K&K, Sonaten (80) Attraktiva, sunda och tillgängliga städer
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Room
K&K, Sonaten (80)
Moderators
  • Lena Smidfelt Rosqvist, Trivector Traffic
Social hållbarhet och jämställdhet i trafik och transport Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.7.1 - Hur jämställd är transportpolitiken? Resultat från en enkätundersökning om jämställdhet i politiska nämnder.

Speakers
  • Malin Henriksson, VTI
Authors
  • Malin Henriksson, VTI
  • Lena Levin, VTI
  • Jonas Ihlström, Swedish national road and transport research institute
  • Per Henriksson,
Room
K&K, Sonaten (80)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Beslut som fattas inom transportpolitiken påverkar mäns och kvinnors möjlighet att resa i vardagen påtagligt. Det kan handla om huruvida linjesträckningar i kollektivtrafiken möjliggör smidiga arbetsresor till såväl kvinno- som mansdominerade arbetsplatser eller gång- och cykelvägar som upplevs trygga hela dygnet. Tidigare forskning visar dessutom att kvinnor generellt ser mer positivt på förslag som gynnar hållbara transporter. De reser dessutom mer hållbart, vilket pekar på att män borde resa mer som kvinnor gör. Det finns flera orsaker till att transportplanering och politik präglats av manliga normer. Att kvinnor inte varit representerade i nämnder är en orsak. Att området i sig betraktats som tekniskt orienterat och sedan länge präglats av en ingenjörskultur som premierat mäns perspektiv är en annan orsak. Personer som utbildat sig för länge sedan kan sakna kunskaper om att arbeta med att ta in resenärers olika förutsättningar i planeringen. På så sätt kan både kön och ålder spela roll för vilka normer, kunskapsideal och föreställningar om män och kvinnor som sätter prägel på transportområdet. I den här presentationen frågar vi oss om dels hur läget ser ut på kommuner och regioner idag. Hur ser kön- och ålderrepresentationen ut i politiska nämnder som fattar beslut om trafik- och stadsplanering? Finns det samband mellan representation och nämnder och planeringens möjligheter att väcka frågor om jämställdhet och jämlikhet?

Metod

I presentationen redovisas resultat från en nyligen avslutad enkätundersökning. Enkäten skickades under våren 2019 ut till samtliga kommuner och regioner i landet. Frågorna rörde representation i nämnder, liksom uppskattning av hur frågor om jämställdhet och jämlikhet tillgodoses inom planeringen. Även vilken typ av frågor som behandlas ställdes frågor om, liksom vilka instrument och metoder som används som stöd i eventuellt jämställdhetsarbete. 50 kommuner svarade på enkäten. Analysen av materialet pågår under hösten. Enkätundersökningen är en del av EU-projektet TInnGO (Transport Innovation Gender Observatory) som syftar till att påskynda jämställdhetsarbetet inom transportsektorn i Europa.

Resultat och slutsats

Resultaten visar att kvinnor utgör en tredjedel av ledamöterna i de politiska nämnderna. En jämställd representation innebär att fördelningen av kvinnor och män faller inom spannet 40-60 %. Utifrån denna definition är endast 16 av de deltagande kommunerna jämställda, det vill säga 30 % av kommunerna. Åldersfördelningen bland ledamöterna. Endast 5 % av dem är mellan 18 och 30 år medan majoriteten är mellan 51 och 70 år. Det pekar på att politikerna som tar beslut om trafik och stadsbyggnad i många fall är äldre och det kan innebära en otidsenlig syn på trafik- och transportplanering. Frågan är om detta påverkar jämställdhetsarbetet inom transportsektorn och i sådana fall på vilka sätt. Eftersom det av både demokratiska och innehållsmässiga skäl är viktigt med mångfald inom politiken drar vi slutsatsen att det är av stor vikt att fortsätta arbeta med jämställdhet och uppmuntra yngre personer att engagera sig politiskt.

Collapse
Social hållbarhet och jämställdhet i trafik och transport Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.7.2 - Social hållbarhet och delaktighet vid utbyggnad av Tvärbanan Kistagrenen

Speakers
  • Stéphane Blandeau, Region Stockholm
Authors
  • Stéphane Blandeau, Region Stockholm
  • Nicole Byskén, Tyréns AB
Room
K&K, Sonaten (80)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Trafikförvaltningen i Region Stockholm ansvarar för att Stockholms läns invånare och besökare kan resa tryggt, tillgängligt och hållbart med kollektivtrafiken i länet.

Program Tvärbanan Kistagrenen är en del av trafikförvaltningen och ansvarar för utbyggnaden av Tvärbanan mellan Norra Ulvsunda och Helenelund. Kistagrenen kommer att vara 8 km lång, ha 10 nya hållplatser och passera tre kommuner: Stockholms stad, Sundbybergs stad och Sollentuna kommun. Tvärbanan byggs ut i etapper och planeras att trafikstarta på sträckan Norra Ulvsunda till Bromma flygplats år 2020. Sträckorna Norra Ulvsunda-Ursvik och Norra Ulvsunda-Helenelund planeras vara i trafik år 2022 respektive 2023.

I samband med utbyggnaden av tvärbanan förväntas programmet ta hänsyn till hållbarhetsfrågor generellt men även social hållbarhet specifikt. Programmet har därmed identifierat ett antal aktiviteter och leveranser för att främja detta och valt att fokusera på ett antal områden:
- delaktighet och förankring hos resenärer samt närboende,
- motverkan av korruption,
- sociala krav på upphandlad entreprenad,
- integrationsfrämjande aktiviteter.

Förutom att programmet kommer att bygga flera kilometer cementbroar, har Kistagrenen en unik möjlighet att bygga broar även mellan människor och öka den sociala sammanhållningen mellan de geografiska områden som tvärbanan passerar.

Metod

Program Tvärbanan Kistagrenen såg tidigt ett behov av att kartlägga och bättre förstå de sociala förhållandena längs den planerade linjesträckningen för att kunna säkerställa rätt val av åtgärder för social hållbarhet i utbyggnaden. Programmet, med finansieringsstöd från Delegationen mot Segregation (Delmos), genomförde därmed under 2018 en socioekonomisk kartläggning. Kartläggningen gjordes både kvantitativ och kvalitativ och grundar sig på två huvudsakliga källor: statistik från områdesdatabasen (ODB), samt intervjuer med invånare i områden längs den kommande sträckan. Intervjufrågorna innefattade följande teman: livsmiljö, trygghet, delaktighet, social sammanhållning, tillgänglighet samt resvanor. Insamlad statistik har sedan bearbetats i GIS-verktyget QGIS.

Resultat och slutsats

Resultatet från kartläggningen gav en klar bild om de nuvarande socioekonomiska förhållanden utifrån de valda kriterier som användes. Medan studien tydligt visar de klyftor som råder längs den kommande sträckan synliggjordes också vilka åtgärder för social hållbarhet som förväntas ge störst integrationsfrämjande effekter. Genom kartläggningen och intervjuer blev Tvärbanan Kistagrenens roll tydligare vad gäller sammanhållning, delaktighet, trygghet samt tillgång till service och viktiga målpunkter. Ambitionen är att Kistagrenen ska kunna underlätta vardagslivet genom kortare restid för personer som idag har långt till arbete och/eller skola. I förlängningen innebär Kistagrenen bättre förutsättningar för ökad social interaktion bland boende de i områden som tvärbanan passerar.

Program Tvärbanan Kistagrenens arbete med social hållbarhet är dessutom ett stort kunskapsbidrag gällande arbetsmetod och riktlinjer inom social hållbarhet för trafikförvaltningens framtida utbyggnadsprojekt. Sett till den metod som användes för kartläggningen fungerade datainsamlingen väl. En viktig slutsats från kartläggningen är att kunskapen om socioekonomiska förutsättningar för områden ger störst nytta i ett tidigt skede av projektets livscykel eftersom möjligheterna att påverka den slutliga lösningen då är störst. Programmet har genom sin erfarenhet tagit fram rekommendationer för hur tillämpning och användning av en sådan kartläggning i ett tidigt skede skulle kunna göra ett ännu större bidrag till social hållbarhet.

Collapse
Social hållbarhet och jämställdhet i trafik och transport Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.7.3 - Socialt hållbar avvägning mellan nationella, regionala och lokala intressen i konflikt

Speakers
  • Ylva Preutz Papantoni, Tyréns AB
Authors
  • Sofie Rådestad, Tyréns AB
  • Ylva Preutz Papantoni, Tyréns AB
  • Lisa Rehnström, Trafikverket
Room
K&K, Sonaten (80)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Infrastrukturförändring på E4/E20 i norra Botkyrka kommun, Stockholms län, utreds i syfte att belysa påverkan, effekter och konsekvenser för boende i områden längs motorvägen. På uppdrag av Trafikverket har Tyréns utrett sociala konsekvenser av åtgärdsförslag i Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) E4/E20 Hallunda-Vårby backe, med särskilt fokus på idrottsområdet Brunna och verksamhetsområdet Eriksberg (Södra Porten) i södra Stockholm. Utredningen har skett i tät samverkan med Botkyrka kommun under ett års tid. De centrala frågeställningarna i processen har varit ’hur kan nationella, regionala och lokala perspektiv samordnas?’. Förändrade funktionskrav och kraftigt ökade trafikflöden genererar barriäreffekter, buller och luftföroreningar, vilket orsakar negativa effekter lokalt i tätbefolkade och tätbebyggda områden för både människors hälsa och miljö. Parallellt med denna förändring planeras nya bostäder och verksamheter i nära anslutning till E4/E20.

Metod

Ett kvalitativt angreppsätt har karaktäriserat SKA-processen med fokus på intervjuer med privatpersoner som bor och verkar i stadsdelarna Alby, Fittja och Hallunda-Norsborg, förskolepedagoger verksamma på förskolor i norra Botkyrka, områdesstrateger och civilsamhällesrepresentanter samt Botkyrka kommuns Näringslivschef. I studien har även socioekonomisk GIS-analys genomförts, kompletterat med tidigare genomförda medborgardialoger från Trafikverket respektive Botkyrka kommun. Val av metod syftar till att öka förståelsen för hur boende och verksamma i norra Botkyrka samt i närheten av E4/E20 kan gynnas av en väl avvägd hantering av nationella, regionala och lokala intressen.

Resultat och slutsats

Resultat och slutsatser i SKA-rapporten belyser hur åtgärdsförslag i ett ÅVS-skede kan bedömas utifrån möjligheter att främja positiva sociala värden. Vi berättar hur resultat och slutsats syftar till att skapa positiv förändring för människor med fokus på kvalitéer så som folkhälsa och förbättrad tillgänglighet. Att utifrån perspektiven infrastrukturförändring i tätbefolkade och tätbebyggda områden samt barriäreffekter utreda en socialt hållbar hantering av trafikfrågor är vad Tyréns önskar belysa i samband med Transportforum 2020. Under föredraget kommer bakgrunden till SKA-studien att presenteras, med fokus på samverkan mellan nationella, regionala och lokala aktörer. Vi berättar om betydelsen av medveten planering, sociala värden som orsakar intressekonflikt och för en diskussion kring hur socialt liv i den lokala fysiska miljön kan förbättras när nationella och regionala intressen riskerar att stå i konflikt med lokala perspektiv.

Collapse
Social hållbarhet och jämställdhet i trafik och transport Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.7.4 - Noll ensamhet

Speakers
  • Lina Zakrisson, Ensamhetsrevolutionen
Authors
  • Lina Zakrisson, Ensamhetsrevolutionen
Room
K&K, Sonaten (80)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Vi människor förflyttar oss och reser en stor del av våra liv omgivna av varandra. Många gånger utan att se varandra. Ibland möts vi i ett virrvarr av trängsel med tusentals människor nära inpå och ändå känner sig så många ensamma.

Att var ofrivilligt ensam, visar forskare, har lika negativ effekt på vår hälsa motsvarade att röka 15 cigaretter om dagen eller att vara drabbat av fetma. Enligt undersökningen Expath Insider 2018 som studerar livet för utlandsflyttande vuxna hamnar Sverige näst sist, av hela 68 länder, på frågan hur enkelt det är finna vänner.

Kollektivtrafiken är en naturlig och frekvent mötesplats för en bred skara människor. Här möts åldrar, inkomster och olika bakgrunder varje dag. Hur kan vi bättre ta tillvara på dessa platser som består av inbyggd väntetid, dödtid och en himla massa potentiella nya möten? Genom att kombinera kunskap och forskning om fysisk miljö och beteendevetenskap kan vi bryta ner mentala barriär och förändra attityder i kollektivtrafiken.

Metod

De förslag på lösningar för hur vi kan jobba med att minska ensamheten, som en viktig social hållbarhetsdimension, har sitt ursprung i metoden E.A.S.E. av John Cacioppo, Ph.D (Extend yourself, Action plan, Selection kvalité, Expect the best).

Resultat och slutsats

Inspirerande lösningar som kommer att presenteras och diskuteras:

- Mobilfria zoner, mindfulness spot

- Hejsan hej hörn på perronger med texter på olika språk

- Kampanjen “Le mot dina medtrafikanter”

- Busschaffören - din bästa vän en regnig morgon

- Ögonkontakt

- Hörlurar = avskärmad från världen

Några av de resultat som kommer presenteras:

Ett exempel är från våren 2019 då kampanjen "Be More Us" släppte ett YouTube klipp där komikern Andy Parson illustrerar hur vi kan småprata med främlingar i ett köpcentrum. "Be More Us" är en nationell rörelse med syfte att inspirera till möten, motverka ensamhet och få människor lite närmre varandra.

Filmen “Let's Talk more - together we can end loneliness”:

Detta är en del i "Campaign to End Loneliness" som varit experter på området sedan 2011 och konstaterar att 9 miljoner människor i England lider av ensamhet. Be More US konstaterar att människor överraskas av att det var trevligare och enklare att prata med främlingar än vad de trodde. Dessutom visar forskning på att vi människor underskattar hur omtyckta vi är av andra människor.

Det finns alltså goda förutsättningar att få till fler möten om vi tar hand om denna fråga, skapar en positiv attityd kring den och gör det lättsamt för människor att engagera sig. Kollektivtrafiken är ett ypperligt forum för att få till dessa möten och öva på korta konversationer som kan leda till djupare kontakt och en känsla av mindre ensamhet.

Collapse
Social hållbarhet och jämställdhet i trafik och transport Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.7.5 - Social nyttobedömning för investeringar i kollektivtrafik – att förstå socialt kapital utifrån case ”Akalla-Barkarby”

Speakers
  • Christian Dymén, Trivector Traffic AB
Authors
  • Christian Dymén, Trivector Traffic AB
  • Christina Lindkvist, Malmö University
  • Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB
  • Malin Mårtensson,
  • Isabelle Skönström,
Room
K&K, Sonaten (80)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
14:00 - 15:30
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Inom transportsektorn saknas det ett systematiskt angreppsätt för att bedöma hur de beslut som fattas på olika nivåer i transportplaneringen påverkar ”hela landet” och ”alla medborgare”, dvs. hur nyttor och investeringar fördelar sig på olika områden/grupper. Detta gäller inte minst hur investeringar i transportmöjligheter, såsom god kollektivtrafik, bidrar till social hållbarhet. Socialt kapital är möjligtvis den svåraste komponenten att mäta och bedöma. Föredraget presenterar resultat från ett forskningsprojekt finansierat av K2 om Kollektivtrafik som investering i socialt kapital – förstudie om metoder för sociala nyttobedömningar. Målet med projektet är att operationalisera den forskning som gjorts av Thomas Wimark från Stockholms universitet om sociala nyttobedömningar för kollektivtrafik till en modell anpassad för praktisk transportplanering.

Metod

Projektet tar avstamp i Putnams teorier om socialt kapital (sammanbindande, överbryggande och länkande socialt kapital) och hur socialt kapital påverkas av kollektivtrafikinvesteringar. Antaganden om kopplingar mellan socialt kapital och kollektivtrafik har tidigare gjorts inom Stockholms- och Sverigeförhandlingen. Antagandena har delvis kritiserats av Karin Winter för att sakna vetenskaplig grund. Inom ramen för forskningsprojektet belyses dessa kopplingar genom en genomgång av den forskning som finns, en empirisk studie som testar och validerar kopplingarna och en expertworkshop. Den empiriska studien består av en uppsats av Isabelle Skönström vid Stockholms universitet. I uppsatsen har Skönström genom fältarbete i Akalla och Barkarby undersökt relationen mellan kollektivtrafikinvesteringar (en tunnelbaneinvestering i det fallet) och socialt kapital utifrån modellens beståndsdelar.

Resultat och slutsats

Resultat från forskningen visar att det finns samband mellan investeringar i kollektivtrafik och socialt kapital och att antaganden om kopplingar som gjorts i Stockholms- och Sverigeförhandlingen till viss del har belägg i forskningen. Resultatet omfattar en modell för hur påverkan på det sociala kapitalet kan bedömas för kollektivtrafikinvesteringar.
Collapse