K&K - Linköping Konsert & Kongress
SF - Scandic Frimurarehotellet

Displaying One Session

SF, Månen (50) Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Room
SF, Månen (50)
Flygtransportpolitiska, mål och samhälle Luftfarten och samhället

9.1.1 - Efterfrågan på flyg - 1,5 år med flygskatt

Room
SF, Månen (50)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Luftfarten och samhället

Abstract

Bakgrund

Den svenska flygskatten började gälla den första april 2018. Under 2018 genomförde Transportstyrelsen en första analys av hur efterfrågan på flyg utvecklats under det första halvåret med flygskatt och vilka faktorer som kan ha påverkat utvecklingen. Analysen presenterades på Transportforum 2019.

Metod

Under hösten 2019 avser Transportstyrelsen att uppdatera analysen genom att analysera statistik över antal passagerare, linjer, kabinfaktor och rörelser fram till september 2019, det vill säga fram till och med 1,5 år efter flygskattens införande. Utvecklingen kommer att analyseras i relation till tidigare års utveckling och kompletteras med nya analyser av faktorer som kan ha påverkat efterfrågan under denna period.

Resultat och slutsats

Under det första halvåret med flygskatt minskade antalet passagerare på svenska flygplatser för första gången på fem år, det berodde framförallt på att antalet inrikespassagerare minskat. Sedan dess har antalet passagerare inrikes fortsatt minska. Under det första halvåret 2019 har såväl antalet inrikespassagerare som antalet utrikespassagerare minskat och sedan september 2018 har det totala antalet passagerare från svenska flygplatser minskat varje månad, förutom januari 2019, jämfört med samma period föregående år.

Den totala efterfrågan på flygresor från svenska flygplatser har de senaste nio åren haft en positiv utveckling, 2019 verkar vara året trenden vänder. Det är möjligt att flygskatten fortsatt haft effekt efter det första halvåret, beroende på hur flygbolagen agerat och en möjlig indirekt signaleffekt. Men, nedgången förklaras troligtvis framförallt av andra faktorer, bland annat den ekonomiska utvecklingen och en svag krona.

Collapse
Flygtransportpolitiska, mål och samhälle Luftfarten och samhället

9.1.2 - Regionalflygets förutsättningar och transportpolitiska nytta idag och i framtiden

Room
SF, Månen (50)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Luftfarten och samhället

Abstract

Bakgrund

Transportpolitikens funktionsmål anger att ”Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till ut­veck­lings­kraft i hela landet.” Målformuleringen indikerar att flyget behöver ha en viss spridning över landet för att bidra till den grundläggande tillgängligheten i hela landet.

Denna studie syftar till att ta fram ett underlag som kan vara till nytta i det transportpolitiska utvecklingsarbetet med fokus på de regionala flygplatserna och trafik på dessa. Studien berör flera områden: Finansiering i form av offentligt stöd (statligt och kommunalt) är ett självklart område då de är centrala för flygets fortlevnad på flera platser. Därtill kommer omvärldsfaktorer som har potential att påverka efterfrågan och utbud på flygresor att analyseras.

När det gäller de ekonomiska förutsättningarna handlar det om att:

Beskriva omfattningen av det offentliga stödet till flygplatserna och flygtrafik och jämföra med det ekonomiska stödet i Danmark, Norge och Finland.

Redogöra för de yttre förutsättningarna för stödet och dess bakgrund, vilket även omfattar reglering på EU-nivå.

Bedöma framtida behov av offentligt stöd till flyget.

När det gäller flygets tillgänglighetsbidrag beskrivs för vilka reseärenden flyget väljs och hur detta har utvecklats över tid. Det handlar också om att beskriva flygets betydelse för näringslivet och dess koppling till vissa näringar. Där så är möjligt urskiljs regionalflygets bidrag.

Framtiden för de regionala flygplatserna är också beroende av omvärldsfaktorer. I denna studie tittar vi på hur befolkningsutvecklingen och nyttjandet av distansmöten och annan teknik kan förändra den fram­tida efterfrågan på. När det gäller utbudsförändringar tittar vi särskilt på potentialen hos elflyget att svara mot regionflygets utmaningar.

Metod

Datamaterialet är hämtat från olika källor. Uppgifter om det ekonomiska stödet till regionalflyget i Sverige är hämtade från myndigheter och flygplatsernas årsredovisningar. Uppgifter om stöd till flyget i Danmark, Norge och Finland bygger på offentliga källor sammanställda av WSP. Befolkningsstatistik har hämtats från SCB. Våra resvanor med flyg beskrivs utifrån Trafikanalys resvaneundersökning. Övrigt underlag har inhämtas genom litteraturstudium.

Resultat och slutsats

Resultaten pekar på att det även fortsättningsvis kommer att vara transportpolitiskt motiverat med offentligt stöd till flygplatser, även om efterfrågan väntas minska inte minst på mindre flygplatser i skogslänen till följd av befolkningsminskning. Antalet tjänsteresenärer som reser med flyg förväntas minska. Minskade passagerarintäkter kommer därför sannolikt kräva ökat offentligt stöd.

Utblicken mot Norge, Danmark och Finland visar att det offentliga stödet till flygplatser skiljer sig åt i både utformning och volym.

Collapse
Flygtransportpolitiska, mål och samhälle Luftfarten och samhället

9.1.3 - Flygets samhällsekonomiska värde – En sammansatt bild av kostnader och nyttor

Room
SF, Månen (50)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Luftfarten och samhället

Abstract

Bakgrund

Bakgrund. En tjänst, som den sammansatta funktionaliteten av en regional flygplats, är samhällsekonomiskt motiverad om det totala värdet av tjänsten överstiger de totala kostnaderna för tjänsten. I fall med en svåröverskådlig bild med många intressenter och en möjlig diskriminering mellan beställargrupper, är särskilt värdet av den totala tjänsten komplicerad att bestämma.

Metod

Method. Det genomfördes både en litteraturstudie kring samhällsekonomiska estimeringsmodeller för värderingen av effekter kring flygtransporter och exempelberäkningar där det har funnits vara möjligt för att demonstrera användningen av beräkningsmodeller. Nödvändiga siffror för beräkningarna hämtades från tidigare forskning, offentlig statistik eller kvalificerad uppskattning.

Resultat och slutsats

Resultat. Transporter av personer och frakt med flyg är förknippat med olika typer av för- och nackdelar som i samhällsekonomiska analyser kan återspeglas som kostnader och nyttor. Kostnader kan relatera till miljöeffekter, såsom buller och emissioner, eller till olyckor i samband med flygtrafiken. Samhällsekonomiska nyttor uppstår från direkta, indirekta, inducerade, katalytiska ekonomiska effekter samt resilienseffekter i regionen kring en flygplats. Direkta effekter avser sysselsättningen och resultat kring flygplatsverksamheten. Indirekta effekter avser sysselsättningen som skapas i flygverksamhetens omgivning, exempelvis taxiverksamhet. Inducerade effekter uppstår när de första två kategorier spenderar sina inkomster inom regionen. Katalytiska effekter avser ekonomisk tillväxt i regionen som till viss mån beror på tillgängligheten av flyg. Resilienseffekter avser möjligheterna som tillgängligheten till flygtransport skapar vid hanteringen av kriser och samhällsstörningar, som exempelvis ambulansflyg, fjäll-/sjöräddning, skogsbrandsbevakning – och släckning, hantering av stormskador och översvämningar. För användare av flygtransporter uppstår dessutom ytterligare effekter, som i sin tur kan påverka nationalekonomin bortom lokala och regionala synpunkter kring en flygplats, exempelvis transporttid och övergångstid mellan transporter, tillgänglighet och jämställdhet av regioner inom landet, tillgänglighet av transportslag och utbildningsmöjligheter samt övervakning, undsättning och fångtransport. Ytterliggare samhällsekonomiska effekter kan finnas kring möjliggörande av forskning, till exempel genom inventering av djur och skog – speciellt när vissa arters försvinnande och förlusten av biodiversitet har fått mycket uppmärksamhet.

Slutsats. Den kompletta bilden av kostnader och nyttor kring (flyg-)transportsektorn är svåröverskådlig med många intressenter där det konkreta värdet i många fall är svårt att bedöma. Därtill finns vissa kategorier av nyttor som överlappar och påverkar varandra, vilket gör att det finns risk för dubbelräkning av värdeskapandet. Vidare så visade literaturstudien att flertalet av uppskattningarna är flera år gamla och baserat på det årets penningvärde. Dessutom blev en genomgående brist på relevant data i kontexten uppenbart som försvårade en mer specifik analys vilken även inkluderar en jämnförelse mellan trafikslag. Med ett särskilt fokus på de samhällsviktiga funktionerna som relaterar till flygtransport redogör studien för en del av kostnader och nyttor hur de har beräknats i tidigare forskning och nationella rapporter samt hur en anpassad metod för flygtransportens kontext kunde beräkna värden. Exempelberäkningar illustrerar specifika tillvägagångssätt samt metodiska problem och behov av ytterligare data. Även om ekonomiska effekter inom en region kring en flygplats har belysats i ett antal studier så saknas forskning som tillägna sig den monetära värden av krisberedskap och resiliens i samhället samt nationella effekter såsom höjd beredskap, landsbygdsutveckling, tillgänglighet och jämställdhet av avlägsna regioner.

Collapse
Flygtransportpolitiska, mål och samhälle Luftfarten och samhället

9.1.4 - Förändringar av flygmarkden och konsekvenser för sociala villkor för flygande personalen

Room
SF, Månen (50)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Luftfarten och samhället