K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

K&K, Operetten (80) Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Room
K&K, Operetten (80)
Moderators
Partiklar, buller och mikroplast i väg- och gatumiljöer Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.8.1 - Kunskapssammanställning om mikroplast från vägtrafiken

Room
K&K, Operetten (80)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

VTI har inom ramen för ett regeringsuppdrag gjort en internationell kunskapssammanställning avseende mikroplast från vägtrafiken. I begreppet mikroplast ingår här även partiklar från däck även om det egentligen är gummipartiklar.

Metod

Litteraturstudie

Resultat och slutsats

I rapporten beskrivs bl.a. kunskapsläget beträffande förekomst och transport av däckrelaterade partiklar, slitage av däck- och vägkomponenter, provtagning av däckpartiklar och partiklar från vägfärg i olika media, metoder för analys och beredning av prov, ekotoxikologiska effekter samt olika möjliga åtgärder för att minska uppkomst och spridning av mikroplast från vägtrafiken.

Vi kommer vidare att presentera identifierade kunskapsluckor och olika utmaningar som finns inom området och idéer till hur vissa av utmaningarna kan hanteras. Vi redovisar några av de få resultat som finns beträffande förekomst och spridning av mikroplast från vägtrafiken

Collapse
Partiklar, buller och mikroplast i väg- och gatumiljöer Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.8.2 - Analys av väg- och däckslitage i prover tagna i dagvatten, på vägbanan och från en städmaskin

Room
K&K, Operetten (80)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Tidigare studier (ex. Magnusson m.fl. 2016 och Sundt m. fl 2014 etc.) visar att väg- och däckslitage är den enskilt största källan till mikroplastutsläpp. Partiklar från väg- och däckslitage är en så kallad sekundär mikroplast, det vill säga plastpartiklar som produceras oavsiktligt vid slitage eller fragmentering där de tre största källorna är däckslitage, slitage på asfalt (där bitumen är klassat som en polymer) och vägmarkeringar.

Metod

Under 2017-2018 genomfördes en studie i samarbete med Chalmers, Göteborg stad (Kretslopp och vatten och Trafikkontoret), IVL och VTI. Syftet var att undersöka om och i så fall hur mycket kontinuerlig städning av vägbanan på ett specifikt område skulle minska utsläppen av mikroplast till dagvattnet.

Studien genomfördes i Göteborg, WDS II-prover togs på Ehrenströmsgatan, en vältrafikerad gata i Göteborgs innerstad med ett ÅMVD på 10 500. Avrinningen leder till Vitsippsbäcken, en recipient som är klassad som känslig. Prover samlades dels in på vägbanan före och efter städning (med WDS II, en av VTI framtagen våtprovtagare för vägdamm), prover togs även på det material som städmaskinen samlade upp (både vatten och sand) och slutligen togs prover i närliggande dagvatten.

Resultat och slutsats

Analyser av proverna har genomförts med ljusmikroskop samt okulär och taktil bedömning. En omfattande provberedning har krävts för att separera partiklar från väg- och däckslitage från mineralpartiklar, organiskt material och övrigt skräp.

Resultaten visar att det finns mycket partiklar från däckslitage i proverna. I proverna tagna med WDS II minskade antalet partiklar efter städning, majoriteten av partiklarna identifierades som bitumen och endast ett hundratal ansågs vara däckslitage. I gatusopningsand ökade antalet gummi och bitumenpartiklar över säsongen, vilket kan tänkas bero på användandet av dubbdäck och åtgärder för snöröjning/halkbekämpning. I det uppsamlade sopvattnet från städmaskinen var antalet partiklar få i prover från augusti och december och betydligt högre i prover från mars och april. Ingen tydlig trend gick att urskilja i proverna från dagvattnet. Antal partiklar/l varierade över säsongen och låg mellan 1500-6000 partiklar (>20µm) i fraktionen >100µm innehöll proverna endast 1-2,5 partiklar/l.

Referenser:

Aronsson, M., Galfi, H., Magnusson, K., Polukarova, M., Strömwall, A-M & Gustafsson, K. Förekomst och spridning av mikroplast, gummi och asfaltspartiklar från vägtrafik. Göteborg: Trafikkontoret, Göteborg stad.

Järlskog, I., (2018). Vägdamm och mikroplast från Sveriges vägtransportsektor: Kan städning av vägbanan vara en möjlig åtgärd för reduktion av partiklar. Examensarbete, Linnéuniversitetet, fakulteten för hälso- och livsvetenskap.

Magnusson, K., Eliasson, K., Fråne, K., Haikonen, K., Hultén, J, Olshammar, M., Stadmark, J och Voisin, A., (2016). Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment- A review of existing data. (Rapport C 183). IVL Svenska Miljöinstitutet

Polukarova, M., (2018). Street sweeping to reduce Organic Pollutants Adsorbed on Small Particles. Examensarbete, Chalmers tekniska högskola, Avdelningen för vatten och miljöteknik.

Sundt, P., Schulze, P-E och Syversen, F., (2014). Sources of microplastic pollution to the marine environment. (Rapport M-321 2015). Mepex för Norska Miljödirektoratet.

Collapse
Partiklar, buller och mikroplast i väg- och gatumiljöer Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.8.3 - Buller- och partikelemissioner från vägyta-däckinteraktion längs en dränerande beläggning – preliminära resultat

Abstract

Bakgrund

Emissioner av partiklar och buller från trafiken är välkända problem. En viktig aspekt är föroreningarna som kommer från vägyta-däckinteraktionen, såsom däckbuller, partiklar från väg- och däckslitage samt uppvirvling av vägdamm. På bullersidan är beläggningen i dagsläget en relativt känd faktor, dock finns närmast obefintlig kunskap på partikelsidan. Särskilt är kunskapen mycket bristande gällande kombinationen av dessa föroreningar.

Metod

2019 konstruerades en dränerande beläggning i Linköping, på vilken mätning av däckbuller genomfördes med den så kallade Close Proximity (CPX) metoden, samt mätning av partiklar (PM10) emitterade från vägyta-däckkontakten med den finska Vectramätbilen, en Opel Vectra instrumenterad för kontinuerlig mätning av partiklar under färd. CPX-metoden använder sig av mikrofoner nära kontakten mellan vägytan och däcket. Metoden tar hänsyn till hur temperaturen, hastigheten och däckets hårdhet påverkar bullernivån, och har även korrektionsmetoder för dessa parametrar. Vectramätbilen har ett munstycke för partikelmätning bakom vänster framdäck samt ett munstycke placerat i fronten av fordonet för att mäta backgrundshalt och eventuell inverkan från framförvarande fordon. Partikelhalterna mäts med DustTrak Aerosol Monitor från TSI Inc. Syftet med mätningarna är att undersöka både partiklar och buller nära källan, d.v.s. nära kontakten mellan däcket och vägytan. För båda fallen genomfördes mätningarna med sommardäck positionerade i hjulspåren längs vägen vid en hastighet av 70 km/h.

Resultat och slutsats

De initiala resultaten visar att bytet från en äldre, sliten beläggning av typen ABS16 till en dränerande beläggning har minskat bullernivån med ca 5 dB(A). Bullermätningen har även visat att beläggningen är inhomogen, vilket tyder på att konstruktionen inte blev optimal längst hela sträckan. Partikelmätningen visar även den på variationer längs sträckan, dock inte nödvändigtvis på samma platser som för buller, vilket tyder på att beläggningen inte nödvändigtvis inverkar i samma grad och magnitud för partikelemissioner som för buller. Dessa preliminära resultat indikerar att bullermätningar i samband med partikelmätningar kan användas för att utvärdera hur funktionella egenskaper förändras längs en enskild vägsträcka.

Collapse
Partiklar, buller och mikroplast i väg- och gatumiljöer Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.8.4 - Lågkostnadssensorer för partiklar i relation till gemensamma mätningar av buller och partiklar

Room
K&K, Operetten (80)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
15:30 - 17:00
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Transporter är positiva för samhällsutvecklingen, men genererar också emissioner som är negativa för omgivningen t.ex. luftföroreningar och buller. Många processer leder samtidigt till både partikelemissioner och ljudalstring, och för att åtgärda dessa är det effektivare att hantera båda effekterna gemensamt. Exempel på processer som genererar ljud och partiklar samtidigt är när det gnisslar om tåghjul eller när det bullrar om rullande däck, dvs slitage och vibrationer som uppstår när två ytor gnids mot varandra. Partiklarna som skapas får mycket olika utseende bl.a. beroende på material och temperatur, med olika storlekar och former som inte kan förutspås med någon stor säkerhet.

Tidigare arbeten med att samtidigt mäta buller och partiklar har visat att områdena ofta har olika angreppssätt för att mäta, vilket kan störa samarbetet. Delvis beror det på att partikelinstrument som kan bestämma både halter och storleksfördelningar av partiklar innebär stora investeringar och kräver omfattande underhåll under mätningen. Alternativt kan enklare instrument användas på bekostnad av att den insamlade informationen om partiklarna i luften blir begränsad. För ljudmätningar varierar priset för mikrofoner och mikrofonförförstärkare som uppfyller kraven för ljudnivåmätare klass 1 enligt SS-EN 61672-1 inte lika mycket. Däremot behöver uppmätt ljudnivå relateras till enskild fordonspassage och fordonstyp, hastighet etc, vilket är en utmaningen även för mätning av partiklar. För att kunna genomföra effektiva och samtidiga mätningar av buller och luft är det av stor vikt att resurserna fördelas så att datakvaliteten blir av samma nivå för de båda miljövariablerna.

Metod

För att kunna genomföra gemensamma mätningar av buller och partiklar krävs billiga och enkla sensorer för partiklar. Det finns ett stort antal partikelsensorer på marknaden idag och antalet växer explosionsartat. Dock finns idag ingen egentlig kontroll av kvaliteten på partikelsensorerna och detta projekt fokuserar på ökad kunskap om kvaliteten på dagens partikelsensorer, användningsområden för sensorer och en kombinerad utvärdering av sensorer.

Kunskapen har inhämtats genom direktkontakter med ett antal användare inom både industri, miljömätningar och ventilationsteknik, nätverkande med andra sensorprojekt inom området, samt genom mätning med partikelsensorer och litteraturstudier av både vetenskaplig och publik litteratur.

Resultat och slutsats

Resultaten visade att många partikelsensorer som finns på marknaden idag ger mycket begränsad korrelation till partikelhalter uppmätta med godkända metoder. Detta beror dock främst på att många sensorer har begränsningar främst i detektionsgraden av fina partiklar, särskilt under 0,3 µm, men vissa sensorer har problem redan under 1 µm. Vissa fysikaliska problem kan inte åtgärdas med mindre än att kostnaderna för partikelsensorerna stiger, därför är det av stor vikt att beskrivningen av sensorerna, tex via datablad och andra metoder, tydliggör i vilka användningsområden sensorn kommer att användas, av de grupper som projektet föreslår. Främst i industriella tillämpningar har man en konstant aerosol, och behöver endast se förändringar i halten av just den aerosolen. Då kan en tydligare beskrivning av partikelsensorns prestation relaterat till olika användningsområden ge en god vägledning.

Specifikt här kan tex ett högt fläktljud omöjliggöra användningen vid parallella ljudmätningar.

Ett detaljerat förslag på hur partikelsensorer ska testas på ett vetenskapligt sätt kommer att presenteras på konferensen och relateras till andra versioner av tester.

Collapse