K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

K&K, Studion (150) Attraktiva, sunda och tillgängliga städer
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Room
K&K, Studion (150)
Moderators
Arbetsresor och ny mobilitet Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.8.1 - Stimulera förändring av färdmedelsval 1: Beteendeförändringar hos anställd vid Botkyrka kommun.

Room
K&K, Studion (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Syfte/bakgrund: Syftet med Mistra SAMS är att skapa en förståelse för hur beslutsfattare ska arbeta för att stimulera till en önskad beteendeförändring med avseende på färdmedelsval. För att förstå beteendeförändringar är före och efter studier ett mycket bra alternativ. Denna presentation kommer att fokusera på hur användare/brukare resonerar och tänker om sitt dagliga resande innan och efter en intervention. Kommunanställda vid Botkyrka kommun har erbjudits SL kort, en kortare och en längre period. Dessutom har en tredjedel av de medverkande inte erhållit någon intervention. Avsikten var att ta reda på om denna stimulering av kollektivtrafikanvändning har en effekt på deras faktiska resande före, under och efter interventionen.

Metod

Metod: För att studera förändring av färdmedelsval har en s.k. digital resedagbok (DTD) och webbenkäter nyttjats. Webbenkäterna är egentligen en rad utvecklade instrument för att mäta aspekter som har visat sig vara relaterade till färdmedelsval tex. tillgänglighet, nöjdhet, attityder, förändringsbenägenhet och även hälsa. Givetvis har en mängd bakgrundsdata som t.ex. socioekonomiska förutsättningar etc. också insamlats. Både DTD och webbenkäter har samlats in före och efter genomförd intervention. Data samlades in under 2019 och innehåller både geografiska data, reslängd och typ av färdmedel som nyttjats för respektive delsträcka, samt vilka typer av aktiviteter som föranledde resan. Deltagarna i de olika studierna har laddat ner en app på sina mobiltelefoner och skötte all hantering själva. DTD genererade automatiska förslag på vilka resor som gjorts, som deltagaren gavs möjlighet att ”rätta”. 7 dagar innan och efter interventions har registrerats hos varje medverkande.

Resultat och slutsats

Resultat: Datainsamlingen slutförs under september månad och kommer att redovisa vilka i) faktiska förändringar i färdmedelsval som de tre grupperna uppvisar. Dessutom kommer vi att presentera vilka faktorer som kan förklara varför vi får de resultat som vi fått från de digitala resedagböckerna. Slutligen kommer vi iii) även att presentera hur medverkandes tänkande har förändrats med avseende på färdmedelsval. Slutsatser: Den viktigaste slutsatsen kommer att vara att beskriva hur beslutsfattare ska göra om de vill stimulera till ett mer hållbart färdmedelsval. Vidare kommer slutsatser om den ambitiösa studiedesignen att presenteras.

Collapse
Arbetsresor och ny mobilitet Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.8.2 - Lösningar för framtidens arbetsplatsparkering

Room
K&K, Studion (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Parkering är ett kraftfullt verktyg för att påverka människors val av färdmedel. Nya lösningar för bostadsparkering har på senare år inkluderat flexibla parkeringstal med områdesanpassade p-tal och möjlighet till sänkning i utbyte mot bilpool eller mobilitetstjänster. För arbetsplatsparkering har prissättningen av parkeringsplatser varit den mest studerade frågan. Alternativa lösningar har undersökts i mindre utsträckning.

IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med Trafikutredningsbyrån (TUB) bedrivit ett forskningsprojekt om arbetsplatsparkering, där olika aspekter av parkering och mobilitet för kontorsarbetsplatser i täta, attraktiva städer har studerats. Utöver forskargruppen ingick 8 privata och offentliga aktörer i projektet som har bedrivits med finansiering av Vinnova.

Två fallstudieområden i Göteborg har utgjort projektets studieobjekt: teknikutvecklingsområdet Lindholmen samt Chalmers Campus Johanneberg. Fallstudieområdena är representativa för en utveckling som är aktuell för flera svenska städer där centrala kontorsområden förtätas med fler arbetsplatser. Fallstudieområdena består av centralt benägna kunskapskluster, med en hög andel utbildad och specialiserad arbetskraft där anställda både arbetar i närheten och pendlar längre sträckor. För att kunna fortsätta utvecklas som kunskapskluster behöver tillgängligheten lösas på andra sätt än det traditionella viset med nybyggd parkering i markplan, parkeringshus eller garage.

Metod

Genom bland annat fokusgrupper, intervjuer, beläggningsmätningar av parkering, resvaneundersökningar och litteraturstudier har projektet undersökt problem och lösningar som finns kopplade till dagens och framtidens parkerings- och mobilitetsläge. Kvantitativa data över resande, parkeringstillgång (antal parkeringar), parkeringsefterfrågan (parkeringsbeläggning), kollektivtrafik, cykel, m.m. har kombinerats med kvalitativa metoder för att kartlägga utmaningar och möjligheter med nya lösningar för mobilitet på arbetsplatser.

Resultat och slutsats

Föredraget sammanfattar resultaten från projektet, vilka presenteras i projektets slutrapport under hösten 2019.

Resultaten diskuterar faktorer som samverkar gällande tillgång och efterfrågan på arbetsplatsparkering och mobilitetstjänster. Vidare presenteras olika typer av styrmedel med potential att styra mot mer hållbar mobilitet på arbetsplatsen. Exempel på styrmedel som ingått i studien är flexibla parkeringstal, gröna transportplaner, kontantlösen (cash-out), och parking benefit districts (PBD).

Collapse
Arbetsresor och ny mobilitet Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.8.3 - MM-koncept för hållbar arbetspendling

Room
K&K, Studion (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Trivector Traffic har under våren 2019 genomfört ett pilotprojekt på uppdrag av Umeå kommun. Syftat har varit att utveckla koncept för nya arbetssätt med fokus på grupper som är svårare att nå ut till och som jämförelsevis använder bilen mer, det vill säga män och boende utanför tätorten. Målet med pilotprojektet var att genom ett antal aktiviteter uppmuntra fler att resa hållbart till och från arbetet.

Metod

Uppdraget har genomförts i nära samarbete med Umeå kommun och arbetet har innefattat utveckling och test av koncept för genomförande av fyra mobility management-aktiviteter. Konceptet innefattar urval av företag och orter, kontaktskapande samt relationsbyggande med företags-/ortrepresentanter, fokusgruppsmöten med representanter och potentiella deltagare i aktiviteter på företag/i orter, urval av MM-aktiviteter, planering, rekrytering och genomförande av aktiviteter samt uppföljning. Under våren genomfördes fyra aktiviteter i två orter och på två mansdominerade företag – prova på elcykel, testresenär kollektivtrafik, en steg- och aktivitetstävling samt en samåkningskampanj.

Resultat och slutsats

Framgången för de olika aktiviteterna byggde till stor del på internt och lokalt engagemang. Aktiviteterna prova på elcykel och testresenär var lyckade i samtliga fyra fall och alla medverkande ansåg att det var ett bra initiativ från kommunen. Aktivitetstävlingen blev mycket lyckad i en av orterna till följd av god sammanhållning och lokalt engagemang. Samåkningskampanjen fick inte önskad spridning och mätbar effekt. En jingel och film togs fram för att uppmärksamma satsningen samt uppmuntra till deltagande i samåkningsgrupper i appen Skjutsgruppen. Ingen samåkning registrerades i appen, men det går inte att utesluta att kampanjen hade betydelse för att uppmuntra till samåkning i privat regi. För bättre genomslag och framgång med samåkningskampanjen hade längre tid behövts och fler kommunikationsinsatser. Kampanjen hade kanske med fördel också kunnat kombineras med andra lösningar som exempelvis en lifthållplats.

Sammantaget var resultatet för projektet positivt där en viktig del av resultatet var att identifiera framgångsfaktorer samt lärdomar för vidare arbete med att underlätta och främja hållbar arbetspendling. Under aktivitetsperioden minskade resta mil med bil till arbete med 54 - 61 % för de som provade elcykel och buss eller tåg, motsvarade en minskning med 1,3 ton koldioxid per aktivitetsvecka (71 deltagare). Därutöver tillkom effekten av tävlingen med 389 bilresor som ersattes med aktiva transporter. Åtgärdspaletten bestående av fyra aktiviteter bedöms som en framgångsfaktor men innebar också att det krävdes ganska stora personella insatser för att driva alla aktiviteterna parallellt inom den korta projekttiden. Den korta genomförandetiden medförde också utmaningar när det kom till kommunikationsinsatser och rekrytering. En viktig aspekt att beakta är tajmingen för aktiviteterna samt vikten av regelbundna kommunikationsinsatser. Intern/lokal förankring är av största betydelse och att integrera aktiviteterna i befintliga strukturer, arbetsgrupper och föreningsliv. En viktig del av projektresultatet är konceptutformningen som beskrivs som processer för de olika aktiviteterna med tillhörande checklistor.

Collapse
Arbetsresor och ny mobilitet Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.8.4 - Stimulera förändring av färdmedelsval 2: Beteendeförändringar som en effekt av elbilstjänst

Room
K&K, Studion (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Syfte/bakgrund: Syftet med Mistra SAMS är att skapa en förståelse för hur beslutsfattare ska arbeta för att stimulera till en önskad beteendeförändring med avseende på färdmedelsval. För att förstå beteendeförändringar är före och efter studier ett mycket bra alternativ. Denna presentation kommer att fokusera på hur användare/brukare resonerar och tänker om sitt dagliga resande innan och efter en intervention. I ett samarbete med en elbilstjänstföretag har vi fått medverkande att delta innan de påbörjar sitt medlemskap/utnyttjande av elbiltjänsten. Dessutom har vi skapat en kontrollgrupp av individer från samma område i Stockholm där elbilsabonnenterna bor. Avsikten var att ta reda på om denna elbilstjänst har en effekt på deras faktiska resande före, under och efter interventionen.

Metod

Metod: För att studera förändring av färdmedelsval har en s.k. digital resedagbok (DTD) och webbenkäter nyttjats. Webbenkäterna är egentligen en rad utvecklade instrument för att mäta aspekter som har visat sig vara relaterade till färdmedelsval tex. tillgänglighet, nöjdhet, attityder, förändringsbenägenhet och även hälsa. Givetvis har en mängd bakgrundsdata som t.ex. socioekonomiska förutsättningar etc. också insamlats. Både DTD och webbenkäter har samlats in före och efter genomförd intervention. Data samlades in under 2019 och innehåller både geografiska data, reslängd och typ av färdmedel som nyttjats för respektive delsträcka, samt vilka typer av aktiviteter som föranledde resan. Deltagarna i de olika studierna har laddat ner en app på sina mobiltelefoner och skötte all hantering själva. DTD genererade automatiska förslag på vilka resor som gjorts, som deltagaren gavs möjlighet att ”rätta”. 7 dagar innan och efter interventions har registrerats hos varje medverkande.

Resultat och slutsats

Resultat: Datainsamlingen slutförs under september månad och kommer att redovisa vilka i) faktiska förändringar i färdmedelsval som de två grupperna uppvisar (elbilsabonnenter och kontrollgrupp). Dessutom kommer vi att presentera vilka faktorer som kan förklara varför vi får de resultat som vi fått från de digitala resedagböckerna. Slutligen kommer vi iii) även att presentera hur medverkandes tänkande har förändrats med avseende på färdmedelsval. Slutsatser: Den viktigaste slutsatsen kommer att vara att beskriva hur beslutsfattare ska göra om de vill stimulera till ett mer hållbart färdmedelsval. Vidare kommer slutsatser om den ambitiösa studiedesignen att presenteras.

Collapse