har genomgått stora stadsomvandlingar. Ambitionen är att resultatet ska fungera som stöd för planerare och beslutsfattare i deras arbete med stadsplanering samt att det ska ge uppslag för ytterligare forskning och studier inom området. Projektet har finansierats av Trafikverket inom ramen för deras projektbidrag för ideella organisationer.

Metod

Projektet har utgjorts av tre arbetsmoment.

Intervjuer med planerare, beslutsfattare och representanter från näringslivet

Litteraturstudie

Expertseminarium med experter inom området

Resultat och slutsats

Resultatet av projektet visar att cityhandeln påverkas positivt av begränsad biltrafik. Litteraturen visar entydigt att begränsningar i biltrafiken bidrar till högre omsättning. Ju större sammanhängande områden desto bättre för handeln. Det leder till fler besökare som uppehåller sig längre tid på gatan, vilket i sin tur ger större kundtillströmning och bättre underlag för handel och restaurangverksamhet.

Studierna visar dock att det finns en utbredd uppfattning om att tillgängligheten med bil är en förutsättning för en fungerande cityhandel. Det är därför inte ovanligt att handlare, butiksinnehavare och lokala köpmannaorganisationer är motståndare till begränsningar i biltrafiken, vilket i sin tur kan leda till att planeringsprocessen försvåras eller fördröjs. Därför är det oerhört viktigt att informera om de effekter som har uppnåtts i städer som har genomgått stora stadsomvandlingar.

Resultatet i litteraturstudien bekräftas i samtalen med planerare, beslutsfattare och representanter från näringslivet. Samtliga grupper är övertygade om att cityhandeln gynnas av bilfria områden som fokuserar på de gåendes behov. Det är människorna i staden som fyller ut stadsrummet och gör platsen intressant och spännande att vara på. En framgångsrik stadsplanering ska alltså inte primärt fokusera på att skapa gynnsamma förhållanden för handeln i sig, utan fokusera på att skapa stadsmiljöer som uppfattas som inbjudande och trevliga.

Samtalen visar dock att det finns ett starkt behov av en ökad förståelse för hur handeln samspelar med den övriga samhällsplaneringen. I flera kommuner där cityhandeln har konkurrerats ut av externa köpcentrum har det skett på grund av bristande kunskap hos planerare, beslutsfattare och handlare. För att undvika detta krävs ett nära samarbete mellan kommun och näringsliv. Gärna i form av samverkansorganisationer med tydliga och långsiktiga mål och strategier.

Cityhandeln gynnas av begränsad tillgänglighet med biltrafik.

Det finns en utbredd uppfattning om motsatsen.

Det krävs en ökad förståelse för hur handeln samspelar med den övriga samhällsplaneringen.

Collapse
Begränsad biltrafik och cityhandel Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.3.2 -  Cyklister och fotgängare är guld värda för handeln i Fredriksbergs kommune, Danmark

Room
K&K, Studion (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

För att nå målen om ett hållbart samhälle har många kommuner idag cykelhandlingsplaner med syfte att öka cyklingen och med det andelen hållbara färdsätt i kommunen. I cykelhandlingsplanen för Frederiksbergs kommun i Danmark handlar ett insatsområde om cykling kopplat till shopping och inköp. Ett uttalat mål i planen är att fler ska välja cykeln i samband med shopping samtidigt som de som redan gör det idag fortsätter så.

COWI har på uppdrag av Frederiksbergs kommun arbetat med att följa upp kommunens mål i cykelhandlingsplanen avseende kopplingen mellan cykling och handling/shopping/inköp i kommunens handelsområden. Syftet med projektet har varit att analysera val av färdsätt i samband med shopping samt att ge rekommendationer för hur cykel som färdsätt kan bli mer attraktivt i samband med shopping och inköp.

(Fredriksbergs kommun ligger helt omsluten av Köpenhamns kommun och ingår i Region Hovedstaden. Den utgör stadsdelen Frederiksberg i tätorten Köpenhamn).

Metod

Analysen genomfördes med hjälp av kvantitativa intervjuer med över 1000 besökare i handelsstråken, fokusgruppintervjuer med intressenter från handeln, stadsrumanalyser samt workshops med dels medarbetare från den aktuella kommunen, dels workshops tillsammans med näringslivet för att utarbeta förslag till åtgärder.

Resultat och slutsats

Resultatet från analysen visade att cyklister utgjorde en stor andel av handelsområdenas kundgrupp (cyklister: ca 33 %, fotgängare: ca 33/%, bilister: ca 25 %, kollektivresande: ca 10 %). Cyklister och fotgängare köpte oftast ”mindre mängd” per resa bilister, men återkom i gengäld till området oftare än bilisterna.

En jämförelse mellan användning av en yta av cykel respektive bil, visade att om samma parkeringsyta med plats för en bil eller 6 cyklar används, gav ytan med cykelparkeringsplatser mellan 3–4 gånger mer i omsättning för handeln. Ytan för en parkeringsplats för en bil gav en omsättning på ca. 600 DKK per besök, medan samma område med plats för 6 cyklar kan generera en omsättning på ca. 2 100 kr.

Stadsrumsanalysen visade även att staden har prioriterat bilparkering framför cykelparkering samt att cykelparkeringarna ofta var röriga och nerskräpade.

De rekommendationer som analysen landade i för att förbättra förhållandena för cyklister utmed handelsstråken var optimering av de glesa områdena, bedömning och drift av befintliga cykelparkeringsplatser samt strategi och kommunikation.

Optimering av glesa områden handlar om optimering av ytor i staden så att fler cykelparkeringar kan skapas, till exempel genom omvandling av längsgående parkeringar utmed handelsstråken till cykelparkering och liknande.

Bedömning och drift av befintliga cykelparkeringsplatser avser bland annat att bedöma om mer frekvent gaturenhållning behövs vid cykelparkeringar vid "hotspots" utmed handelsstråken och framför butikerna för att öka parkeringarnas attraktivitet.

Gällande strategi och kommunikation rekommenderades att involvera butikernas lokalkännedom beträffande exempelvis "cykelparkeringhotspots" samt att se över hur cyklisternas roll för handeln kan synliggöras och prioriteras i olika stadsutvecklingsprojekt.

Collapse
Begränsad biltrafik och cityhandel Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.3.3 - EN PLATS ATT VARA PÅ
Den tillfälliga gågatans inverkan på stads- och näringsliv

Room
K&K, Studion (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Abstract som hör ihop med ett redan inskickat abstract -
med rubriken "Hur påverkas cityhandeln av begränsad biltrafik"

BAKGRUND

Denna del är en presentation av slutsatser från en masteruppsats som genomfördes 2017 samt en reflektion från ett fall av en sommargågata i Järfälla kommun.

Masteruppsatsen undersökte den tillfälliga gågatans inverkan på platsens attraktivitet för den lokala handelns etablerade verksamheter. Syftet var att undersöka det svenska näringslivets perspektiv av gågatans inverkan i större städer, samt att skapa en högre medvetenhet av sambandets komplexitet.

Genom tiderna har näringslivets talare protesterat mot nedprioriteringar av bilen i stadsrummet. I grund och botten är detta ett resultat av en osäkerhet och ovisshet om regleringens slutliga effekt för handeln. För att bena ut handelsdiskursen och undersöka det svenska näringslivets perspektiv på gågatan undersöktes relationen mellan rummets utformning och uppfattning utifrån två fall inom Stockholms innerstad, Rörstrandsgatan samt Swedenborgsgatan.

Metod

METOD

Projektet har utgjorts av

1. Intervjuer/enkätstudie med lokala näringslivet, besökare samt boende

2. Litteraturstudie

3. Observationer

4. Flödesräkningar och flödesspårningar

Resultat och slutsats

RESULTAT

Baserat på kvantitativa och kvalitativa metoder har studien visat att gågatan har skapat en attraktiv plats i staden för folklivet att uppstå men även för handelslivet. Fler satt på uteserveringarna, fler socialiserade på gatornas hörn, och bidrog till ett folkliv som tidigare inte fanns. Studien indikerar att regleringen formar en utvecklande handelsplats för alla branschtyper. Gågatans slutliga resultat upplevdes bättre i efterhand än vad handelsmännen från början fruktat. Det befarades en kundförlust och varuleveranserna skulle stöta på problem men gågatan visade sig skapa en motsatt effekt. Studien påvisar en indikation på en för en ekonomisk vinst för de lokala verksamheterna, men fler djupgående studier krävs för att bekräfta denna korrelation. En funnen kärna för handelns historiska motsättning är en åsiktsskillnad mellan handelsbransch till handelsbransch. Beroende på vilken handelsbransch som uttalar sig är den upplevda kunden antagen att påverkas olika av en trafiklugnande åtgärd.

Från CASE till verklighet, Järfälla
Kort presentation hur vi i Järfälla kommun har genomfört kommunens första sommargågata 2018. Hur upplevde handeln förändringen på plats? Denna förändring skapade första året en nyfikenhet och ökad attraktivitet som lett till sponsring år 2019 av fotbollsrink som nu hamnat på plats. Nyckeln vid sådana projekt är att involvera handeln från början och låta de vara med och påverka i processen.

SLUTSATSER

Cityhandeln gynnas av begränsad tillgänglighet med biltrafik.
Denna effekt skiljer sig dock beroende på handelsbransch typ.
Det finns en utbredd uppfattning om motsatsen.
Vid nya förändringar i stadsrummet är det viktigt att hålla en öppen dialog med alla berörda.
Ha med dig handeln för att uppnå det bästa resultatet. Det är handeln som bidrar till stor del av platsens liv och rörelse.

Collapse
Begränsad biltrafik och cityhandel Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.3.4 - Nya affärsmodeller inom handel – hur resurseffektiva är transporterna?

Room
K&K, Studion (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, driver 2018-2020 projektet Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi (ReCE). Projektet består av fem delprojekt: mobilitet, livsmedel, lokaler, plast och textil. För att exemplifiera och tydligare förstå de utmaningar som resurseffektiv mobilitet står inför har arbetsutskottet för mobilitet valt att djupare undersöka livsmedelstransporter. Livsmedelstransporter omfattar främst godstransporter och sker med alla fyra trafikslag: fordonstrafik på väg, tåg, flyg och båt. Dessutom har livsmedelssektorn en mycket stor geografisk spridning, inkluderar stad och landsbygdstransporter, samt kommersiell verksamhet likaväl som privattrafikens ”sista milen”.

Genom ett flertal intervjuer, sammanställning av olika rapporter och kombination av olika data- och forskningskällor har en rapport tagits fram som kommer att publiceras av IVA hösten 2019. IVA-projektet Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi vill gärna presentera några av de viktigaste resultaten och idéerna från rapporten, samt ge möjlighet till öppen diskussion och dialog kring några av nyckelfrågorna.

Centralt i rapporten är huruvida handelns nya affärsmodeller, såsom e-handel, distansbeställning av eller abonnemang på livsmedel, generösa system för beställning och retur av olika konsumentprodukter, återvinning av livsmedel med mera, kan kombineras med resurseffektiva och miljösmarta transporter.

Metod

Den rapport som vi här refererar till utgår från observationer som sammanställdes inför en intern workshop med arbetsutskottet för mobilitet i november 2018. Sedan dess har materialet utvidgats väsentligt, kompletterats med ett flertal intervjuer samt sakgranskats av oberoende peer reviewer. Det bör dock betonas att rapporten inte har anspråk på att ge en heltäckande genomgång av forskning på området. Avsikten har istället varit att med livsmedelssektorn som bas identifiera generella områden där potentialen för att öka transporternas resurseffektivitet är stor. En djupare analys av några av dessa områden kommer sedan att ligga till grund för slutrapporten inom delprojektet för mobilitet.

Arbetsutskottet för delprojektet har bidragit med expertkunskaper, värdefulla diskussioner och kloka inspel. Författare är delprojektledarna för mobilitet, Jacqueline Oker-Blom respektive livsmedel, Kristoffer Gunnartz.

Rapporten har fokuserat på livsmedelstransporter inom Sverige med inriktning på godstransporter och då främst vägtransporter, då de utgör majoriteten av livsmedelstransporterna inom landet. Rapporten relaterar till vikt och inte värde av det som transporteras.

Resultat och slutsats

Utifrån analyserna i rapporten vill rapportförfattarna lyfta fram ett antal observationer som särskilt viktiga att föra vidare:

* De leveransvillkor som transportören måste uppfylla för att tillfredsställa sina kunder och behålla sin konkurrenskraft kan, om de beror på slentrianmässigt ställda krav av transportköpare, bearbetas genom att man upprättar en dialog kring till exempel snäva leveransfönster och ökad inköpsplanering. Transportköparnas roll för omställningen till resurseffektiva godstransporter är central.
* Ställ krav på resurseffektivitet vid upphandling av livsmedel och måltidstjänster.
* I takt med ökad e-handel av livsmedel behöver städer och kommuner hantera planeringen av städernas infrastruktur med hänsyn till resurseffektivitet och ställa högre krav på citylogistik och samordnad varudistribution.
* En övergång till cirkulär ekonomi kan komma att skapa ett större transportbehov för alla typer av gods- och persontransporter. För att hantera detta behövs ett systemperspektiv samt livscykelanalyser för enskilda produkter.

Collapse