K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

K&K, Verdefoajén (150) Luftfarten och samhället
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Room
K&K, Verdefoajén (150)
Åtgärder för framkomlighet i kollektivtrafiken Kollektivtrafik och järnväg

3.11.1 - Stadstrafik nästa utvecklingssteg – den inre effektiviteten  

Room
K&K, Verdefoajén (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Kollektivtrafik och järnväg

Abstract

Bakgrund

Syfte, att diskutera och visa exempel på nästa utvecklingssteg för stadstrafiken, som till stora delar kommer att ske genom att arbeta med den inre effektiviteten, d v s utveckla produkten genom att förtydliga och koncentrera resurser längs större stråk, ökar det hållbara resandet.

I de flesta svenska städer kan dagens kollektivtrafik beskrivas som mycket bra, stort utbud (yttäckande linjer) med hög frekvens längs större linjer. Satsningarna har också genererat resandeökningar, dock har det varit svårt att nå de s.k. bilisterna. Produktions-ökningarna har dock ökat nettokostnaderna.

Många RKM funderar nu på nästa utvecklingssteg och vilka åtgärder som kan/ bör genomföras? Det övergripande svaret på frågan är att effektivisera systemet och i slutänden minska kostnaden per resa.

Den kollektiva stadstrafiken har nu kommit till den punkt där nya metoder och angreppssätt bör användas, gamla metoder har låg effekt. Exempelvis ökar frekvensen från 10 min till 7.5 min trafik, minskar väntetiden med 1 min 15 sek, samtidigt som kostnaden ökar med 50 % och knappt någon effekt på resandet.

Metod

Genom analyser i Jönköping, Norrköping och Linköping har Urbanet utvecklat en modell som beräknar effekter av olika åtgärder på resande och kostnader. Förbättrad framkomlighet / Optimala hållplatsavstånd / Nya linjedragningar, med syfte att skapa kortare restid, väntetid och färre byten.

Kärnan i analyserna är att analysera kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen på stadsdelsnivå och synliggöra kollektivtrafikens starka och svaga sidor. Metoden synliggör också hur mycket som krävs för att konkurrenskraft skall bli reell gentemot bilen vilket görs genom GK analyser där värden för trängsel och förseningar är viktiga faktorer (dessa värden saknas i de svenska transport-modellerna vars data bygger på Sampers).

Resultat och slutsats

Analyserna visar på stor potential för att öka resandet och samtidigt behålla eller minska kostnadsnivån, d v s minska kostanden/ resa. Följande bör dock göras:

Öka hållplatsavstånden ökar hastigheten, medelvärdet i svenska städer är idag ca 325-350 meter, vilket innebär kontinuerliga uppehåll med låg restid. Optimering av hållplatsavstånd indikerar att optimalt hållplats-avstånd är uppemot 550 meter d v s ca.200 m längre jmfr med idag som förlänger gångavståndet till hållplats med ca.100 m. Samtidigt som restiden kortas med 3-4 min beroende på stad, kostnaderna minskar med ca. 20 % samtidig som resandet ökar något.

Full framkomlighet, innebär att kommunen som väghållare måste säkerställa framkomlighet för busstrafiken. Ökad hastighet, genom hållplatsavstånd samt full framkomlighet, ger RKM möjlighet att använda besparingarna till att öka frekvens som inte bara minskar väntetiden utan även minskar trängsel ombord, och ökar pålitligheten (minskar förseningar). Vilket innebär att produktens konkurrenskraft ökar ordentligt.

Ovan angreppssätt ger RKM stora möjligheter att nå nya målgrupper, Urbanets tidsvärdestudier (SP-analyser) visar att s.k. sällan kunder/ bilister är beredda att gå längre till hållplats bara bussen kommer ofta (låg väntetid) och går snabbt. Gruppen ogillar trängsel vilket är en starkt bidragande orsak till att bara åker sällan med kollektivtrafiken.

RKM bör nu fundera på hur dagen system kan utvecklas och nå nya målgrupper, och med stor sannolikhet är det inte ytterligare produktion som är lösningen utan en bättre anpassning till s.k. sällan-gruppers krav och behov.

Collapse
Åtgärder för framkomlighet i kollektivtrafiken Kollektivtrafik och järnväg

3.11.2 - Hur ska vi prioritera bussen?

Room
K&K, Verdefoajén (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Kollektivtrafik och järnväg

Abstract

Bakgrund

I allt fler större städer uppmärksammas ökade framkomlighetsproblem för busstrafiken. Bilismen ökar och skapar trängsel samtidigt som bilisternas respekt för busstrafiken minskar. Städerna växer så det knakar, vilket leder till arbeten i gatumiljön som kräver att linjer tillfälligt läggs om och hållplatser dras in eller flyttas.

Både beslutsfattare och tjänstemän inser att prioriteringen av bussen framför bilen i gatuutrymmet är av största vikt för att kollektivtrafikens attraktivitet ska öka. Men hur ska vi prioritera bussen, och vilka åtgärder ger mest effekt?

Detta projekt syftar till att ta fram en effektbedömning för ett antal typåtgärder som används för att öka busstrafikens framkomlighet. Keolis har tillsammans med Trafikförvaltningen i Stockholms län och Stockholms stad fått anslag från Svenska Bussbranschens Riksförbunds utvecklingsfond för projektet, vars mål är att sprida kunskap, erfarenhet och best practice för de vanligaste framkomlighetsåtgärderna som används idag. Detta för att främja en ökad nationell samverkan i frågan samt ett ökat fokus på framkomlighet för buss i stadsplaneringen.

Slutprodukten är en broschyr som sammanfattar projektets resultat på ett tydligt och enkelt sätt, exempelvis med visualisering av olika framkomlighetsåtgärders kostnad och effekt på restider och pålitlighet. Broschyren ska även kunna användas som beslutsunderlag vid planering och implementering av framkomlighetsåtgärder.

Metod

I ett första skede har framkomlighetsåtgärder som dokumenterats väl i både Sverige och internationellt kartlagts. Djupgående analyser har därefter genomförts på framkomlighetsåtgärder i främst Stockholm, Göteborg, Karlstad och Jönköping. Kartläggningen och effektbedömningen ska i så stor utsträckning som möjligt vara generisk, det vill säga kunna användas som beslutsunderlag i alla större svenska städer med liknande framkomlighetsproblem och trafikmiljöer.

De kategorier av åtgärder som studeras närmre är: Separering av bussen - Signalåtgärder - Påstigning/visering - Hållplatsutformning - Trafikreglering - Planering.

Den samhällsekonomiska nyttan och kostnaden för varje typåtgärd bedöms utifrån analys av restider och pålitlighet, bedömd investeringskostnad och hur många resenärer som gynnas av åtgärden. I de fall en åtgärds effekt inte kan kvantifieras förs ett resonemang kring vilka parametrar som påverkas.

Resultat och slutsats

Resultat är under framtagande och kommer färdigställas under hösten 2019. Projektet slutredovisas i mars 2020 och slutprodukten kommer därmed vara klar först då, men resultaten kommer kunna redovisas på Transportforum 2020.

Collapse
Åtgärder för framkomlighet i kollektivtrafiken Kollektivtrafik och järnväg

3.11.3 - Softprio, prioritet för kollektivtrafiken.

Room
K&K, Verdefoajén (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Kollektivtrafik och järnväg

Abstract

Bakgrund

Tekniken med aktiva markdetektorer för att lägga om spårvägsväxlar och begära prioritet i kollektivtrafiksignaler har använts i Göteborg sedan 90-talet och utgjorde grunden för konceptet KomFram. Med KomFram, som utvecklades helt i trafikkontorets regi, var Göteborg en av de första städerna i världen som kunde erbjuda realtidsprognoser för kollektivtrafiken och prioritet i trafiksignaler.

Efter snart tre decennier har systemet nått slutet på sin tekniska livslängd. Elektroniken är föråldrad och kostnaden för att underhålla markdetektorer och tilledare är hög. Generellt är underhållsbehovet stort för slingor i stadsmiljö och det finns flera skäl till det, som återkommande omasfalteringar, långa tilledare och avgrävningar i samband med markarbeten.

I början av 2010-talet startade trafikkontoret försök med olika positionerings- och kommunikationsmetoder med syftet att skapa en eller flera tekniska lösningar som kunde ersätta den omfattande KomFram-strukturen.

Metod

Idag är två delsystem färdigutvecklade och driftsatta. För vägfordon, i första hand Västtrafiks bussar, görs positionering med GPS och överföring av priobegäran med Rakel. Spårfordon positioneras med RFID, där växel- och priobegäran förs över med ISM-radio.

Utvecklingen av systemet fick EU-stöd inom projektet Opticities under namnet Soft Prio. Norrköpings kommun har påbörjat en ombyggnad av sin spårvägsbana och andra städer har varit på studiebesök i Göteborg under utvecklingsperioden. Vi har nu även skrivit avtal med SL gällande systemet. Göteborg Stad har tagit fram och utvecklat systemet och systemet kommer bidra till sänkta drift och underhållskostnader samt en bättre framkomlighet för kollektivtrafiken.

Resultat och slutsats

Delsystemet med GPS och Rakel är fullt utbyggt och har varit i drift under ca 4 år. I fordonen utnyttjas Västtrafiks befintliga GPS, fordonsdator och Rakelterminal vilket i praktiken innebär att inget, utom en knappsats för vägval, behöver installeras. Varje dag använder över 1000 av Västtrafiks bussar tekniken för att begära prio i trafiksignaler samt styra portar i depåer och Lindholmens inomhushållplats. Systemet finns idag i Göteborg, Mölndal, Kungälv, Skövde, Uddevalla samt i vissa av Trafikverkets signalanläggningar. I högtrafik skickas mer än en begäran varje sekund i systemet. För vägsidan är underhållskostnaden numera nära nog noll och att anlägga en ny eller ändra en befintlig virtuell detektor tar nu minuter mot tidigare dagar eller veckor.

Delsystemet för spår är fullt utbyggt i Göteborgs spårvägsbana och för närvarande utrustas alla spårvagnar och servicefordon med RFID-läsare. Systemet är helt integrerat i trafikkontorets tidigare teknik för växelsäkerhet med spårledningar, växelkontrollsignal och in- och uträkning. Markdetektorerna utgörs avpassiva och underhållsfria RFID-taggar med lång räckvidd som läses av en RFID-läsare som monteras under spårvagnen. Växel- eller priobegäran skickas som radiomeddelande till växelstyrningen i samband med avläsningen. Med RFID uppnås positionering med decimeternoggrannhet, vilket krävs för att växelblockeringen skall fungera problemfritt. Varje växelpassage loggas och kan spelas upp efteråt. Systemet kan också skapa tidiga varningar för exempelvis skadade taggar. Detta kommer ge andra kostnader och möjligheter för spårvägsbyggnation, systemet går att utveckla på sätt som också ger nya förutsättningar säkerhetsmässigt inom spårväg. Det minskar störningarna vid drift och underhåll av spårvägsbanan då man idag ofta fått stänga av för att schakta.

Collapse
Åtgärder för framkomlighet i kollektivtrafiken Kollektivtrafik och järnväg

3.11.4 - Kan skolelever hjälpa oss skapa jämnare trafikflöden?

Room
K&K, Verdefoajén (150)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Kollektivtrafik och järnväg

Abstract

Bakgrund

Trafikflödets utseende är ett stort problem inom såväl trafiken generellt såsom inom kollektivtrafiken mer specifikt. Peak-problematiken inom kollektivtrafiken uppstår då många vill och behöver resa samtidigt vilket leder till att bussflottan dimensioneras utifrån det antal bussar som behövs i dessa resetoppar och att den totala kostnaden för kollektivtrafiken stiger utan att utbudet ökar. Flera förslag till åtgärder presenteras i en rapport utgiven av SKL (2019). Ett förslag handlar om att centralt styra starttider för skolelever så att antalet bussar minimeras, d v s rutterna planeras så att de existerande bussarna kan användas mer effektivt. Tidigare studier, dels i Östergötland, dels på andra platser i Sverige (Lidestam och Jonsson, 2018) visar att tidsförskjutningarna det handlar om är marginella.Ljungberg (2009) studerade förändringar när det gäller skolstartstider på gymnasieskolor i Linköping och visade att peaken kan minskas avsevärt om skolstartstiderna varieras i större utsträckning. Utöver de fördelar transportsystemet kan dra av förändringarna har studier även visat att skolelever gynnas av att börja skolan senare på dagarna (Kelley et al., 2017), där positiva effekter har påvisats både gällande hälsa och studieresultat.

Syftet med denna studie är att undersöka effekterna av en tidsmässig förskjutning av tiden för skolstart i ett område i Östergötland. Ambitionen är att vald region senare ska kunna implementera den lösning som denna studie kommer att rekommendera. Studien är ett samarbete mellan AB Östgötatrafiken, trafikoperatören Transdev, samt forskare på Linköpings universitet och VTI.

Metod

Det optimeringsbaserade planeringsverktyget Hastus kommer att användas i syfte att simulera olika alternativ för tidsförskjutningar av skolstartstider i ett område i Östergötland. De olika alternativen kommer att analyseras och testas för att finna en trafiklösning som kan fungera inom aktuellt område. Kompletterande intervjuer kommer att göras med andra aktörer som berörs av förändringarna, såsom elever, skolrektorer och eventuellt även föräldrar.

Resultat och slutsats

Resultaten kommer att visa i vilken grad transportsystemet kan effektiviseras genom att använda utvecklad modell. Simuleringar av olika planeringsalternativ kommer att presenteras såväl som resultaten från intervjuer med berörda aktörer. Resultaten kan ligga till grund för framtida förändringar lokalt i Östergötland såväl som i landet i övrigt och därmed utgöra underlag för framtida beslut inom liknande frågor rörande planering av skolverksamhet samt transporter. Resultatet av denna studie kan användas i dialogen mellan regionala kollektivtrafikmyndigheter och kommuner kring hur olika aktörer tillsammans kan ta ansvar för gemensamma resurser i syfte attge fler invånare i länet en bättre kollektivtrafik utan att mer skattemedel behöver skjutas till.

Kelley, P., Lockley, S. W., Kelley, J., & Evans, M. D. R. (2017) Is 8.30 a.m. still too early to start school? A 10:00 a.m. school start time improves health and performance of students aged 13-16. Frontiers in Human Neuroscience, 11:588.

Lidestam, H., och Jonsson, S., (2018), Kapa topparna! Peakproblematik utifrån ett kollektivtrafikperspektiv, K2 Working Papers 2018:4.

Ljungberg, A. (2009). Staggered school hours to spread peak demand for public transport: Benefits and costs. International Journal of Transport Economics, 10th International Conference on Competition and Ownership in Land Passenger Transport, 36, 141-160.

WSP, Peaktider i kollektivtrafiken, (2019), WSP på uppdrag av SKL, ISBN 978-91-7585775-6.

Collapse