Bakgrund

Digitaliseringens intåg i transportsystemet har potential att bidra positivt till att skapa tillgänglighet i det hållbara samhället för medborgare och näringsliv. Det kan bli både ett viktigt komplement till och en ersättning för dagens kända lösningar och tekniker. Uppkopplade och automatiserade transporter är ett av flera pågående parallella utvecklingsområden som kan integreras med annan utveckling av transportsystemet, till exempel elektrifiering och delningsekonomi.

Metod

Programmet ”Digitaliseringen av transportsystemet” jobbar för att, i Trafikverkets planering, ta höjd för och utnyttja digitaliseringens effekter och möjligheter. Syftet med programmet är att sätta upp en systematik för hur Trafikverket arbetar utifrån ett nytt användande av transportsystemet. Detta görs genom att titta på idéer som inte hade gjorts i den verksamhetsnära utvecklingen men i nära samråd med stora delar av den interna organisationen samt relevanta externa aktörer för att fånga upp möjligheter och utmaningar.

För Trafikverket är det viktigt att förstå vilken potential ny teknik har, hur den kan integreras i planeringen samt vad det innebär för Trafikverkets roll som infrastrukturförvaltare. Genom att inhämta mer kunskap om hur ny teknik kan tillämpas, skapas förståelse för hur den ger störst samhällsnytta. Genom ökad kunskap kan Trafikverket, tillsammans med andra aktörer i transportsystemet, bygga en beredskap och en förmåga att kunna agera när förutsättningar förändras. Genom en stegvis utveckling, där vi identifierar kritiska frågeställningar och hypoteser som påverkar användandet av transportsystemet samt vår planering för att sedan utreda och analysera dem innan de slutligen testas i demonstrations- eller pilotprojekt och implementeras i större skala, är det möjligt att minska osäkerheten i planeringen även om teknikutvecklingen går fortare än infrastrukturens utveckling.

Resultat och slutsats

Status i programmet Digitaliseringen av transportsystemet och försök att svara på följande frågeställningar:

Hur förändras gods- och persontransporter när vägsystemet blir mer digitaliserat?

Hur påverkar det vår planering av infrastrukturen?

Hur påverkar framtidens resmönster infrastrukturens utveckling (fysisk och digital)?

Hur behöver prognoser, resvaneundersökningar, samhällsekonomiska kalkyler med mera utvecklas för att möta framtidens transporter?

Hur har vi bidragit till att öka takten för att få ut åtgärder som effektiviserar vägsystemet? Vad finns det för potential med digitaliseringens möjligheter? Vilka är de lågt hängande frukterna?

Digitaliseringens möjligheter är många och för att ta tillvara på dem är det viktigt att trafikslagen knyts ihop och att myndigheterna samarbetar kring frågor som behöver utredas och analyseras djupare men även få åtgärder på plats.

Bakgrund

Den digitala transformationen handlar om de anpassningar och den förflyttning hela transportbranschen behöver göra för att Sverige, transportsystemet och sjöfarten ska fortsätta vara konkurrenskraftiga. Om vi ska ta vara på digitaliseringens möjligheter behöver vi samarbeta och transformera hela det samlade transport– och informationsflödet, för att skapa det digitala anlöpet.

Metod

För att digitaliseringen ska ske på ett effektivt sätt och inom en rimlig ekonomisk ram behöver det ske samordnat inom offentlig sektor samt med privat näringsliv, såväl transportörer som varuägare. För Sjöfartsverket handlar förflyttningen om hur vi organiserar vårt arbete och vilka tjänster som vi ska erbjuda våra kunder. Det handlar inte om ta fram nya tekniska lösningar eller att fortsätta göra på samma sätt, fast digitalt istället för på papper. Digitaliseringen ska skapa ett nytt värde för kunden och därmed intäkter som motiverar de kostnader den digitala transformationen är associerad med.

Resultat och slutsats

Sjöfartsverket beslutade våren 2019 om en digitaliseringsstrategi. Digitaliseringsstrategins syfte är att vara vägledande i Sjöfartsverkets digitala transformation och därigenom stödja vårt arbete med att förbättra sjöfartens konkurrenskraft och Sjöfartsverkets ekonomi. Strategin innehåller sex övergripande mål;
-Digitaliseringen förenklar flöden mellan och inom trafikslag som i sin tur skapar helhetssyn, transparens och konkurrensneutralitet mellan trafikslagen
-Ny teknik och digitalisering skapar förutsättningar för hållbarhet samt möjliggör ökad affärs- och tjänsteutveckling för hållbar konkurrenskraft
-Digitalisering skapar förutsättningar för en kultur med ett tillitsbaserat ledarskap, att ha en struktur för att hantera idéer och kreativitet i organisationen samt att skapa miljöer för att testa och införa innovationer
-Digitala resurser används för att effektivisera verksamheten och förenkla medarbetarens vardag och därmed begränsa kostnadsutveckling och avgifter till Sjöfarten
-Regelverk som fungerar i och för Sjöfartsverkets och Sjöfartens digitala omställning
-Sjöfartsverkets säkerhetsnivåer är balanserade mot behovet av användning av digitala resurser och tar hänsyn till sjöfartens behov av affärssekretess i förhållande till möjligheterna med infodelning och transparens

Målen nås genom att sju strategiska områden beaktas. Dessa områden skapar enhetlighet i vägval och beslut. 1. Kund - Konkurrenskraft och hållbarhet genom transparens, samordning och sänkta kostnader. 2. Affärsutveckling - Sänkta processkostnader och kostnadseffektiv kundanpassning 3. Medarbetare, ledarskap och organisation - Stärk förändringsledarskapet, kulturen och det livslånga lärandet 4. Processkartläggning - Information ska ses som en tillgång 5. Miljö - Ekologisk hållbarhet genom automatisering och informationsdelning 6. Regelverk - Vi arbetar proaktivt med regelverk som möjliggörare 7. Cybersäkerhet - Balanserade säkerhetsnivåer mot digitalt behov

På senare tid har Sjöfartsverket, flera svenska hamnar, redare och andra aktörer arbetat för att förenkla fartygens anlöp till och från svenska hamnar. Digitalisering har här varit ett viktigt verktyg för att minska kostnader och öka kundnyttan. Förbättringarna har i regel utgått från varje aktörs egna tjänster. Det gäller även Sjöfartsverkets digitaliseringar. Digitaliseringen har stora fördelar. Men risken finns att det investeringar i teknik och lösningar görs parallellt och att helhetslösningen inte blir så bra därför att det saknas en gemensam bild av hur hela anlöpsprocessen ska kunna effektiviseras. Ett branschgemensamt program för hur anlöpsprocessen kan digitaliseras för att bl a öka Sjöfartens konkurrenskraft etableras hösten 2019 och förväntas löpa åtminstone till 2025.

Bakgrund

Vid Shift2Rails uppstart 2015-2016 medverkade Trafikverket på Transportforum och berättade om de ambitioner som programmet hade och vilka resultat som förväntades.

Nu är tiden inne att meddela audiens resultaten i en ny presentation och abstract.

Metod

RESULTAT & DEMO (IP5) INNOVATIONSPROGRAM FÖR GODS

Genom den ökade graden av digitalisering så möjliggörs allt mer avancerade lösningar inom järnvägsområdet som leder till högre produktivitet, modulansatser som leder till serietillverkning och ökade kundvärden. IP5 har tagit fasta på detta och verkar för en ökad grad av automation i järnvägsoperationen. Det kan vara förarlösa tåg på linjen eller automatisering i noderna som exempelvis möjliggörs av automatiska koppel och bromsprov.

Digitaliseringen ger också möjlighet till andra innovativa processer inom kapacitetsområdet, vagnar och loks förmåga, förebyggande underhåll på fordon och infrastruktur samt mer avancerade tidtabellsmetoder. Vidare av intresse är utveckling av analysmetoder och beslutsstöd för korridorer, järnvägsnät och noder (rangerbangårdar och terminaler).

Alla dessa utvecklingsområden skall vara kostnadseffektiva och generera kundnytta som en del i användarnas/slutkundernas logistikkedja.

Ambitionen är att höja TRL (technical readiness level) nivåerna och åstadkomma integrerade demonstrationer och där Sverige kan utgöra en arena i Europa.

MÅLSÄTTNING FÖR DEMO

En samlad och integrerad demonstration med ett långt tåg drivet av ett modernt lok som lämnar en automatiserad nod/terminal med intelligenta vagnar utrustade med automat koppel i en korridor mellan ex Tyskland och Sverige. Planering och tågledning möter godskundernas behov genom beslutsstöd för bokning av tågläge och en kontinuerligt uppdaterad prognos om ankomsttid till målpunkter och slutstation.

Utifrån denna vision har nu för utförande under åren 2020-2021 ett antal beståndsdelar lyfts ut och kommer demonstreras i Europa och Sverige.

Resultat och slutsats

Trafikverket kommer berätta om upplägg och redogöra för resultat kring bland annat följande demo-områden.

Automatiska koppel inom Europa

Telematics (sensorer för möjliggörande av prediktivt underhåll mm)

Långa tåg (distribuerad dragkraft mm)

Intelligenta vagnar

Intelligenta terminaler

Automation i järnvägssystemet

Bakgrund

Trafikverkets färdplan för ett uppkopplat och automatiserat vägtransportsystem är ett steg i vårt långsiktiga arbete med att nyttja digitaliseringens möjligheter i planeringen av transportsystemet. Inom den genomgripande digitaliseringen av transportsystemet vill vi ta en roll som kunskapsbyggande myndighet och medverka till att realisera potentialen med automatiserade och uppkopplade transporter. Det finns stora osäkerheter i utvecklingen av automatiserade vägtransporter som måste hanteras med ett flexibelt förhållningssätt och genom att testa lösningar kan detta successivt utvecklas. Färdplanens syfte är att stegvis öka Trafikverkets kunskap kring ett uppkopplat och automatiserat vägtransportsystem samtundersöka var i det statliga vägsystemet nya tekniker och lösningar kan skapa störst nytta utifrån Trafikverkets målområden. Färdplanen har ett tydligt användarperspektiv med grund i medborgarnas och näringslivets behov.

Metod

Inriktningen av färdplanen samt genomförande och utvärdering av åtgärderna vilar på Trafikverkets Målbild 2030 om tillgänglighet i ett hållbart samhälle. När färdplanen genomförs är det viktigt att beakta att åtgärderna och aktiviteterna bidrar till måluppfyllelse och till en snabbare omställning mot ett hållbart transportsystem.

Sex fokusområden beskriver olika förutsättningar inom det automatiserade och uppkopplade transportsystemet: beteende och acceptans, fysisk väginfrastruktur, data, it- och kommunikationsinfrastruktur, fordonsutveckling, lagar och regelverk samt affärsmodeller och aktörssamverkan. Färdplanen bröts ned i olika dimensioner för att beskriva utmaningar och viktiga frågeställningar inom respektive fokusområde.

Åtgärderna i färdplanen är ett första förslag på aktiviteter som kan bidra till att påskynda omställningen mot ett automatiserat och uppkopplat vägtransportsystem.

I nästa steg i genomförandet av färdplanen handlar arbetet om att vidareutveckla och konkretisera de åtgärder som presenterats. Det behöver utredas hur de ska finansieras och organiseras, vilken roll Trafikverket ska ha i utvecklingen samt hur detta underlag integreras i kommande åtgärdsplanering.

Resultat och slutsats

För att tydligare konkretisera genomförandet av färdplanen vill vi lyfta fram en av de föreslagna åtgärderna så att det kan ligga till grund för vidare diskussioner om arbetet framåt. Åtgärd 3 Automatiserade fordon på statligt vägnät i dedikerat körfält handlar om ett demonstrationsprojekt där ett körfält är dedikerat till automatiserade fordon på en lämplig sträcka med överkapacitet. På så vis utnyttjas delar av statligt vägnät för att öka förståelsen för automatiserade fordons funktionaliteter, krav på infrastrukturen samt hur automatiserade fordon interagerar med omgivningen.

För att kunna realisera potentialen i automatiserade fordon och undvika stora kapacitetsförluster under en övergångsperiod behöver tekniken testas under verkliga förhållanden, initialt separerat från manuellt framförda fordon men skulle kunna ske i kombination med uppkopplade, tunga fordon utrustade med teknik för att ansluta till elvägar.Tanken är att identifiera en sträcka där vägen är av god kvalitet och har överkapacitet för att möjliggöra test av automatiserade och uppkopplade fordon som kör i skyltad hastighet. Denna typ av utpekade teststräckor saknas idag såväl i Sverige som internationellt. Det är viktigt att det finns överkapacitet på teststräckan för att undvika att framkomligheten för vanlig trafik påverkas negativt när ett körfält helt eller delvis tas i anspråk.

Samverkan med andra aktörer är nödvändig för genomförandet av färdplanen och dess planerade åtgärder. Nu arbetar vi för att etablera en struktur för samverkan med andra aktörer och genomföra aktiviteter för kunskapsutbyte kring färdplanens fokusområden.

Bakgrund

Under 2019 har KTH, Drive Sweden, Kairos Future, Closer och Scania tillsammans drivit ett projekt för att utvärdera möjliga scenarier för det digitala godstransportlandskapet år 2035+. Under arbetet har en analysgrupp bestående av medlemmar från KTH, Kairos Future, Closer och Scania arbetat tillsammans med en expertgrupp med 56 deltagare från 25 olika organisationer i branschen för att ta reda på säkra och osäkra trender och tillsammans ta fram scenarier för godstranspoerterna på väg i en mer digital framtid.

Metod

Det har anordnats tre olika workshops med expertgruppen. Vid första workshoppen togs säkra och osäkra trender fram. Det gjordes också en bedömning av magnituden på deras respektives förväntade påverkan på framtiden kunde tänkas vara. Arbetsgruppen skapade sedan en gemensam berättelse av dessa säkra trender som har legat som bakgrund för de osäkra trender som valts ut som mest signifikanta och därför blivit till ett fyrfältskors där fyra olika scenarier har skapats. Expertgruppen har sedan tagit ställning till, förändrat, diskuterat, förfinat och fyllt dessa scenarier med olika utfall för godstransportlandskapet under de kommande två workshopparna. Arbetsgruppen har arbetat vidare med materialet emellan och efter workshopparna, klätt berättelserna i ord och sedan sammanställt.

Resultat och slutsats

De säkra trenderna har beskrivits och används som en bas för beskrivningen av framtidens samhälle, även de innehållande en stor påverkan och ger stor förändring på godstransportlandskapet. Ovanpå de säkra trenderna har sedan de utvalda osäkerhetsaxlarna adderats. Osäkerhetsaxlarna har valts utifrån sin möjlighet att skapa intressanta och trovärdiga scenarier att förhålla sig till. Den ena axel är "det hållbara paradigmet". Här förflyttar vi oss på en skala från att antingen förhålla sig till klimatmålen som ett av flera viktiga hållbarhets mål som samsas med exempelvis ekonomisk tillväxt och social hållbarhet till att klimatmål har överordnats alla andra mål och således påverkat samhället fundamentalt. Den andra axeln fokuserar på datadelning i samband med företagsklimatet. Här förflyttar vi oss på en skala från att antingen röra oss i ett landskap där rådanade systemgränser mellan företag och företagsområden gäller. Där data, både från företag och privatpersoner delas med avtal mellan enskilda parter eller grupper enligt överenskommelser. I andra änden, en ny företagslogik med mer nätverksbaserat affärslandskap där datadelning sker mer i ett ekosystem. Detta gav de olika scenarierna: Partnership Society, Bathing in Data, Green Circle och Next Generation Social Engineering. Alla scenarierna är beskrivna utifrån sina specifika drivkrafter, målbilder och konsekvenser för godstransportlandskapet.

Scenarioarbetets fundament handlar inte om att försöka gissa så rätt som möjligt utifrån vad framtiden kommer att erbjuda eller att beskriva den bästa av alla möjliga världar utan snarare om att bygga möjliga och intressanta framtidsscenarier som skapar diskussion och är en utgångspunkt för att undersöka sin egen beredskap inför framtiden. Partnership Society, Bathing in Data, Green Circle och Next Generation Social Engineering innehåller alla både möjligheter och utmaningar för transportbranschen och belyser olika aspekter av det vi ännu inte vet någonting om, framtiden.