K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

SF, Jupiter (60) Transportekonomi och politik
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Room
SF, Jupiter (60)
Upphandling och produktivitet Transportpolitik och ekonomi 

1.6.1 - Mätning av produktivitet i upphandlade underhållsbeläggningar

Room
SF, Jupiter (60)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

Samtigt som det finns en stor oro över produktivitetsutvecklingen i bygg- och anläggningsbranschen finns många principiella och praktiska problem med att mäta produktivitet i sektorn.

Metod

I en studie har ett disaggregerat tillvägagångssätt för att mäta produktivitet prövats. Detta har gjorts genom att jämföra kostnaden per kvadratmeter beläggning för 233 upphandlade underhållsbeläggningskontrakt. För varje kontrakt har informationen om vägens kvalite (IRI, spårdjup) före åtgärd, liksom om trafik etc. ställts samman för alla vägsträckor som omfattas av varje avtal. Utvärderingen görs genom att använda stokastisk frontanalys för att jämföra kostnaden för de 24 beläggningsingenjörer som var och en varit ansvariga för två eller fler upphandlingar.

Resultat och slutsats

Resultatet visar att det skulle vara möjligt att minska kostnaderna för denna typ av projekt med ca 20 procent om de beställaransvariga tillämpade den utformning av förfrågningsunderlag och kontrakt som den mest effektive ingenjören använt. Det förfarande som prövats kan tillämpas också för många andra typer av upphandlingar. Förfarandet kan användas för att skapa en aktiv läroprocess i organisationen.

Collapse
Upphandling och produktivitet Transportpolitik och ekonomi 

1.6.2 - Produktivtet och kvalitetsutveckling i anläggningssektorn - en fråga om index

Room
SF, Jupiter (60)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

En vedertagen uppfattning är att produktivitetsutvecklingen inom den svenska bygg- och anläggningssektorn är långsam. Det innebär att andra sektorer omvandlar insatsvaror till slutprodukter snabbare än bygg- och anläggningsindustrin. Flera studier, både nationellt och internationellt har kritiserat den negativa bilden av branschen. Kritiken går ut på att det är svårt att kontrollera för kvalitet över tid samt även att erhålla jämförbara kostnadsdata mellan länder. Föreliggande studie fokuserar på den förstnämnda problematiken. För att hantera prisnivåförändringar används olika prisindex. . Det finns en uppsjö av sådana index i den svenska bygg- och anläggningssektorn. Valet av index påverkar utfallet av produktivitetsutvecklingen och därutöver har index även bäring på entreprenörens ersättning. De olika index som används hanterar emellertid inte kvalitetsaspekten. Ett exempel är när kostnaden för ett väg- eller järnvägsprojekt jämförs med ett liknandeprojekt tio år senare. Med dagens metod görs en prisnivåomräkning av kostnaden gällande utrustning och maskiner men det är svårt att fånga kvalitetsförbättringar i projektet, man antar i praktiken att projekt genomförs på väsentligen samma sätt. Syftet är att kartlägga de index som finns på den svenska bygg- och anläggningsmarknaden och hur de fångar den verkliga kvalitetsutvecklingen.

Metod

Det finns flera organisationer med ett intresse av att skapa index för bygg- och anläggningssektorn. Motiv till dessa index kan vara politiskt drivna, då olika intressenter vill uppvisa olika utvecklingar av sektorns produktivitet. Samtidigt är definitionen av det rättvisande indexet inte självklart. Utöver frågan om att mäta produktivitet, finns det ett också ett intresse av att utforma index som påverkar ersättningen till entreprenörerna i kontrakten. Alla dessa motsättningar i intressen har skapat en uppsjö av index. Föreliggande studie gör en bred kartläggning för att samla dessa index.

Därefter analyseras de olika indexen för att indikera hur de påverkar branschens produktivitetsutvecklingen samt ersättningen till entreprenörerna. Analysen utvärderar även på vilket sätt kvalitetsutvecklingen fångas. Därutöver jämförs svenska och amerikanska index för bygg- och anläggningssektorn.

Resultat och slutsats

Genomgången uppvisar att det finns en uppsjö av index för den svenska bygg- och anläggningssektorn. Det finns dock fem övergripande sammanlagda indexserier, byggnadsprisindex, entreprenadindex, faktorprisindex, nettoprisindex och infrastrukturindex. Det sistnämnda publiceras av Trafikverket och baserar sig på ett urval av de cirka 200 index. Studien visar vikten av att tydliggöra vilket index som nyttjas, då produktivitetsutvecklingen skiljer sig väsentligt beroende på vilket index som nyttjas. Därutöver påpekas att KPI eller likande ska nyttjas för uppräkningar i ersättningar, då andra varianter försvagar entreprenörernas incitament till produktivitetsförbättringar.

Collapse
Upphandling och produktivitet Transportpolitik och ekonomi 

1.6.3 - Sweden versus Europe in construction sector productivity - A TFP approach

Room
SF, Jupiter (60)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

En vedertagen uppfattning är att produktiviteten inom den svenska bygg- och anläggningssektorn är svag. Statliga rapporter (se exempelvis SOU 2012:39 och SOU 2015:105) pekar på att den svenska bygg- och anläggningsindustrin har lägre produktivitetstillväxt än andra delar av ekonomin. Den internationella produktivitetsdebatten för sektorn har gett upphov till flera landsjämförande studier men som nästan alltid fokuserar på stora ekonomier såsom USA, Storbritannien och Tyskland.

Syftet med den här studien är att använda nationalräkenskaper för åtta europeiska länder och fastställa om produktivitetsutvecklingen i den svenska bygg- och anläggningsindustrin är en anomali eller om liknande trender kan observeras i andra europeiska länder och därav bör anses vara branschspecifika.

Metod

KLEMS databas används för att jämföra total faktor-, kapital- och arbetskraftsproduktivitet för både byggsektorn och ekonomin som ett aggregerat under perioden 1996 till 2014 för åtta länder. Databasen möjliggör att arbetskraftens och kapitalets sammansättning tas hänsyn till.

Resultat och slutsats

Resultaten indikerar att produktivitetsutveckling inom bygg- och anläggningsindustrin utvecklas svagare än andra delar av ekonomin under den undersökta tidsperioden i respektive land. Jämförelser mellan länderna ger stöd för att produktivitetsutvecklingen är homogen som bransch. Analysen identifierar och pekar också ut skillnader i sammansättningen av produktionsfaktorer för respektive land.

Collapse
Upphandling och produktivitet Transportpolitik och ekonomi 

1.6.4 - Upphandling på pris och kvalitet: Tillämpning och effekt i svensk upphandling av kollektiv busstrafik

Room
SF, Jupiter (60)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi 

Abstract

Bakgrund

Minimikrav på kvalitet i upphandling på lägsta pris behöver inte nödvändigtvis vara låga. Om upphandlaren inte har god kännedom om produktionskostnader kan dock höga minimikrav kosta mer än de smakar. Upphandling på pris och kvalitet kräver inte lika god kännedom om kostnader. Om upphandlarens preferenser återspeglas av hur pris och kvalitet utvärderas lämnas det istället till anbudsgivarna att ge prisvärda kombinationer av pris och kvalitet, givet deras kostnader. Upphandling på pris och kvalitet är nu det vanligaste inom EU och förespråkas av de senaste EU-direktiven för offentlig upphandling. Det finns dock begränsat med empirisk forskning på hur upphandling på pris och kvalitet tillämpas och om det ger önskvärd effekt. De få studier som finns visar på att tillämpningar ofta har olämpliga egenskaper och ger svaga incitament att leverera den erbjudna kvaliteten.

Vi bidrar med empiri från nära på samtliga kontrakt för kollektiv busstrafik aktiva i Sverige december 2015, totalt 565 kontrakt, varav 206 upphandlades på pris och kvalitet. Våra forskningsfrågor är: (1) Tillämpades upphandling av pris och kvalitet i enlighet med forskningslitteraturen, och (2) har upphandling av pris och kvalitet gett högre levererad kvalitet mätt som punktlighet?

Metod

Den första forskningsfrågan besvaras genom en kartläggning av vilka kvaliteter kollektivtrafikmyndigheterna utvärderat och hur de konstruerat utvärderingsmodeller. Denna information har sammanställts från upphandlingsdokumentationen. Den andra forskningsfrågan är svår att besvara med en nationell jämförelse då förutsättningar, kontraktsutformning, datatillgång m.m skiljer sig åt. Jämförbarheten är bättre inom en region. Västrafik utmärker sig med att ungefär lika ofta ha upphandlat på pris och kvalitet som på lägsta pris. Med statistisk analys undersöker vi om kontrakt upphandlade på pris och kvalitet är associerade med systematiskt högre punktlighet, kontrollerat för kontraktens antal turer, fordonskilometer, stadstrafik, väder, månads- och årseffekter, samt kontraktens genomsnittliga punktlighet över tid. Analysen utförs med månatliga punktlighetsdata för 16 kontrakt mellan augusti 2014 till april 2019.

Resultat och slutsats

Kartläggningen visar att ungefär hälften av kollektivtrafikmyndigheterna upphandlade på pris och kvalitet, varav de flesta nästan uteslutande. Diskrepensen inom Sverige är svår att motivera. Många kollektivtrafikmyndigheter tillämpade en komplex tillämpning av upphandling på pris och kvalitet där operatörernas beskrivningar av processer, ledarskap, kompetensförsörjning m.m. utvärderas. Att utvärdera operatörer på deras egna texter, och endast vid tilldelning av kontrakten, skapar incitament som enligt forskningslitteraturen riskerar att fel anbud vinner och att levererad kvalitet blir lägre än den utvärderade. Flera kollektivtrafikmyndigheter tillämpade utvärderingsmodeller där både pris och kvalitet omvandlades till ett betyg, t.ex. 1-5. Forskningslitteraturen förespråkar generellt enklare kvalitetspåslag eller -avdrag på anbuden. Den statistiska analysen av punktlighet i Västra Götaland ger inget stöd till att upphandling på pris och kvalitet gav högre kvalitet, trots att premier utöver det lägsta anbudet betalades.

Vår slutsats är att det behövs tydligare nationella riktlinjer kring om och hur upphandling på pris och kvalitet ska tillämpas. Tillämpningar i kartläggningen framstår resurskrävande både för operatören och kollektivtrafikmyndigheterna och riskerar att ge mindre prisvärd upphandling sett till levererad kvalitet. Kollektivtrafikmyndigheterna riskerar därtill överprövningar av utvärderingen. Det bör inte uteslutas att prisvärd upphandling enklast nås med lägsta pris och ambitioner att sätta lämpliga minimikrav för kvalitet.

Collapse
Upphandling och produktivitet Transportpolitik och ekonomi 

1.6.5 - Kommentator

Room
SF, Jupiter (60)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Transportpolitik och ekonomi