SF, Tellus (65) Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Room
SF, Tellus (65)
Moderators
  • Martina Wikström, Energimyndigheten
Utbyggnad av laddinfrastruktur i Sverige – nuläge och diskussion kring framtiden Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.6.1 - Utvecklingen av laddinfrastruktur i Sverige

Speakers
  • Martina Wikström, Energimyndigheten
Authors
  • Martina Wikström, Energimyndigheten
Room
SF, Tellus (65)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Laddinfrastruktur, eller bristen på den, framhålls ofta som ett betydande hinder för elektrifieringen av fordonsflottan och därmed omställningen av transportsystemet. Dock är det få som vet att Sverige har en generellt sett bra utbyggnad av laddningsmöjligheter, det finns investeringsstöd för att bygga laddstationer och att Sverige har den största marknadsandelen av laddbart i nybilsförsäljningen i EU. Sverige, och Norden, framhålls ofta som en föregångsregion i arbetet med att främja laddbara fordon[1],[2]. Syftet med denna session är att ta avstamp i vad som bidragit till Sveriges framflytande position på området, med fokus på laddinfrastruktur, och utifrån det diskutera hur utvecklingen framåt kan se ut.

[1] IEA 2019, Global EV Outlook www.iea.org/publications/reports/globalevoutlook2019/

[2] IEA 2018, Nordic EV Outlook https://webstore.iea.org/nordic-ev-outlook-2018

Metod

Energimyndigheten är nationell samordnare för laddinfrastruktur. Datainsamling från arbetet med investeringsstödet Klimatklivet, erfarenheter från Trafikverkets regeringsuppdrag gällande utbyggnad av snabbladdare längs större vägar[1] och Boverkets utredning om införandet av kommande EU-krav på laddinfrastruktur[2]. Utifrån dessa erfarenheter kommer också Energimyndigheten diskutera slutsatser som påverkar utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige.

[1] https://trafikverket.ineko.se/Files/en-US/48899/Ineko.Product.RelatedFiles/2018_172_infrastruktur_for_snabbladdning_langs_storre_vagar_regeringsuppdrag.pdf

[2] https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2019/nya-krav-pa-laddinfrastruktur-for-laddfordon.pdf

Resultat och slutsats

Sedan 2015 har Energimyndigheten varit utpekade av regeringen som nationell samordnare av laddinfrastruktur. Med en forskningsportfölj på området har Energimyndigheten god kunskap om den tekniska utvecklingen, så väl som de ekonomiska och politiska förutsättningarna samt användarbeteenden. Samordningsuppdraget har kopplats till investeringsstödet Klimatklivet, som introducerades 2015. I mars 2019 hade beviljat stöd till ca 30.000 laddningspunkter, publika men främst icke-publika laddningspunkter[1].

Klimatklivet har fr.o.m hösten 2019 nya medel och under hösten öppnar Klimatklivet igen för nya ansökningar. Resultaten från dessa omgångar kommer även att presenteras på Transportforum.

Föredraget syftar till att ge en nulägesbild men även få inblick i vilka aktörer som beviljats stöd och var denna laddinfrastruktur kommer att byggas. Detta presenteras av Energimyndigheten, bla. genom att visa på den uppdaterad bild av den geografiska fördelningen av olika laddeffekt för publik laddning.

I rollen som nationella samordnare av laddinfrastruktur har Energimyndigheten även varit involverad i Trafikverkets regeringsuppdrag gällande utbyggnad av snabbladdare längs större vägar[2] och Boverkets utredning om införandet av kommande EU-krav på laddinfrastruktur[3]. Utifrån dessa erfarenheter kommer också Energimyndigheten diskutera slutsatser som påverkar utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige.

[1] https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/bidrag-och-ersattning/bidrag/klimatklivet/lagesbeskrivning-klimatklivet-201904.pdf

[2] https://trafikverket.ineko.se/Files/en-US/48899/Ineko.Product.RelatedFiles/2018_172_infrastruktur_for_snabbladdning_langs_storre_vagar_regeringsuppdrag.pdf

[3] https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2019/nya-krav-pa-laddinfrastruktur-for-laddfordon.pdf

Collapse
Utbyggnad av laddinfrastruktur i Sverige – nuläge och diskussion kring framtiden Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.6.2 - Länsstyrelsens uppdrag om framtagandet av regionala planer för infrastruktur för laddfordon och förnybara drivmedel

Speakers
  • Maria Saxe, Länstyrelsen
Authors
  • Martina Wikström, Energimyndigheten
  • Maria Saxe, Länstyrelsen
Room
SF, Tellus (65)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Sammanfattning

Syftet med sessionen är att ge en bild av hur utbyggnaden av laddinfrastruktur ser ut i Sverige idag, en inblick i vilken laddinfrastruktur som har beviljats statliga investeringsbidrag samt diskutera hur laddinfrastrukturen i Sverige, både för lätta och tunga fordon, kan komma att utvecklas och se ut framgent. Diskussionen föreslås innehålla företrädare från Regeringskansliet, Länsstyrelsen, Energimyndigheten och Chalmers tekniska högskola.

Bakgrund

Laddinfrastruktur, eller bristen på den, framhålls ofta som ett betydande hinder för elektrifieringen av fordonsflottan och därmed omställningen av transportsystemet. Dock är det få som vet att Sverige har en generellt sett bra utbyggnad av laddningsmöjligheter, det finns investeringsstöd för att bygga laddstationer och att Sverige har den största marknadsandelen av laddbart i nybilsförsäljningen i EU. Sverige, och Norden, framhålls ofta som en föregångsregion i arbetet med att främja laddbara fordon[1],[2]. Syftet med denna session är att ta avstamp i vad som bidragit till Sveriges framflytande position på området, med fokus på laddinfrastruktur, och utifrån det diskutera hur utvecklingen framåt kan se ut.

[1] IEA 2019, Global EV Outlook www.iea.org/publications/reports/globalevoutlook2019/

[2] IEA 2018, Nordic EV Outlook https://webstore.iea.org/nordic-ev-outlook-2018

Metod

Länsstyrelsen har ett regeringsuppdrag som regionala planer för infrastruktur för förnybara drivmedel och laddinfrastruktur[1]. Slutrapporteringsdatum för uppdraget är 31 december 2019. En representant från deras samordningskansli LEKS föreslås beskriva syftet med uppdraget och ge en bild av vilka avväganden inför framtiden. Förutsättningarna för fossilfrihet skiljer sig mellan länen, denna presentation föreslås fokusera på laddinfrastruktur, dess roll utifrån ett regionalt perspektiv och hur detta underlag är vägledande för kommuner och andra aktörer i länen.

[1] https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=19621 uppdrag 3:9

Resultat och slutsats

En representant från länsstyrelsens samordningskansli LEKS föreslås beskriva syftet med uppdraget och ge en bild av vilka avväganden inför framtiden. Förutsättningarna för fossilfrihet skiljer sig mellan länen, denna presentation föreslås fokusera på laddinfrastruktur, dess roll utifrån ett regionalt perspektiv och hur detta underlag är vägledande för kommuner och andra aktörer i länen.

Collapse
Utbyggnad av laddinfrastruktur i Sverige – nuläge och diskussion kring framtiden Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.6.3 - Den tillgängliga laddplatsen - att bygga laddplatser för alla

Speakers
  • Johan Lagrelius, BioFuel Region
Authors
  • Johan Lagrelius, BioFuel Region
Room
SF, Tellus (65)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Funktionshinder är en av diskrimineringsgrunderna i svensk lagstiftning. Ändå är det på många ställen så gott som omöjligt att hitta en laddplats som är tillgänglig för funktionshindrade. Hur gör man för att skapa fler tillgängliga laddplatser? Vi började med en inventering i Umeå i våras, det här är vad vi fann. Inspirationen till att börja arbeta med tillgängliga laddplatser fick vi från Jämtland där vi i ansökningsfasen fick tipset att ta med Tillgänglighetsrådet i vår referensgrupp. Det finns inga krav på att parkeringsplatser för elfordon ska göras tillgängliga för personer med fysisk funktionsnedsättning och väldigt lite är skrivet på området. De lagar som gäller är det som är skrivet i regeringsformen, plan- och bygglagen och LoU. De rekommendationer vi fann handlar mest om höjd på reglage och knappar, höjdskillnader, bredd på parkeringsyta och friyta runt fordonet.

Metod

INVENTERING AV PUBLIKA LADDPLATSER
I och med att projektet SiSL Mellersta Norrland inte var beviljat än startade vi med en inventering av de publika laddplatserna i Umeå tillsammans med en samarbetspartner som är rullstolsburen och aktiv i DHR och RTP i Västerbotten. Vi tittade på laddplatser på gatumark, i parkeringshus och snabbladdare. Många platser hade behov av förbättringar - som ofta kunde ha undvikits om man tänkt till vid placering av laddplatsen.

Resultat och slutsats

MÅNGA BRISTER - LÄTT ATT GÖRA FEL
Vår inventering hittade förbättringspunkter på de flesta platserna. Bäst var de semisnabba laddstolparna i gatumiljö, men ofta var det kanter och dåligt med friyta runt. I parkeringshusen var det ofta helt omöjligt trångt, utom vid badhusets parkeringshus där det fanns en 5 meter bred ruta vid laddplatsen. Kontentan är att det är lätt att göra fel om man inte tänker på tillgängligheten.

SVÅRT ATT SNABBLADDA
För snabbladdning, som är den allra viktigaste laddplatsen att tillgängliggöra, var det genomgående svårt att komma till pga påkörningsskydd, höjdskillnader och trångt i laddarnas väderskydd. Alla snabbladdare hade även alldeles för hög skärm där man behöver trycka för att starta laddningen. Kablar och laddkontakter är väldigt tunga och svåra att hantera för de som inte har full handstyrka (något som är svårt att komma ifrån). Dessutom kräver anslutning ofta att man ska både dra och trycka för att låsa eller låsa upp kontakten, vilket gör det svårt att lösa med en hand.

FÄRG, KONTRAST OCH TEXTSTORLEK
Vi tittade även på hur tillgängliga laddplatserna var för personer med nedsatt syn eller färgseende. Här var ofta informationen om laddningsstatus bara förmedlad genom färg. Låg kontrast, färgplattor, liten textstorlek och höjd på informationen gjorde det också svårare för personer med funktionshinder.

FORTSATT ARBETE FÖR TILLGÄNGLIGA LADDPLATSER
Resultaten från vår inventering har lyfts till Umeå kommun via Funktionshinderrådet i juni 2018. Till elbilsmässan i Göteborg tog vi fram tips och checklistor för tillgängliga laddplatser. I nästa fas lyfter vi frågan med kommuner så att de kan ställa krav på tillgänglighet vid upphandling - något som nu testats i upphandlingen av snabbladdare i Sollefteå och Kramfors. Frågan drivs vidare i dialog med Trafikverket och SKL som just nu är inne i en upphandling av laddstationer.

Collapse
Utbyggnad av laddinfrastruktur i Sverige – nuläge och diskussion kring framtiden Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.6.4 - Vad kommer laddinfrastruktur för storskalig introduktion av elfordon att kosta och hur kommer den användas?

Speakers
  • Anders Grauers, Chalmers University of Technology
Authors
  • Anders Grauers, Chalmers University of Technology
Room
SF, Tellus (65)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Det är nu klart att tekniken som behövs för elektrifierade vägtransporter redan finns och når högt ställda krav. Antalet fordonsmodeller och fordonstyper som finns i helelektrisk version ökar snabbt, och kostnaderna sjunker. Därmed verkar det givet att helelektriska fordon kommer kunna bli en stor del av fordonsförsäljningen bara inom några få år. Trots det råder fortfarande stor osäkerhet på vilken laddinfrastruktur som kommer att behövas, vem som skall bygga den och när den finns tillgänglig. Om det inte finns en rimlig tillgång på laddare, och aktörer som vill bygga dem, så kan det bromsa omställningen påtagligt. Denna presentation visar ett scenario för vilken laddinfrastruktur som skulle behövas, vad den kommer att kosta och hur den kommer att användas.

Metod

Vilka laddare som sannolikt kommer att byggas analyseras både ur användarens och operatörens perspektiv. Först analyseras kostnaden för att bygga och driva olika laddare. Kostnaderna ställs sedan mot användarnas behov av laddning och deras betalningsvilja för olika typer av laddning. Baserat på det görs en analys av hur beläggningen blir för olika ladddare och hur konkurrensen bör påverka prissättningen.

Resultat och slutsats

Analysen visar att laddinfrastrukturen inte behöver vara speciellt dyr och att den kan vara en lönsam kommersiell verksamhet. En viktig faktor för att få en kostnadseffektiv laddinfrastruktur är att hitta prismodeller och bokningssystem som möjliggör att laddarna kan ha hög beläggning under vissa tider, men ändå kan erbjuda kunderna den tillgängligheten som krävs för att de skall vara nöjda.

För att förstå laddbeteendet hos olika användare visar undersökningen att det är bra att särskilja på några olika typer av laddning för det visar sig att användarna sannolikt kommer att föredra visa typer av laddning före andra typer, då det är möjligt. Resultaten visar även att betalningsviljan för olika typer av laddning varierar kraftigt, och att det ihop med variation i efterfrågan troligen kommer att leda till stora variationer i priset för laddning på olika platser och vid olika tider.

Collapse