K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

SF, Tellus (65) Transportpolitik och ekonomi
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Room
SF, Tellus (65)
Makt, planering och fördelning Transportpolitik och ekonomi 

1.9.1 - Betydelsen av kvinnlig representation, maskuliniteter och femininiteter i hållbar lokal transportpolitik

Room
SF, Tellus (65)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

Jämställdhet mellan könen är relevant för hållbar transport och genom att analysera synergierna mellan kön (som ett problem) och brist på hållbarhet (ett annat problem) finns det en potential att skapa en förståelse för hur dessa problem kopplas samman. Det finns stora skillnader i transportsektorn mellan kön, i resmönster och i vilka färdmedel som används, men också i attityder och normer bland medborgare, planerare och beslutsfattare, där kvinnor i allmänhet är mer positiva till åtgärder som minskar koldioxidutsläppen. Samtidigt är antalet kvinnor som deltar i transportrelaterade beslut lågt. Detta är ett problem för jämställdhet men kanske också för hållbarhet.

Metod

I vår snart publicerade (just antagen av Journal of Sustainable transport) gör vi en noggrann genomgång av tidigare studier som indikerar brist på kvantitativa analyser av relationen mellan transportsektorns hållbarhet och kvinnlig representation på just lokal nivå. Vi har dels undersökt en möjlig koppling mellan kvinnors närvaro i lokal politik och mer hållbar transportpolitik och om det är möjligt att fånga en sådan effekt. Dels har vi tagit fram en metod för att studera kön i förhållande till hållbarhet när det gäller förhållandet mellan maskulina och feminina kroppar och normer genom textanalys.

Resultat och slutsats

Vi presenterar uppgifter om representation i kommuner som bekräftar mäns dominans, särskilt inom transportpolitisk utformning. I vårt arbete stötte vi på en rad utmaningar såväl när det gäller att samla in relevant information och att analysera möjliga samvarianser i tillgängliga data vilket diskuteras.

Genom textanalyserna demonstreras empiriskt hur fyra svenska kommuner har utvecklat sin (hållbara) transportpolicy 2014-2018. Syftet var att bättre förstå hur kön och hållbar transportplanering är relaterade och hur frånvaron eller närvaron av könsnormer i transportpolitiken och planeringen får uttryck i plandokument. Utgångspunkten är genusstudier om maskulina och feminina normer som relateras till studier om hållbarhet inom transport.

Våra resultat indikerar att närvaron av kvinnliga och manliga kroppar i beslutsfattande till viss del hänför sig till maskulina och feminina normer. Hållbarhetsnivån är emellertid inte relaterad till förekomsten av manliga och kvinnliga kroppar, utan snarare närvaron av maskulina och feminina normer.

Collapse
Makt, planering och fördelning Transportpolitik och ekonomi 

1.9.2 - Hur påverkar normer och diskurser miljömålens genomslag i beslut inom transport- och samhällsplanering?

Room
SF, Tellus (65)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

Vilken roll spelar normer och diskurser hos olika tjänstemän och organisationer för hur stort genomslag miljö- och klimatmål får i transport- och samhällsplaneringen? Denna fråga har vi undersökt i arbetspaket 3 av projektet ”Stafetten – från nationella klimat- och miljömål till lokal infrastrukturplanering”. Genom att analysera hur tjänstemän på olika nivåer uttrycker sig om miljö- och klimatmålen och identifiera vilka diskurser som dominerar har vi undersökt om det går att se någon koppling mellan diskursen hos olika tjänstemän och organisationer och vilket genomslag målen får i de beslut som fattas.

Metod

I projektet har 47 intervjuutskrifter från intervjuer med tjänstemän på Trafikverket, olika regioner och kommuner analyserats för att besvara dessa frågor. Materialet innehåller dels intervjuer gjorda under 2019, och dels intervjumaterial från ett tidigare motsvarande projekt från 2009-2010. Tillgången till intervjuutskrifter från två olika tidpunkter har också gjort det möjligt att undersöka i vilken utsträckning diskurserna förändrats över tid. Analysen tog sin utgångspunkt i Carol Bacchis arbeten inom diskursteoretisk metod. Frågor som väglett analysen har varit hur intervjupersonerna beskriver sitt sätt att hantera de nationella miljömålen samt vilka metaforer/uttryck de använder för att beskriva hur målen hanteras. Efter att de fem forskarna i arbetspaketet analyserat ett antal intervjuer var samlades vi till ett gemensamt analysmöte för att identifiera gemensamma slutsatser.

Resultat och slutsats

Analysen av resultaten kommer att slutföras under hösten 2019, men från analysen så här långt går det att se tendenser till en förskjutning av diskursen under de 10 år som gått mellan de två projekten. På kommunal nivå har fokus har gått mot en tydligare målstyrning, och samordningen mellan olika nivåer och enheter har blivit mer institutionaliserad från att tidigare ha skett mer ad hoc. Samtidigt spelar den lokala kulturen stor roll, uttryckt som att normer ”sitter i väggarna” osv. Tjänstemännens personliga engagemang gick också att utläsa tydligt ur intervjuutskrifterna, där vissa intervjupersoner på ett mycket aktivt sätt navigerar sig fram mellan politiker, kollegor och olika avdelningar med olika prioriteringar för att få ökat genomslag för miljö- och klimatmålen i till exempel detaljplaner. Samtidigt visade intervjuerna att en vanlig uppfattning bland tjänstepersoner på Trafikverket och i regional planering är att investeringarna i transportinfrastrukturen i nationell och regional plan bara kan påverka transportsektorns klimatpåverkan på marginalen och att det i stället krävs kraftfulla styrmedel och åtgärder från regering och kommuner för att nå klimatmålen. Investeringarna i ny infrastruktur motiveras i stället med att de ger ”samhällsekonomisk nytta” och bygger bort ”flaskhalsar”. Diskursanalysen visar vad som formar och begränsar aktörernas agerande samtidigt som det visar på möjligheter att forma nya sätt att tänka och agera. Skillnaderna i synsätt mellan olika nivåer är ett intressant resultat som belyser att de olika aktörerna i processen har olika förväntningar på vad utvecklingen av landets transportinfrastruktur kan ge för bidrag till att uppfylla klimatmålet.

Collapse
Makt, planering och fördelning Transportpolitik och ekonomi 

1.9.3 - Hur överförs nationella miljömål till lokala beslut i regioner och kommuner?

Room
SF, Tellus (65)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

Hur får vi med oss de nationella miljömålen i regional transportplanering och kommunal samhällsplanering? Var och varför tappas målen ibland bort och beslut fattas som inte går i linje med nationella mål? Det är frågor som undersöks i ett av arbetspaketen i forskningsprojektet ”Stafetten” som IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector och Lunds universitet genomför med finansiering från Naturvårdsverket. Överföringen av nationella miljömål till beslut på olika nivåer i transport- och samhällsplaneringen liknas i projektet vid en ”stafett” där målen är ”stafettpinnen”. I projektet fokuseras transportpolitikens hänsynsmål om miljö där de miljökvalitetsmål som berör transportsektorn ingår.

Metod

Överföringen av nationella miljömål till lokala beslut i transport- och samhällsplaneringen har undersökts genom fallstudier i regioner och kommuner. Genomgång av strategiska planeringsdokument har gjorts för sex regioner och åtta kommuner. För regionerna studeras den regionala transportplanen med avseende på hur den förhåller sig till nationella miljömål och för kommunerna studeras på liknande sätt översiktsplanen och trafikstrategin. Fallstudier som innebär fördjupade studier av måluppfyllelse vad gäller miljömål har gjorts för tre av regionerna och tre av kommunerna från plangenomgången. Enskilda investeringsobjekt och detaljplaner med eventuell tillhörande fördjupning av översiktsplan och/eller planprogram har använts för att exemplifiera målöverföring. Planerna har analyserats och intervjuer med tjänstepersoner på regionerna och kommunerna gjorts för att få tjänstepersonernas syn på ”stafetten”. Plangenomgångar och fallstudier har genomförts under 2018/2019.

Resultat och slutsats

I kommunerna talas det inte alltid om nationella mål såsom miljömålet i de transportpolitiska målen. Miljömålet har i regel operationaliseras i lokala mål rörande miljö och hållbart resande i översiktsplanen och trafikstrategin. Frågan för fallstudierna har varit hur dessa lokala mål genomsyrar beslut på olika nivåer. Det man kan konstatera är att målen riskerar att tappas bort när man kommer till operativ nivå, inte minst i detaljplaneskedet. Det är lättare att vara överens om miljö & hållbarhet på en strategisk nivå, medan när man kommer till detaljplaneskedet uppstår svårigheter när olika mål och intressen ställs mot varandra. Samtidigt finns det en brist på dokumentation av målavvägning, det vill säga transparensen vad gäller måluppfyllelse är låg i planeringsprocessen. I regionerna däremot är de nationella målen tydligare inslag i länsplanearbetet. I likhet med kommunal planering finns det dock en brist på transparens och dokumentation av målavvägning. Det är svårt att följa hur investeringsobjekt valts, vilket blir särskilt relevant för objekt med uppenbar låg måluppfyllelse vad gäller miljö och klimat. Det kan konstateras att nationella miljö- och klimatmål tappas bort i planeringen. Varför det händer och vad som kan främja ”stafetten” diskuteras för närvarande tillsammans med de experter och tjänstepersoner som medverkar i projektet.

Collapse