K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

K&K, Duetten (50) Digitalisering
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Room
K&K, Duetten (50)
Järnväg och digitalisering del 1 Digitalisering

10.1.1 - Tågklarerares förståelse för förarens verklighet påverkar effektivitet och trafiksäkehet

Speakers
Room
K&K, Duetten (50)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Digitalisering

Abstract

Bakgrund

En utbildningsmetod riktad till tågklarerare under grundutbildning har tagits fram via en tågsimulator med syfte att öka förståelsen för förarens verklighet. Med denna utbildningsmetod som ingång har 14 tågklarerare under utbildning intervjuats för att undersöka vad en förståelse för förarens verklighet innebär, hur utbildningsmetoden kan bidra samt hur förståelse för motpartens situation kan påverka effektivitet och trafiksäkerhet.

Metod

Åtta scenarier där en förare i simulatormiljö tänker högt och kommunicerar med tågklarerare har spelats in och kompletterats med diskussionsfrågor kopplat till respektive film. Scenarierna är bland annat en person i närheten av spåret, olika typer av växlingsrörelser och passage av signaler i stopp. Efter utbildningsmetoden och, den i grundutbildningen till tågklarerare obligatoriska medåkningen med lokförare i verkligheten, har 14 enskilda intervjuer med tågklarerare genomförts. Intervjuerna genomfördes under andra halvan av grundutbildningen vilket innebär att informanterna genomgått den teoretiska delen av utbildningen och har erfarenhet från praktik tillsammans med handledare. Intervjuerna, som var semistrukturella och genomfördes via skype, tog mellan 45 minuter och 1,5 timme.

Resultat och slutsats

Under intervjuerna med tågklarerarna framkommer att förståelsen för förarens verklighet anses viktig och kan innebära olika saker. Informanterna lyfter fram tre kategorier av förståelse där varje kategori är betydelsefull för tågklarerarens yrkesutövning. De tre kategorierna beskrivs nedan liksom ett par rader om hur den förståelsen kan hjälpa till i arbetet som tågklarerare.

1. Förståelse för specifika miljöer i förarens verklighet.

Innebär att tågklareraren har kunskaper om de specifika platser som man övervakar i sitt arbete. Mer specifikt kan det röra sig om topografin, signaler eller plankorsningars placering. Den här kategorin av förståelse framhåller informanterna som viktig framförallt i den normala, vardagliga tågföringen för att erhålla så effektiva trafikflöden som möjligt.

2. Allmän förståelse för en förares fysiska miljö.

Den andra kategorin av förståelse behandlar en mer allmän fysisk förarmiljö. Här avses inte en specifik fysisk plats utan snarare hur verkligheten kan se ut för en lokförare utifrån en viss situation till skillnad från tågklarerarens fysiska miljö. Den här förståelsen anges som värdefull vid kommunikationen med förarna i framförallt säkerhetssamtal där risken för missförstånd minskas samt vid planering och prioritering i tågföringen, särskilt vid onormala situationer.

3. Förståelse för förarens kunskaper och begreppsförståelse.

Den tredje kategorin av förståelse för lokförarens verklighet handlar om förarens kunskapsnivå samt begrepps- och verklighetsförståelse i relation till tågklarerarens. En ökad förståelse enligt denna kategori förväntas göra kommunikationen tydligare och mer noggrann vilket i sin tur minskar risken för missförstånd. Den kan även påverka hur tågklareraren prioriterar i tågföringen.

Utbildningsmetoden ansågs ha god effekt för att nå förståelsekategori 2 och 3 men inte för kategori 1, där framhölls istället medåkning med lokförare som betydelsefullt.

Resultaten tyder på att utbildningsmetoden är värdefull för tågklarerare för att nå en ökad förståelse för förarens allmänna fysiska miljö samt förarnas begrepps- och verklighetsförståelse men otillräcklig för att nå en förståelse för förarens specifika fysiska miljö.

En ökad förståelse för förarens verklighet påverkar, enligt informanterna, trafiksäkerheten och effektiviteten dels genom förbättrad kommunikation med föraren, dels hur tågföringen prioriteras och signaleras i olika situationer.

Collapse
Järnväg och digitalisering del 1 Digitalisering

10.1.2 - Tågsimulatorträning - en oumbärlig utbildningsmetod

Room
K&K, Duetten (50)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Digitalisering

Abstract

Bakgrund

Tågsimulatorträning möjliggör träning på sådana situationer som sällan eller aldrig förekommer i regelbunden utövning av i främsta hand lokförartjänsten. I många år har försök gjorts att skapa verklighetstrogna exempel på särfall (oregelmässigheter). Text, bild, film och diskussioner i all sin ära men hjälper lokföraren mest att nå kunskapsmål inte färdighet. Teoretisk kunskap måste vara applicerbar praktiskt för att kompetensen ska förbättras. Den vardagliga verkligheten ger inte tillfälle till praktisk övning. Tågsimulatorn är ett utmärkt redskap att skapa en digital kopia vari träning av färdighet och tillämpning kan utövas.

Metod

Tågsimulatorträning bör ske i ett sammanhang. Vi har valt att sätta in simulatorer i en kontext där det finns flera steg. Eleven (lokföraren, tågvärden, fordonsoperatören) får förbereda sig teoretiskt genom att konsumera e-Learning i ett eller ett par ämnen. Dessa ämnen skapar instruktörer scenarios till. Vid en lärarledd övning får eleven köra tågsimulator och utsättas för situationer där instuderade ämnen är relevanta. Även case med oförberedda ämnen förekommer för att kartlägga eventuella utbildningsbehov. Läraren följer ett manus för att säkerställa att träningen får med alla moment och att det görs lika nationell. En checklista följer övningen med de olika uppgifterna eleven ska lösa.

Resultat och slutsats

Övningarna utvärderas i grupp med medsittande elever. Läraren noterar avvikelser samt hur eleven agerat för att lösa situationer på bästa sätt. Notaten sammanställs för redovisning vid forum för framtagning av utbildning och för utvärdering. Sammanställningarna visar att man tydligt ser brister i kompetens samt även positiva effekter av träning i tågsimulator på ett sätt man inte kan göra med andra metoder.

Tågsimulatorträning som metod ersätter inte helt träning i fysisk bemärkelse på alla punkter. Beteende, attityd och förmåga att hantera fordon med påverkan av vikt och dynamik är svårt att bedöma i en digital kopia även om man kan se tendenser. Däremot är tågsimulatorträning en oumbärlig metod för att träna situationer som sällan eller aldrig förekommer i daglig tjänst men som ändå personal i säkerhetstjänst ska kunna hantera. Tågsimulatorn kan kvalitetssäkra kunskap, färdighet och kompetens på sätt som inga andra metoder hittills kunnat göra.

Collapse
Järnväg och digitalisering del 1 Digitalisering

10.1.3 - The Intelligent Video Gate – en möjlighet till digitalisering av logistikflöden på järnväg

Abstract

Bakgrund

Framväxten av ny teknik ligger till grund för nya tillämpningar inom intermodala transporter, inte minst på terminaler. Dessa tillämpningar möjliggör ökad effektivitet och minskade ledtider. Befintliga affärsprocesser kan befrias från manuella aktiviteter vilket möjliggör högre grad av automatisering och digitalisering. För att nå denna högre automatiseringsnivå i terminaler introduceras konceptet "Intelligent Video Gate" (IVG) inom Shift2Rail och projektet FR8HUB. Projektet undersöker både praktiskt och teoretiskt möjligheter och begränsningar med RFID-teknik och OCR-analys (bildanalys) från avancerade kameror för att identifiera både vagnar och last enligt det internationella kodsystem som finns. Genom automatisk identifiering av lastbärarna på kombitåg vid in- och utpassage förväntas ledtiderna i planering och förberedelsearbete minskas samt säkerheten ökas.

Metod

Projektet är tvärvetenskapligt med kompetenser inom såväl bildanalys, kamerateknik, RFID-teknik, och logistik som planering och schemaläggning. Projektet har två skeden; i första skedet beskrivs funktionella och tekniska krav samt val av komponenter, kategoriserade som strukturella, logiska och tekniska. I den första delen har vitala komponenter prövats samt test utförts på modelltåg. I den andra delen som just skall starta skall praktiska test genomföras genom att fullskaleportaler planeras uppföras på två platser. Dessa portaler baseras på de valda komponenterna från första skedet. Utöver detta har och kommer komplexitetsutredningar att genomföras rörande planeringsstöd för terminaloperatörerna. Ett första utkast för tillgängliggörande av logistikdata genom publicering över webben i ett standardiserat webbformat (the semantic web) planeras genomföras under skede två. Detta baseras på Ericssons Internet of Logistics-initiativ (IoL), en standard som först utvecklats med IATA för flyget.

Resultat och slutsats

Från de modellförsök som genomförts under det första skedet kan projektet dra slutsatsen att tekniken är mogen för att kunna automatiskt identifiera lastbärare på tåg. Kamera och RFID-teknik kompletterar varandra på så sätt att kameran och OCR-analysen identifierar dels vagnsnummer och dels den lastbärare som finns på vagnen. Genom att läsa på båda sidor uppnås redundans och säkrare identifiering. RFID-taggar förväntas inte komma att finnas på lastbärare i allmänhet men däremot på vagnarna. Det betyder att två olika tekniker kan användas för att identifiera vagnen, och med datautbytet över IoL kan redundans för identifiering av lastbäraren skapas även om kamera och bildanalys inte med säkerhet kan göra identifikationen.
Med korrekt identifiering och med publicering terminaler emellan hur tågen är lastade blir den tillgängliga tiden för planering av terminalkranars och truckars arbete avsevärt längre. I projektet har vi undersökt möjligheterna för en rullande schemaläggning av kranrörelser på en terminal. Denna undersökning visar att det är fullt möjligt att implementera ett effektivitetshöjande stödsystem för operatören. Detta stödsystem kan i realtid ge scheman som är nära optimala med avseende på genomförandetid.
IVG utgör en viktig komponent för att skapa tillförlitligt och relevant data i logistikflödet. Genom delning av detta data enligt standardiserade utbytesformat skapas föutsättningar för en digitalisering och därmed möjligheter att komma bort från mycket av den manuella pappershanteringen och det manuella ifyllande av samma uppgifter i olika datasystem som sker idag hos olika parter.

Collapse
Järnväg och digitalisering del 1 Digitalisering

10.1.4 - Shift2Rail Realtime Yard&Network management – förbättrad interaktion mellan bangård och järnvägsnät

Room
K&K, Duetten (50)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Digitalisering

Abstract

Bakgrund

Shift2Rail Realtime Yard&Network management – förbättrad interaktion mellan bangård och järnvägsnät

Magnus Wahlborg, Trafikverket

Bakgrund

I EU forskningsprogrammet Shift2Rail håller Trafikverket och Tyska järnvägen DB samman ämnesområdet Realtime Yard management och Realtime Network management. Ämnesområdet består av ett flertal projekt med deltagande från flera länder och som löper under perioden 2016 – 2022. De två projekt som kommit längst är ARCC (2016 09 – 2019 12) och FR8Hub (2017 09 – 2020 08).

Projekten syftar till att utveckla interaktion mellan bangård och järnvägsnät. Det gäller både planering och i realtid. I ARCC definierades rollerna: Infrastrukturhållare (järnvägsnätet), ansvarig för planering och styrning av bangården (Yard manager) och järnvägsföretag gods som trafikerar bangården. I ARCC är huvudfokus Hallsberg bangård. I FR8Hub är huvudfokus Hallsberg – Malmö, samt att studera kapacitet och processer även i Malmö. Idag upprätthåller Green Cargo en Yardmanager roll för både Hallsberg och Malmö bangård. Yardmanager definieras i projekten ovan som den operatör som sitter i tornet och hanterar rangeringen. Trafikalt så möts Yard manager och network manager på infarts- och utfartsbangård.

Metod

Metod

Att sammanföra Problemägare infrastruktur, järnvägsföretag, järnvägsindustri och akademia för att få samsyn och kunskap om problem. Att forska fram kunskap och metoder för att förbättra processer och beslutsstöd för planering och styrning av järnvägstrafik. Att förbättra interaktion mellan bangård och järnvägsnät.

Resultat och slutsats

Resultat

Kunskap om kapacitet och brister för Hallsberg och Malmö bangård, samt hur interaktionen kan förbättras. Beslutsstöd specificeras utifrån bangårdarna Hallsberg och Malmö. Demonstratorer tas fram för att se hur processer och beslutsstöd kan utvecklas och förbättras.

Dissemination i Sverige sker genom att ta upp frågan på KAJT seminarier, se KAJT hemsida [1].

Seminarier och workshops sker med branschens aktörer och på Europeisk nivå, samt att samverka med TTT järnvägens branschsamverkan för ökad punktlighet. Rapporter som visar kunskapsläget och framtagna demonstratorer är [2] – [5].

Slutsatser och hemtagning av resultat

En integrerad styrning av bangårdar och järnvägsnät kan möjliggöra för infrastrukturhållaren att bättre styra kapacitet och punktlighet för hela järnvägsnätet. Diskussion och utvärdering av forskningsresultaten pågår hos Trafikverket, Green Cargo och järnvägsbranschen genom TTT. Diskussion och utvärdering har påverkan på fortsatt foi för åren 2020 – 2022.

Referenser:

[1] www.kajt.org

[2] Lucke, H-J, et.al. (2017). D2.1 - Description of automation/optimisation requirements and capabilities of decision making process in Marshalling yards and Terminals. Report from Shift2Rail-project ARCC – Automatic Rail Cargo Consortium.

[3] Automated Rail Cargo Consortium (2018). D 2.2 - Description of business processes of a network management system and the interactions/interfaces with a Real-time Yard Management System.

[4] Wahlborg, M. m.fl. (2018) “State-of-the-art and specification of innovations, demonstrations and simulations”, Deliverable 3.1 Shift2Rail/Fr8Hub.

[5] Peterson, A. m.fl. (2019) “Deliverable 3.2 Demonstration of FR8HUB Network Management Concept. Report from Shift2Rail-project ARCC – Automatic Rail Cargo Consortium. (2019).

Collapse
Järnväg och digitalisering del 1 Digitalisering

10.1.5 - Trafikverkets syn på Yard manager-rollen

Room
K&K, Duetten (50)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Digitalisering