K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

K&K, Studion (150) Attraktiva, sunda och tillgängliga städer
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Room
K&K, Studion (150)
Moderators
Mobilitetstjänster och parkering Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.11.1 - Sustainable Mobility Choices and Flexible Parking Norms (Transportdeklaration och flexibla P-tal)

Room
K&K, Studion (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Many Swedish municipalities have ambitious sustainable mobility goals to dramatically cut on carbon emissions and oil dependency. Lowering parking requirements is considered as effective tool to decrease automobile travel and achieve sustainable mobility. However there is a lack of analytical tools on the tradeoffs between parking requirements and built environment and accessibility factors that support sustainable mobility.

This paper proposes an analytical tool for flexible parking norms in a context of integration of sustainable transportation modes with cities. The rationale is that parking requirements can be adjusted if there are available sustainable mobility choices, namely walking, cycling and public transportation. The analytical tool assesses a set of built environment and accessibility factors to visually inform about estimated modal shares and integration with walking, cycling and public transportation as sustainable mobility choices. Based on the modal share estimates for the private automobile it proposes flexible parking norms.

The analytical tool aims to inform municipality officials and developers, architects, urban designers and planners about integration with walking, cycling and public transportation and possibilities of lowering parking requirements to meet sustainable mobility goals. Many new developments in Sweden are located on hills or waterfronts that are not always walkable, bikeable and easily supplied with frequent transit services. The benefits of an attractive location can dissipate if the mobility is not sustainable.

Metod

Transportation professionals use land uses or density of development (usually as number of jobs and residents) to predict trip generation rates. The mobility choices model (translated as transportdeklaration in Swedish) builds upon theory of environmental perception and sustainable indicators to further develop the trip generation models based on land uses.The built environment factors (built density, building heights, building orientation, street widths, design of sidewalks, bike lanes, bus stops, access to different locations, etc.) can be grouped at different scales and weighed to show integration with walking, cycling, public transportation and private car. Based on the integration for the transportation modes (0–100%) as precondition to travel, the modal choices model calculates modal shares proportionally. Better preconditions to travel with particular transportation modes means better integration with the buildings and that would arguably result in higher modal shares for that transportation mode.

Parking depends on the activity and the accessibility. Activity denotes number of units such as dwellings, residents, floor space, etc. in the building/lot/zone. Accessibility comes from the mobility choices. Higher modal shares of sustainable mobility, lower parking norms (P-tal). To calculate maximum parking norms the paper proposes a formula that includes activity and parking modifier based on the predicted share of private automobile.

Resultat och slutsats

This paper presents an analytical tool that visualizes integration with different transportation modes, estimation of modal shares and parking maxinorms based on sustainable mobility indicators that are commonly used by urban planners and designers. The visual information as heat maps aims to inform urban planning and design practitioners, municipal officials and developers about sustainable mobility choices. There are discussions about flexible parking norms in Sweden, but there are no practical tools that can be used in the debate.

Collapse
Mobilitetstjänster och parkering Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.11.2 - Co-designing future smart mobility services – A Human Approach (AHA)

Room
K&K, Studion (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Självkörande fordon och digitala mobilitetstjänster kommer att ändra sättet vi transporterar oss på i framtiden. Men är det människan och staden som ska anpassa sig till den nya mobiliteten, eller kan tekniken och utbudet utformas för oss?

Projektet grundar sig i viljan att gemensamt finna metoder för utveckling av moderna fordon, smarta mobilitetstjänster och hållbar stadsplanering. Baserat på en kombination av experimentell testmetodik av självkörandeteknologi, design av intelligenta tjänster, strategisk stadsplanering samt etnografisk forskning arbetar Högskolan i Halmstad, Göteborgs stad, Helsingborgs stad och Volvo Cars i detta Drive Swedenprojekt som finansieras av Vinnova.

Projektets mål är att finna sätt att samarbeta för att lösa samhällsutmaningar ur ett människocentrerat perspektiv. Ambitionen är att forskningsresultaten blir skalbara och kan överföras till andra städers utveckling.

Metod

Att samla olika typer av aktörer, såsom teknikutvecklare, designers, stadsplanerare, medborgare och etnografiska forskare leder till tvärdisciplinära resonemang, vilket är en förutsättning för en medskapande utvecklingsprocess.

Projektets stomme har utgjorts av fyra workshoppar. Den första utgick från tidigare etnografiska studier av hur människor pendlar, och hur de uppfattar och faktiskt använder bil och andra transportmedel. Workshoppen utmynnade i idéer om framtida tjänster för pendling och pendlare där samtliga deltagande parter är viktiga i den fortsatta utvecklingen.

Idéerna från den första workshoppen tog vi med oss in i de två stadsworkshopparna, där en hölls i Helsingborg och en i Göteborg. Vid dessa tillfällen var fortfarande alla parter väl representerade, men med visst fokus på lokala tjänstemän från respektive stad och lokaltrafik (Skånetrafiken respektive Västtrafik). Utifrån en gemensam kunskapsbas om självkörande fordon och kombinerad mobilitet och en inventering av städernas trafik- och utvecklingsutmaningar följde ett arbetspass som ledde fram till en rad strategiska planeringsprinciper för framtidens hållbara stad.

Den sista workshoppen hölls i Volvo Cars Human Cenctric Lab i Torslanda. Här utvecklade vi koncept för framtida stad, två typer av framtida fordon och framtida service. Detta gjordes i fyra olika scener - Scen 1) Urban environment and infrastructure, Scen 2) Rural Car, Scen 3) City Car och Scen 4) Service design. De olika scenteamen interagerade under workshoppens gång genom att ställa krav på varandra, vilket gav upphov till en speciell dynamik.

Resultat och slutsats

Projektet har resulterat i en gemensam förståelse för den komplexitet som mänskligt beteende, stadsplanering och teknikutveckling innebär, speciellt då helheten ska hanteras. Initialt har vi lagt tid på att förstå varandras språk och terminologi, för att inte tala förbi varandra, utan faktiskt föra samman våra frågor till en gemensam agenda.

De strategiska stadsutvecklingsprinciper som formulerats hoppas vi nu kunna prova och utvärdera i olika planeringsskeden.

Att sätta människan i centrum, som medskapare, och inte bara se henne som en ”användare” känns ur ett stadsplaneringsperspektiv som ytterst väsentligt för framgång. Etnografiska studier går på djupet och utgör ett väldigt fint komplement till t ex resvaneundersökningar.

Projektet kommer att avslutas under hösten 2019, och slutgiltiga resultat presenteras vid Trafikforum 2020. Samtidigt formuleras ett nytt projekt där principer, metoder och produkter kan studeras vidare i living labs i fullskala, fortsatt med människan i centrum.

Collapse
Mobilitetstjänster och parkering Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.11.3 - Från Parkeringshus till Servicehubb

Room
K&K, Studion (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Umeå är en av fyra testbäddar för delningsekonomi inom det nationella programmet Sharing Cities Sweden. Projektet syftar till att utveckla, testa och utvärdera delningsekonomins påverkan på städer och hur de kan stödja arbetet med att nå Agenda 2030. Projektet genomförs i samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi.

Som en del av Umeås testbädd genomförs delprojektet Servicehubbar.

I en allt tätare stad behövs nya lösningar som samlar flera funktioner för boenden. Både för att öka servicegraden där fler funktioner finns samlade i samma struktur samt öka tillgången till hållbara mobilitetslösningar.

Delprojektet ska utreda hur bostadsnära servicehubb kan utformas och etableras i Umeå. En servicehubb kan inkludera flera delningstjänster kring mobilitet och service exempelvis bilpool, cykelpool, postbox, matleveranser, reparationer, avfallshantering mm. Servicehubben ska även testa att kombinera ny teknik för exempelvis förnyelsebar energiproduktion och lagring av energi.

Fokus för samverkan kring servicehubbmodellen är bl.a. effektivt mark- och lokalutnyttjande, minskad energianvändning och transporter, ökat medvetenhet och kunskap om t.ex. fossilfria transportmedel, avfallshantering och delningstjänster.

Metod

I centrala Umeå ligger parkeringshuset Nanna som ägs och drivs av det kommunala parkeringsbolaget UPAB. Den är placerad intill en av Norrlands största knutpunkter för kollektivtrafik, Vasaplan och runtomkring finns service såsom affärer och restauranger.

Parkeringshuset är en av projektets fysiska testplatser där nya delningstjänster testas och utvecklas tillsammans med tjänsteföretag och användare. I parkeringshuset finns sedan tidigare en bilpool och nu tar vi nästa steg i utvecklingen.

Tillsammans med den digitala transformationsbyrån Hello Future genomförs under augusti/september 2019 en tjänstedesign av parkeringshuset där både fastighetsägaren och driftpersonal samt användare ger sin bild av vad en servicehubb ska erbjuda på platsen och hur den kan gestaltas. Utifrån det kommer tjänster läggas till tillsammans med samarbetspartners, det kan handla om leveransskåp för mat/varor, cykeldelningstjänster, utökad bilpool etc.

Utöver det planeras även tester av Vehicle 2 Grid (V2G) teknik för att dela energi mer effektivt samt test av energilagring i batterier som kan inhysas i fastigheten.

På detta sätt kommer vi omvandla ett befintligt parkeringshus till en servicehubb där vi kan testa lösningar, få användar-feedback, ekonomiska möjligheter mm. Dessa erfarenheter kommer tas vidare till kommande investeringar i Servicehubbar som planeras i nya stadsdelar som Tomtebo strand och Norra ön i Umeå.

Resultat och slutsats

Vi kommer presentera de senaste resultaten från vårt arbete med att utveckla konceptet med Servicehubbar i Umeå.

Projektet Sharing City Umeå gav våren 2019 uppdraget till Trivector att ta fram en kunskapssammanställning om Servicehubbar och genomfört workshops med byggherrar, kommunens tjänstemän och kommunala bolag för att höja kunskapen inför kommande satsningar.

Nu kommer projektet presentera metoder för hur befintliga strukturer, som ett parkeringsgarage kan utvecklas till att möta de kommande behovet på delningstjänster och delad mobilitet. Vi kommer presentera den tjänstedesignstudie som genomförs augusti/september 2019. Den kommer ge underlaget som visar användarnas behov och krav på en Servicehubb och som vi kommer utgå från då vi formar kommande testverksamhet under hösten 2019.

Vi har flera energprojekt som löper parallelt i parkeringshuset. V2G-laddning och batterilagring av energi (förhoppningsvis genomfört av uttjänta buss/lastbilsbatterier) utvecklas på platsen som en del av projektet.

Collapse
Mobilitetstjänster och parkering Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.11.4 - Kombinerade mobilitetstjänster på landsbygd och i mindre tätorter

Room
K&K, Studion (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Det har länge varit en utmaning av att tillgodose landsbygder och minsre tätorter med regelbunden kollektivtrafik. Utmaningen ligger ofta i att kunna erbjuda en service som passar olika grupper samtidigt som det ska vara ekonomiskt rimligt. Mobilitet som tjänst (MaaS) kan ha potential att fungera som alternativ till traditionell kollektivtrafik och erbjuda ökad tillgänglighet, minskat behov av att resa med egen bil och minskat antal bilar som reser in till städerna. Men satsningar på MaaS görs främst i storstäder där de också förväntas ha störst genomslagskraft. Landsbygder och mindre tätorter står fortfarande utan denna typ av service med undantag för ideellt organiserade samåkningslösningar. Kunskapen om hur MaaS kan tillfredsställa behovet av mobilitet hos boende på landsbygd är därför bristfällig. Det finns få projekt som har testat MaaS utanför städerna i verklig vardag. Dessutom är det osäkert vad olika tjänster kostar för olika aktörer, inklusive resenärer.

Syftet med projektet KomILand var att ta fram kunskap om kombinerade mobilitetstjänster i landsbygder och i mindre tätorter med avseende på plats, användare, affärsmodeller och finansiering. Följande frågor har besvarats i studien:
1. Vilka geografiska områden i Sverige är lämpliga för att genomföra demonstrationsprojekt med kombinerade mobilitetslösningar?
2. Vilka mobilitetstjänster skulle motsvara det transportbehov som finns hos personer som bor på landsbygd och i mindre tätorter?
3. Hur kan tjänsterna kombineras i en affärsmodell?
4. Vad är rimliga kostnader för olika tjänster för användarna och hur stor del kan täckas av användarintäkter?

Metod

Metod: Flera delstudier har genomförts: Identifiering av geografiskt lämpliga områden; behovsanalys, identifiering av tjänstedesign och affärsmodeller samt mobilisering av lokalt och regionalt engagemang. Tjänster och affärsmodeller har tagits fram med hjälp av Osterwalder Business Model Canvas. Ett antal kriterier har tagits fram för vilka egenskaper en landsbygd eller mindre ort bör ha för att en kombination av flera mobilitetstjänster ska ha möjlighet att kunna fungera. Tjänstepaketen har validerats teoretiskt i den fiktiva bygden Småtorp.

Resultat och slutsats

Resultat: En digital plattform för bokning och betalning behöver vara en X2X-modell där leverantören respektive kunden kan vara både privatperson eller företag (jfr. P2P, B2C, B2B). Resultatet visar ett antal tjänster och affärsmodeller som har potential att passa olika typer av resenärer på landsbygd och i mindre tätorter, såväl boende som företagare och turister:

• linjelagd kollektivtrafik och närtrafik

• grannåkning (samåkning enligt en förutbestämd prislista)

• grannbilen (hyr privatbilar, försäkringar ingår)

• specialbilen (hyr ett transportfordon på kvällar och helger)

• kärran (hyr släpkärra av privatperson eller företag)

• el- och lastcykelpoolen (kan drivas av handlaren, macken, äldreboendet etc.)

• hemkört (leverans av mat och postförsändelser)

• bortkört (få återvinningen hämtad)

• handlarrundan (bli upphämtad för att handla i närbutiken vissa dagar)

• företagsabonnemanget (för lokala näringsidkare)

En viktig slutsats är att det kommer att behövas finansiellt stöd och personella resurser från offentliga aktörer för att starta upp mobilitetstjänster och även driva dem på lång sikt. Studiens konkreta förslag på olika tjänster och affärsmodeller är relevanta för såväl offentliga aktörer som kollektivtrafikutförare och andra tjänsteföretag.

Presenterar gör Jessica Berg, VTI

Collapse
Mobilitetstjänster och parkering Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.11.5 - Den koldioxidsnåla platsen – helhetsgrepp för vår livstils klimatpåverkan

Room
K&K, Studion (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Umeå har med projektet Den koldioxidsnåla platsen sedan 2017 tagit ett helhetsgrepp för att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Syftet med projektet har varit att utveckla metoder för offentlig sektor för att göra det enklare för platsens invånare att göra hållbara val i vardagen och minska sin klimatpåverkan från resor, boende och inköp. Det har gjorts genom att:

testa nya sätt att arbeta med klimatfrågor i kommunen

ta reda på umeåbornas klimatpåverkan och visualisera den

ta del av andras kunskap och dela egna erfarenheter.

Projektets testbäddar har innefattat aktiviteter inom konsumtion och delande, bostad och energi samt mobilitet. Projektet har även erbjudit en bredd av mötesplatser för att öka kunskaper och öka medvetenheten kring konsumtionens klimatpåverkan och vad vi kan göra för att minska den, samt bidragit till nya typer av beslutsunderlag. I den här presentationen redogörs för hur projektet arbetat inom området mobilitet.

Metod

Inom testbädd mobilitet har ett tiotal aktiviteter genomförts med syftet att öka medvetenheten om resors klimatpåverkan och påverkan i samhället. Aktiviteterna, en blandning av kampanjer, tävlingar, ellådcykelpool, dialog med allmänheten, mm. har riktats mot invånarna. Huvudmålgrupp för projektet är dock offentlig sektor, där syftet är att genom att prova sig fram skapa en verktygslåda med aktiviteter som kan genomföras efter projektet har avslutats. Genom kunskapshöjande verkstäder har innovativa lösningar prövats i linje med aktuell forskning och nya metoder på områden såsom beteendeförändring, genusvetenskap, nudging, gamification, tjänstedesign, resvaneundersökningar. Dessa verkstäder har involverat universitet, näringsliv, myndigheter, föreningar.

Baserat på insikter om skillnader i resande mellan olika grupper baserat på data från tidigare resvaneundersökning har målgrupper identifierats för kampanjer riktade mot exempelvis landsbygden och mot mansdominerade arbetsplatser. En jämförelse mellan den digitala RVU-appen TRavelVU och den traditionella RVU:n ledde till nya insikter inom planering för vintercykling. Under hela projekttiden har lärande varit en ledstjärna, vilket har lett till att erfarenheter från tidigare aktiviteter har utvecklat tillvägagångssätt och metoder.

Resultat och slutsats

Det främsta resultatet med Den koldioxidsnåla platsen är den verktygslåda som kommunen nu har tillgång till. I den ingår ett 10-tal ”koncept” inom mobilitet för att främja hållbara transporter. Lärdomar och erfarenheter även från mindre lyckade insatser har analyserats och beskrivits. Detta gör det möjligt att replikera, förändra och anpassa aktiviteterna till lokala förhållanden, vilket borgar för en fortsättning inom ordinarie verksamhet och förenklar uppskalning.

Projektet har dessutom fått ett stort genomslag bland invånare, i media och i branschen. Flera kommuner i Sverige har inspirerats av aktiviteter från Umeå och genomför dem, t.ex. Bilfri testgrupp.

Andra lärdomar:

Samarbeten mellan offentlig sektor, näringsliv, universitet och föreningar ger större genomslag. Vi lär oss tillsammans.

Att förändra beteenden och förflytta normer är svårt och tar tid, därför behövs ett utvecklat målgruppstänk och analys av vad målgruppen efterfrågar och behöver.

Människor motiveras av att möta andra i samma situation. Det gäller både invånare som vill testa ett nytt färdmedel och tjänstepersoner som ska genomföra en ny aktivitet.

Våga testa gränser för att skapa snackisar och nå igenom mediebruset. Det väcker tankar och skapar debatt i samhället.

Collapse