K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

SF, St Larssalen (140) Digitalisering
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Room
SF, St Larssalen (140)
Digitalisering och mobilitet Digitalisering

10.7.1 - Smart mobilitet – kommunernas och regionernas roll

Speakers
Room
SF, St Larssalen (140)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Digitalisering

Abstract

Bakgrund

Nya mobilitetstjänster utvecklas i snabb takt och det kan vara svårt att bedöma vilka tjänster som kommer att bli långvariga och vilka effekter dessa kommer att få på transportsystemet. Därför finns det ett behov av att stötta kommuner och regioner i arbetet med att ta tillvara på möjligheterna och hitta sin roll i relation till aktörerna på marknaden.

SKL har tagit fram en rapport som både ger kunskap och verktyg till kommuner och regioner att arbeta med mobilitetstjänster och smart mobilitet. Målet med rapporten är fungera som en hjälp-till-självhjälp i arbetet med digitaliseringen av transportsystemet, med utgångspunkt att kollektivtrafiken fungerar som en ryggrad för mobilitetstjänster.

Metod

Inledningsvis ger rapporten en orientering i de viktigaste trenderna som påverkar digitaliseringen av transportsystemet. Detta utgör basen för de fyra möjliga scenarier som en kommun eller region kan använda i syfte att identifiera sin roll. Scenarierna utgår från grad av förändring respektive förändringshastighet och ger en förutsättning att på ett proaktivt och konstruktivt sätt kunna möta nya mobilitetstjänster. Därefter skissas ett upplägg för en plattform upp, som innehåller de delar som behöver hanteras för att hantera mobilitetstjänster. Viktiga pusselbitar att beskriva i ett sådant plattformsarbete är mål, värderingar och kultur, vilken arena för samverkan som ska finnas samt plan för uppföljning parallellt med arbetet. Slutligen diskuteras slutsatser, risker och möjligheter i rapporten.

Underlaget är framtaget med grund i tidigare studier och forskning, samt utifrån de exempel som finns internationellt, t.ex. Seattle där utvecklingen kommit längre. En styrgrupp med aktiva inom kommun, region och forskning har väglett arbetet.

Resultat och slutsats

Rapporten utgör ett samlat underlag till kommuner och regioner i arbetet med att möta utvecklingen av nya mobilitetstjänster. En viktig slutsats är att kommuner och regioner behöver agera lyhört och flexibelt för att kunna hantera utvecklingen. De nya aktörer som etablerar sig är inte alltid bekanta med traditionell samhälls- och trafikplanering. Det kräver nya förhållningssätt och nya sätt att samverka. Rapporten ger ett bra underlag för att kunna strukturera upp de delar som behöver ingå i en samverkansplattform.

Om rätt förutsättningar skapas kan mobilitetstjänster bidra till ett effektivt och miljösmart transportsystem, och ge människor fler transportmöjligheter att välja mellan. Men det finns också risker. Nya mobilitetstjänster skulle kunna bidra till ökad trafik i våra städer. De skulle också kunna leda till ett orättvist och ojämlikt transportsystem, där bara vissa grupper får tillgång medan andra stängs ute från att använda tjänsterna.

I rapporten tas några områden upp där det är viktigt att jobba vidare. Ett sådant är rättvise- och jämställdhetsaspekten. Ett annat är utvärdering och piloter som tittar på effekter av färdmedelsfördelning. Andra områden att titta mer på är datadelning och de juridiska aspekter som finns.

Collapse
Digitalisering och mobilitet Digitalisering

10.7.2 - AI and public transport: potential and hindrances 

Room
SF, St Larssalen (140)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Digitalisering

Abstract

Bakgrund

New technology such as Artificial Intelligence (AI), including Machine Learning and Data mining, open up for new opportunities in different domains. This has also been recognized by the European Council, who in October 2017 stated that the EU needs a sense of urgency to address emerging trends such as AI, while at the same time ensuring a high level of data protection, digital rights and ethical standards (European Commission 2018). We believe that the potential of using AI within Public Transport (PT) is high, mainly due to the characteristics of this domain. For instance, a vast amount of data is continuously being generated by the transport systems, and the systems are affected by distributed decision making, involving both travelers and several actors. AI may make a difference in many situations by supporting both individuals and organizational actors. Further, the Internet of Things (IoT) is another emerging technology that could enable a lot of development in PT, especially when combined with AI.

Metod

We have developed and applied a framework for identifying how and when AI could have a potential to improve PT. The framework includes dimensions, such as, the time horizon: planning and operation/actuation; organizational: internal, inter organization or person/traveler; physical structure: vehicles, infrastructure or in combinations and application area. The framework has been used for performing a literature review focus on how AI has been applied in concrete cases. The framework and the review will support a subsequent elaboration on how opportunities could be achieved, and identification of what type of information that needs to be in place to achieve the potential. In addition, potential hindrances (to realize the potential) will be identified and highlighted. A workshop approach is used to highlight the opportunities and hindrances from a Swedish context.

Resultat och slutsats

In summary, the results provide an assessment of potentials of using AI in PT in a number of specific areas structured by the framework. Further, the results give indications on hindrances of realizing the potential and on what data sources are needed or are useful, with special focus on the Swedish setting. The results are intended to support follow-up studies with an in-depth approach, by, e.g. focusing on a special type of organization (e.g. RKM) or on travel support. We assess the results are applicable both for the academic community and actors within PT.

Collapse
Digitalisering och mobilitet Digitalisering

10.7.3 - Erfarenheter från RISE:s policy lab - ett angreppssätt för ökad innovationskraft

Room
SF, St Larssalen (140)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Digitalisering

Abstract

Bakgrund

Bakgrund

Fordons- och transportnäringen förändras snabbt. Elektrifiering, automation, uppkoppling samt delade tjänster driver på utvecklingen. Men för att teknikutvecklingen ska nå sin fulla potential behöver den också stöd från policy och regelverksutveckling. RISE arbetar med policy lab där olika aktörer tillsammans kan arbeta med just detta. Under 2019 har RISE arbetat med tre olika mobilitetsprojekt där policy lab har ingått som metod.

Metod

Policy lab som metod

I policy lab ingår ett flertal arbetssätt som alla är typiska för produkt- och tjänsteutveckling, främst och först design thinking. De olika arbetsmetoderna har till syfte att utvidga verktygslådan i syfte att boosta innovationsarbetet samt komplettera andra angreppssätt som teknikdrivna och affärsdrivna processer. Det handlar om att skapa bättre policy och regelverk genom att vara öppen för nya idéer, nya arbetssätt, nya insikter och nya kunskaper. Eftersom samhället blir allt mer komplext och teknikutvecklingen går allt snabbare behöver stuprörstänkandet bort och istället ersättas med andra arbetssätt där t.ex. ingenjörer, systemvetare, ekonomer, beteendevetare, miljövetare och jurister arbetar tillsammans för att ta ett större grepp kring helheten. I detta arbete är RISE den koordinerande, neutrala parten som länkar samman olika kunskaper och kompetenser utifrån behov.

Resultat och slutsats

Projektresultat

I ett policy lab arbetar deltagarna med konkreta fall. Policy lab syftar till att skapa bättre policy och regelverk genom att göra fler delaktiga i processen och på så sätt skapa policy/regelverk som är anpassade till användarnas behov. I ett Drive Sweden projekt kring nya bildelningsmodeller med privatbilar blev det tydligt att de som delade bilar upplevde att skattereglerna var svåra att förstå och tillämpa. Som ett resultat av policy lab gjorde Skatteverket en förtydliggörandet av regelverket samt att ett milavdrag infördes. Projektet LIMA (Lindholmen Integrated Mobility Arena) går ut på att utveckla och testa en kombinerad mobilitetstjänst på en utvald pilotgrupp av 1000 anställda på Lindholmen området i Göteborg. Här har policy lab bl.a. påvisat på hur hyrbilslagstiftningen är föråldrad och inte är anpassad till en värld av delade fordon och mobilitetstjänster och således behöver förändras. Projektet PLATT har handlat om hur försöksverksamheten med självkörande tunga fordon kan utvecklas. I policy lab har industrin tillsammans med myndigheter arbetat fram lösningar för att effektivisera tillståndsprocessen.

Slutsats

Policy lab har visat att det är en modell som fungerar bra på komplexa problem där det finns ett antal utmaningar på olika nivåer som behöver lösas av olika kompetenser. Policy lab erbjuder också en neutral mötesplats där deltagare från näringsliv, akademi, myndigheter m.fl. kan träffas och diskutera policy och regelverk. Policy lab har också visat att det snabbar på processen från att ett behov av ny policy och regler har identifierats till implementering av detsamma. Slutligen finns det ett intresse för policy lab från politiken. Regeringens satsning på KOMET och Vinnovas utlysningar är exempel på detta.

Collapse
Digitalisering och mobilitet Digitalisering

10.7.4 - Erfarenheter från lansering och de första månaderna med kombinerad mobilitetstjänst i Barkarby

Room
SF, St Larssalen (140)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Digitalisering

Abstract

Bakgrund

Kombinerad mobilitet eller Mobility as a Service har en tid varit något det pratats mycket om. Enligt många teorier kan en bra sådan lösning vara nyckeln till att nå resenärer som idag inte använder kollektivtrafiken så mycket samt nyckeln till ett minskat bilägande och därmed i förlängningen ett minskat bilresande med bara en person i bilen.

Efter lång tid av utredande, teknisk utveckling och testande har vi sedan i oktober 2019 en fullt fungerande tjänst i Barkarby, i Järfälla kommun, västra Stockholm. En tjänst som ger förslag på resor med kollektivtrafik, cykel, sparkcykel, bilpool, taxi. Kollektivtrafikbiljetten går att köpa direkt i appen Travis som används mot resenärerna.

Metod

Många analyser har gjorts, av olika aktörer och på olika håll i världen gällande vad en kombinerad mobilitetstjänst borde innehålla och hur den borde fungera för att locka resenärer. Trafikförvaltningen har tillsammans med Nobina och olika forskningsresurser i Sverige kompletterat detta med vad resenärer i lanseringsområdet kring Barkarby önskar och hur de löste sitt resande innan lanseringen av tjänsten.

För att kunna lansera önskad tjänst vidtog sedan en tid med förhandlingar med olika transportaktörer och teknisk utveckling. Även en hel del jobb har gjorts för att skapa förutsättningar i den fysiska miljön i Barkarby, lösningar för att få till platser för t.ex. parkering av bilpool med laddningsmöjlighet och lämpliga platser för olika typer av cyklar.

Lansering mot resenärerna i Barkarby gjordes i flera steg via olika former av marknadsföring, deltagande vid olika event i området samt stor lanseringskampanj i oktober 2019.

Resultat och slutsats

I denna session berättar vi mer detaljerat om utmaningar och hur vi löste dessa för att komma fram till en lansering. Vi ger också en bild av hur användandet och utvecklingen sett ut de första månaderna efter lanseringen. I detta projekt används ingen ersättning mot resenär för att de skall byta beteende eller finansiering av deras privata bil i utbyte mot att inte använda den. I den mån resenärer använder tjänsten är det för att de anser den användbar och bra i sig själv.

Collapse
Digitalisering och mobilitet Digitalisering

10.7.5 - Användares upplevelser av kombinerad mobilitet 

Room
SF, St Larssalen (140)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Digitalisering

Abstract

Bakgrund

Kombinerad mobilitet (Mobility-as-a-Service) har under senare år rönt stort intresse inom transportsektorn. Konceptet antas kunna bidra till en omställning till mer hållbara resmönster. Många transportmyndigheter jobbar därför aktivt med att testa och/eller införa kombinerad mobilitet. Trots detta är kunskapen om användares upplevelser begränsad. Därav är det svårt att förutspå vilka som kommer att anamma konceptet och hur deras resande kan påverkas.

Metod

Viva är ett nyproducerat bostadsrättskomplex i centrala Göteborg. De boende erbjuds ingen boendeparkering. Istället får de tillgång till appen EC2B, genom vilken de kan köpa kollektivtrafikbiljetter samt boka de elbilar, elcyklar, ellastcyklar och elmopeder som finns parkerade i och kring bostadsrättsföreningens cykelgarage. Under våren 2019 har 26 hushåll intervjuats i syfte att förstå hur de nyttjar och upplever EC2B och transporttjänsterna. Analysen grundas även i deltagande observation vid två introduktionsmöten, försäljnings- och bokningsstatistik samt anteckningar från konsultationsmöten med de boende.

Resultat och slutsats

Analysen har fokuserat på fyra övergripande frågor. Vilka har anammat EC2B (Q1)? Majoriteten av de boende känner till EC2B och många har laddat ner appen och registrerat sig. De som har implementerat EC2B för att lösa faktiska resebehov har generellt flyttat in tidigare, är yngre och äger färre bilar. Hur har de som anammat EC2B använt transporttjänsterna (Q2)? Användningen av transporttjänsterna har okat gradvis under våren, delvis till följd av att nya typer av fordon och rabatter på kollektivtrafikbiljetter introducerats. Transporttjänsterna har nyttjats för många olika typer av resor. Framförallt för dagliga resor relaterade till shopping, hobbyer och mindre ärenden samt för fritidsresor, men även för att pendla, plocka upp gäster och av ren nyfikenhet. Hur har resmönster påverkats (Q3)? Många av de boende som äger bilar använder dessa i mindre grad jämfört med hur de reste innan de flyttade till Viva. Det centrala läget, bristen på boendeparkering, kollektivtrafikutbudet och individuell motivation att förändras verkar vara viktiga faktorer för denna förskjutning. Det tycktes dock även som att tillgången till EC2B spelar en roll. Den ger de boende tillgång till alternativa transportsätt och ett smidigt sätt att pröva dem. För de boende som inte äger bilar minskar EC2B restid och krångel samt erbjuder en känsla av oberoende och möjligheter. Vilka typer av drivkrafter och barriärer har påverkat processen att anamma EC2B (Q4)?Initiala uppfattningar om EC2B påverkades positivt av interna ambitioner att förändras och möjligheten att få tillgång till en variation av fordon, samt negativt av ett uppfattat behov av antingen långa eller frekventa bilturer, vilket inte synkar med EC2Bs erbjudande. Beslut att testa EC2B motiverades ofta av nyfikenhet, medan en jobbig registreringsprocess och ett komplext system upplevdes hindra testning. I normaliseringsfasen blev de upplevda fördelarna med att använda transporttjänsterna allt viktigare drivkrafter, medan irritationen över barriärer som hindrade de boende från att använda transporttjänsterna effektivt växte i betydelse.

Resultaten av analysen understryker tidigare påståenden om att kombinerad mobilitet är mycket mer än bara en app och/eller ett abonnemang samt belyser det ömsesidigt förstärkande förhållandet mellan införandet av kombinerad mobilitet och genomförandet av policyer som syftar till att minska bilism.

Collapse