K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

K&K, Kulturen (120) Cykling och gångtrafik
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Room
K&K, Kulturen (120)
Betydelse av läge och tillgänglighet i staden Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.9.1 - Urban centralitet som en självförstärkande process – nya beräkningsmetoder för stadsomvandling

Room
K&K, Kulturen (120)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Dagens transportsystem och bebyggelsestruktur har vuxit fram successivt och ömsesidigt. Utökad transportinfrastruktur har i många fall lett till förbättrad tillgänglighet som i sin tur skapat möjlighet för ny bebyggelsestruktur och nya resvanor. Vid långsiktig planering av städer och transportsystem behöver dessa samband beaktas, vilket innebär att det finns ett behov av beräkningsmodeller som kan integrera analyser av tillgänglighet, markanvändning och urban omvandling. Ett stort problem i praktiska tillämpningar är dock att dagens tillgänglighetsmått är beroende av att man kan definiera, identifiera och kvantifiera målpunkter. För att komma runt denna begränsning föreslår vi istället användningen av centralitetsmått baserade på nätverksteori.

Metod

Vi har tagit fram ett nytt nätverksbaserat mått som med restidsinformation som huvudsaklig indata kan användas för att beräkna en potentiell geografisk fördelning av urban aktivitet. Måttet som vi kallar ”preferentiell centralitet” är utvecklat baserat på en syntes av teorier om spatial interaktion och nätverksteori. Detta centralitetsmått kan användas för att integrera begreppen aktivitet, målpunktsattraktivitet och tillgänglighet. Metodiken utgår från samma logik som ligger bakom Googles PageRank-algoritm som används för att rangordna sökresultat på webben. PageRank sorterar viktigheteten hos dokument på internet utan att någon analys genomförs av dokumentens innehåll. Istället baserar sig algoritmen på de beslut som människor har tagit när de har länkat webbsidor till andra webbsidor och på så vis skapat ett informationsnätverk. I vårt fall är nätverket givet av transportinfrastrukturen och viktigheten kan relateras till platsers tillgänglighet.

Denna nya beräkningsmetod öppnar upp för en bred palett av möjliga modelltillämpningar inom både transportplanering och markanvändningsplanering. Metoden gör det möjligt kringgå ett antal svårforcerade problem som normalt uppstår vid modellering av integrerade system samtidigt som behovet minskar av att ha tillgång till stora mängder socioekonomiska indata.

Resultat och slutsats

Vi har genomfört empirisk validering av centralitetsmåttet för ett antal svenska regioner och städer. Detta genom att utgå från fastighetspriser (enligt taxering) som en indikator för urban täthet och ekonomisk aktivitet. Genom att använda spatial regression har vi påvisat att beräknade centralitetsvärden uppvisar en tydlig korrelation med taxeringsvärden hos de underliggande fastigheterna. Vid en jämförelse med andra typer av tillgänglighetsmått (baserade på samma indata) ser vi genomgående bättre empirisk överensstämmelse med vår metod.

Resultaten stödjer vår hypotes att ”preferentiell centralitet” har empiriskt stöd att användas som en praktiskt användbar beräkningsmetod, till exempel vid utvärdering av geografiska effekter av infrastrukturinvesteringar.

Collapse
Betydelse av läge och tillgänglighet i staden Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.9.2 - Mer transporteffektivt samhälle genom bättre förståelse av hur stadsbyggande påverkar trafikalstring

Room
K&K, Kulturen (120)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Att förstå stadsbyggandets betydelse för trafikalstring, färdmedelsfördelning och bilinnehav är nödvändigt för att fatta rationella beslut utifrån mål om en mer energieffektiv samhällsplanering. I dagsläget finns enbart modeller för hur trafiknätets utformning (trafikprognoser) och markanvändningen (trafikalstringsverktyget) påverkar färdmedelsval trafikmängder m m. Detta trots att det finns god teoretisk kunskap om att stadsplaneringen via faktorer som centralitet, täthet, funktionsblandning, korsningstäthet och utformningen av kvarteren m m har stor påverkan på detta. Projektet syftar till att identifiera en uppsättning planindikatorer som tillsammans kan förklarar antalet resor och reslängd med olika färdmedel. Med hjälp av planindikatorerna och de förklaringsformler som tas fram kan trafik- och stadsplanerare i deltagande kommuner sedan själva skatta vilken trafik som nya planer i alstrar i tidiga skeden. Projektet syftar också till att undersöka och öka kunskapen om olika gruppers resande påverkas av stadsbyggandet.

Metod

Stadsbyggnadsvariabler och sociodemografiska data sammanställs i GIS för de deltagande kommunerna, Gävle, Göteborg och Umeå. Kommunerna har tidigare genomfört resvaneundersökningar oberoende av projektet (både med traditionella metoder och med mobilapp) och i projektet används den sedan tidigare befintliga resvanedatan. Inom ramen för projektet har också kompletterande resvanedata (mobilapp) och parkeringsinventeringar genomförts där det funnits behov och varit möjligt. En statistisk sambandsanalys genomförs mellan stadsbyggnadsvariabler, sociodemografi och resvanedata/bilinnehav. Resultatet används för att bygga upp förklaringsmodeller och testas sedan på ett stadsutvecklingsområde i var och en av kommunerna.

Resultat och slutsats

Datainsamlingen har skett under våren och sommaren 2019 och sambandsanalysen görs under hösten 2019. Resultat från sambandsanalysen kan presenteras till Transportforum (jan 2020).

Collapse
Betydelse av läge och tillgänglighet i staden Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.9.3 - Effekter av transportinfrastrukturens barriärer på olika samhällsgrupper

Room
K&K, Kulturen (120)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Motorvägar och järnvägar ökar den regionala och nationella tillgängligheten men kan samtidigt minska den lokala tillgängligheten genom att skapa barriärer i gång- och cykelnät. Dessa barriärer påverkar i synnerhet personer som har mindre tillgång till bil för vardagstransporter såsom kvinnor, barn, personer med funktionshinder, äldre och invandrare, vilket minskar deras tillgång till arbetsplatser, utbildning, rekreation och annan samhällsservice. I denna studie analyseras hur barriärer påverkar olika samhällsgrupper.

Metod

Baserat på en litteraturstudie kring tillgänglighet och resbeteende har en klusteranalys av resvaneundersökningen av Göteborg genomförts. I analysen har ett antal transportprofiler identifierats där ålder, kön och inkomst definierar prioritering bland resmål och genomsnittlig reslängd. I ett tidigare skede av detta forskningsprojekt har fyra generella tillgänglighetsindikatorer utvecklats. Baserat på de identifierade transportprofilerna har ingångsvärden angående prioriterad målpunktskategori och genomsnittlig restid i de fyra tillgänglighetsindikatorerna definierats för varje samhällsgrupp. Dessa indikatorer har sedan tillämpats i en fallstudie i Göteborg, där förändringar av barriäreffekter har mätts av att placera Lundbyleden och Hamnbanan i tunnel.

Resultat och slutsats

Analyserna i fallstudien visar hur förändringarna i tillgänglighet påverkar olika samhällsgrupper på olika sätt och i olika utsträckning. Det som påverkar dessa skillnader mest är vilken kategori av destinationer som är mest relevant för respektive samhällsgrupp.

Fallstudien visar hur de föreslagna transportprofilerna kan användas för att specificera de fyra tillgänglighetsindikatorerna för att bl.a. mäta uppfyllelse av sociala hållbarhetsmål i transportinfrastrukturprojekt. En sådan kvantitativ utredningsmetod kan öka jämlikheten mellan olika parter och intressenter i planeringsprocessen. Vidare kan en tydligare konsekvensbedömning bidra till att åtgärder för att minska barriäreffekter prioriteras.

Collapse
Betydelse av läge och tillgänglighet i staden Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.9.4 - Gångavståndets betydelse för bostadspriser – ickeparametrisk uppskattning av betalningsviljan för närhet

Speakers
Authors
Room
K&K, Kulturen (120)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Att läge påverkar bostadspriser är allmänt vedertaget och väl underbyggt, likaså anses avstånd till platser och målpunkter ha betydelse för bostadspriserna. Studier har vidare visat på att närheten mätt som gångavstånd spelar stor roll för betalningsviljan. Det i sin tur har ansetts peka mot att en kompaktare stad, där fler har nära till mycket inom gångavstånd, inte bara bör prioriteras av hållbarhetsskäl utan också har marknadsmässig grund. En svaghet i de studier som visar på betalningsvilja för nära gångavstånd är att de antingen använder förutbestämda funktioner (parametrisk regression) för avståndsavtagande (distance decay) eller att de delar in avståndet i avståndsintervaller och estimerar dessa som dummyvariabler. Båda sätten är problematiska ur ett planeringsperspektiv eftersom de inte informerar på vilket avstånd som betalningsviljan avtar eller tilltar. Just för gångtrafik är avstånden extra känsliga och större precision för att informera planeringen skulle vara önskvärd.

Metod

Den här studien använder ickeparametrisk regression för att estimera betalningsvilja för gångavstånd till nyckelmålpunkter för att på så vis visa det högst icke-linjära sambandet mellan bostadspriser och bostädernas närhet. Med hjälp av generalized additive modelling (GAM) plottas variationen hos kvadratmeterpriset på ägarlägenheter i Oslo mot gångavståndet mätt genom gatunätet. Kurvorna visar hur marginalpriset varierar över gångavståndet hos de signifikanta variablerna.

Resultat och slutsats

Resultaten visar först och främst på att sambandet mellan gångavstånd och bostadspriser eller betalningsvilja är högst ickelinjärt. Vidare kan man konstatera att sambandet skiljer sig åt mellan variablerna, alltså vilka målpunkter. Till exempel skiljer sig sambandet mellan betalningsviljan för gångavstånd till små, mellanstora och stora parker. Resultaten från den här studien ger planerare större möjlighet att inte bara se om nära är bra utan också hur nära som är bra, och om närmare är bättre eller om det finns ett lagom avstånd som man borde förhålla sig till. En del av kurvorna visar upp en stor likhet med sambanden med hur långt människor är villiga att gå till respektive målpunkt.

Collapse