SF, Pluto (50) Robusta och tillförlitliga vägar och järnvägar
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Room
SF, Pluto (50)
Moderators
  • Virgilio Perez, Ramböll
Vägupprustning i världsarvet Gammelstads Kyrkstad - problem och möjligheter Robusta och tillförlitliga vägar och järnvägar

8.1.1 - Kulturrestaurering av vägarna genom Gammelstads kyrkstad

Speakers
  • Fredrik Olofsson, Trafikverket
Authors
  • Fredrik Olofsson, Trafikverket
Room
SF, Pluto (50)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Robusta och tillförlitliga vägar och järnvägar

Abstract

Bakgrund

Gammelstads kyrkstad är en Norrbottnisk kyrkstad med anor från medeltiden uppsatt på UNESCO’s lista av världsarv. Bebyggelsen i kyrkstaden består av , förutom en stenkyrka och bostadshus i trä, i huvudsak av mindre kyrkstugor av trä som står tätt ihop och mycket nära de befintliga gatorna och vägarna. Kyrkstaden är det viktigaste turistmålet i Luleå kommun och besöks årligen av ett stort antal turister. Gatorna i och vägarna till kyrkstaden har utvecklats genom historien i takt med trafikens utveckling, från kostigar till dagens breda asfaltsbelagda vägar. Breddningen av vägarna har skett genom att de byggts på med mer massor, vilket resulterat i att de inte bara blivit bredare utan vägkroppen har dessutom blivit högre. I dagsläget ligger vägytan högre upp än början på flera av kyrkstugornas fasader, vilket resulterat i ett antal problem. Avvattningen av vägarna i kyrkstaden leder till att smältvatten rinner över golven på flera av stugornas under snösmältningen och vid större nederbörd rinner dagvattnet från vägen okontrollerat ner för kullen på vilken kyrkstaden är byggd, utan att tas omhand på ett kontrollerat sätt. Ytterligare ett problem med vägarna är att det inte finns någon yta för fotgängare att färdas på, vilket gör att trafikmiljön upplevs som otrygg både för boende och turister.

Metod

För att lösa problemen så kontrakterade Trafikverket ÅF Infrastructure att ta fram en vägplan och ett förfrågningsunderlag för utförandeentreprenad. Särskild hänsyn skulle tas till den unika kulturmiljön i kyrkstaden vid planeringen och utformningen av vägarna. Processen med vägplanen har varit omfattande och relativt detaljerad då antalet intressenter är stort (boende, stugägare, kommunen, föreningar, länsstyrelsen mm) och kraven på utformningen stora. Likaså försvårades processen av att den yta som finns tillgänglig för entreprenaden är begränsad då kyrkstugorna är byggda mycket nära vägen, dessutom är stugorna och kyrkan med dess mur känsliga för vibrationer. För att kunna genomföra nödvändiga åtgärder krävs dessutom ett stort antal tillstånd och lov: tillstånd ingrepp fast fornlämning; marklov, bygglov, markavtal mm

Resultat och slutsats

Resultatet av projektet är att vägarna genom kyrkstaden blir mer anpassade till miljön runt dem, där hänsyn tas till byggnader, kulturvärden, oskyddade trafikanter och där fordonstrafiken får stå tillbaka.

Collapse
Vägupprustning i världsarvet Gammelstads Kyrkstad - problem och möjligheter Robusta och tillförlitliga vägar och järnvägar

8.1.2 - Världsarvet Gammelstads Kyrkstad

Speakers
  • Nina Karlsson, Trafikverket
Authors
  • Nina Karlsson, Trafikverket
Room
SF, Pluto (50)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Robusta och tillförlitliga vägar och järnvägar

Abstract

Bakgrund

Gammelstads kyrkstad är världens största och bäst bevarade kyrkstad. Kyrkstaden består av flera hundra kyrkstugor och annan bebyggelse som uppförts omkring den medeltida kyrkan för att användas av de församlingsbor som reste till kyrkstaden. Platsen där Gammelstads kyrkstad idag ligger har använts som mötesplats under lång tid. Redan under medeltid och kanske även tidigare än så fungerade platsen som en marknadsplats. År 1621 fick Gammelstads kyrkstad också stadsprivilegier.

Kyrkstaden är sedan 1990-talet utpekat som ett världsarv av UNESCO. Det utgör också en kulturmiljö av riksintresse, de delar som utgör den gamla staden är skyddade som fornlämning, kyrkan och området runt den är skyddad enligt kulturmiljölagen och stora delar av övrig bebyggelse är utpekad som kulturhistoriskt värdefull enligt PBL. Att hantera kulturmiljön i området är en komplex fråga och det finns i dagsläget inga tydliga rutiner för hur världsarv ska hanteras i infrastrukturprojekt.

Metod

UNESCO har utarbetat en särskild metod (Heritage Impact Assessment) för att analysera och bedöma påverkan på världsarv i samband med olika typer av exploateringar. Denna metod har tagits fram med syfte att kunna användas av alla världsarv, i alla delar av världen. Metoden har också använts i tidigare Trafikverksprojekt där man tagit fram en särskild rapport för redovisning av projektets påverkan på världsarvet.

I projektet i Gammelstads kyrkstad ville vi ta reda på om det skulle vara möjligt att integrera UNESCO:s metod i vägprojektets ordinarie miljökonsekvensbeskrivning. I samråd med ansvarig länsstyrelse, världsarvsförvaltare och Riksantikvarieämbetet kompletterade vi miljökonsekvensbeskrivningen med ytterligare aspekter som var kopplade till världsarvet och dess värden.

Resultat och slutsats

Resultatet blev en miljökonsekvensbeskrivning där påverkan på världsarvets värden bedömdes tillsammans med övriga värden i området. I denna MKB framkom det tydlig att detaljer så som exempelvis skyltning och vegetation längs vägen riskerar att få stor negativ påverkan om de inte anpassas till kulturmiljön.

Fördelarna med att redovisa världsarvets värden och den påverkan som projektet kan komma att få på dessa i miljökonsekvensbeskrivningen, istället för en separat HIA-rapport är främst att aspekter kopplade till världsarvet integreras i ett dokument som är en del i planläggningsprocessens planerings- och beslutsprocesser. Det blir lättare att visa på världsarvets värde och dess påverkan i förhållande till påverkan på andra miljöaspekter. En annan fördel är även att aspekter avseende världsarvet och dess värden blir en del i de ordinarie samråden med detta arbetssätt.

Collapse
Vägupprustning i världsarvet Gammelstads Kyrkstad - problem och möjligheter Robusta och tillförlitliga vägar och järnvägar

8.1.3 - Gestaltning, hur löser man det i kulturmiljön?

Speakers
  • Kristina Björling Francki, Trafikverket
Authors
  • Kristina Björling Francki, Trafikverket
Room
SF, Pluto (50)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Robusta och tillförlitliga vägar och järnvägar
Vägupprustning i världsarvet Gammelstads Kyrkstad - problem och möjligheter Robusta och tillförlitliga vägar och järnvägar

8.1.4 - Vägtekniska utmaningar

Speakers
  • Virgilio Perez, Ramböll
Authors
  • Virgilio Perez, Ramböll
Room
SF, Pluto (50)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Robusta och tillförlitliga vägar och järnvägar
Vägupprustning i världsarvet Gammelstads Kyrkstad - problem och möjligheter Robusta och tillförlitliga vägar och järnvägar

8.1.5 - Vägutformning och projektering i ett världsarv

Speakers
  • Isak Enström, ÅF
Authors
  • Isak Enström, ÅF
Room
SF, Pluto (50)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Robusta och tillförlitliga vägar och järnvägar

Abstract

Bakgrund

1 Bakgrund

Jag personligen blev en del av projekteringsgruppen i januari 2017. Närmsta milstolpe vi stod inför skulle vara leverans av samrådhandling i juni. Det gällde att snabbt sätta sig in i mål och förutsättningar för projektet.

1.1 Förstå nuläget

Första steget skulle vara att gå igenom uppdragsbeskrivningen och fånga upp beskriven problematik.

Avvattning, dagvattenhantering – Gatornas nivå har under årens lopp höjts succesivt då nya bundna och obundna lager påförts vägarna. Detta har lett till att vägdagvatten runnit ut mot kyrkstugorna.

Trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter – Kyrkbyn är ett välbesökt turistmål, men oskyddade trafikanter delar utrymmet med fordonstrafiken vilket inte är optimalt.

Genomfartstrafik i ett världsarv? – Boende inom Kyrkbyn upplever en onödigt stor mängd genomfartstrafik. Hastigheten upplevs också högre än den skyltade 30km/h

1.2 Önskade förbättringar

Kulturmiljö, estetiska programmet, typsektioner – 1999 antog Luleå kommun ett estetiskt program som skulle ”utgöra riktlinjer för nutida och framtida åtgärder i området”. Där fanns förslag till typsektioner som skulle ligga till grund för utformningen. Programmet behandlade även materialval.

Lösningar ska bidra till kulturrestaurering, återskapa tidigare utformning och nivå på gator – Gatornas nivå gentemot stugorna bör sänkas för att åtgärda problemen med avvattningen. Vägarna bör även smalnas av för att uppmuntra till en lägre hastighet, samt för att ge plats åt en gångbana.

Samråd med boende, näringsidkare, kommunen samt andra intressenter. Många önskemål om förbättringar för oskyddade trafikanter, men även nyttiga synpunkter från lokaltrafiken.

Metod

2 Metod

2.1 Utformning i vägplaneskedet

Vad får plats – Respektive väg studerades för att hitta en bra position för vägens centrumlinje. Därefter kontrollerades tillgänglig yta gentemot föreslagen typsektion. Många finjusteringar gjordes innan plan- och profilgeometri kändes någorlunda färdig.

Utforma effektivt med hänsyn till terrängen – Kyrkbyn ligger uppe på en kulle. På vissa sträckor fanns behov av att anpassa vägens skevning så att den följde terrängen med avseende på schaktvinklar och byggbarhet. Varje centimeter räknades.

Bearbeta synpunkter från samråd med t.ex. lokaltrafiken och anpassa utformningen utifrån detta. Utformningsförslagen förankras med projektets expert inom kulturmiljö. Flertalet samråd med Länsstyrelsen utförs.

2.2 Utformning i bygghandlingsskedet

Detaljstudier av valda lösningar. Mycket var bearbetat redan i vägplanen men vissa geometrijusteringar samt lösningar för stödkonstruktioner detaljstuderades. Stödkonstruktioner består främst av kallmurar för att passa in i miljön.

Nära samspel med övriga teknikslag, t.ex. landskapsarkitektur, geoteknik och VA. Avvattningslösningar synkades kontinuerligt med VA-projektören. Utformning och materialval för gångytor och sidoområden arbetades fram genom ett nära samarbete med landskapsarkitekten. Stödkonstruktioner utformades tillsammans med geotekniker och landskapsarkitekt.

Ytterligare samråd med Länsstyrelsen hålls.

Resultat och slutsats

3 Resultat och slutsats

Resultatet av arbetet blev 1 st bygghandling, förfrågningsunderlag för utförandeentreprenad. Ritningar i form av plan, profil, normalsektioner och tvärsektioner samt teknisk beskrivning och mängdförteckning.

Många lärdomar har dragits från arbetet i detta uppdrag, främst vad gäller samordning, samråd och inblick i andra teknikområdens resonemang, men även om mitt uppdrag för dessa två vägar är slutfört så känns det inte som att arbetet är färdigt förrän ombyggnationerna är slutförda.

Entreprenadstart väntas 2020.

Collapse