K&K, Crusellhallen Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Room
K&K, Crusellhallen
Moderators
  • Cecilia Wallmark, Sweco
Attityder och beteenden i omställningen Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.11.1 - 600 färre bilar per dag – effekter av grön resplan vid Universitetssjukhuset i Linköping

Speakers
  • Pernilla Hyllenius Mattisson,
Authors
  • Pernilla Hyllenius Mattisson,
  • Annelie Frick, Region Östergötland
Room
K&K, Crusellhallen
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Några år efter millennieskiftet påbörjades stora om- och tillbyggnader av Universitetssjukhuset i Linköping. Parkeringssituationen blev alltmer ansträngd. Nu var det inte bara personal och patienter som behövde parkera sina bilar. Entreprenörer arbetsfordon, maskiner och byggmassor behövde samsas på samma yta – sjukhusets redan begränsade parkeringsplats. Den kaotiska situationen gjorde att läkare ibland hade svårt att hinna till sina operationer och besökare var stressade över att bli sena till sina läkarbesök- något behövde göras.

2011 fick Region Östergötland hjälp med att ta fram en Grön resplan för Universitetssjukhuset i Linköping och året efter även för resterande Region Östergötland.

Metod

Arbetet med grön replan inleddes med resvaneundersökningar för de cirka 12 000 medarbetarna följt av mål och förslag på åtgärder som diskuterades fram på en workshop med representanter från olika professioner inom Region Östergötland, och som samlades i en s k grön resplan där åtgärerna var effekt- , kostnads- och nyttoberäknade för att underlätta beslut om införande av åtgärderna. Regionen har därefter infört merparten av de föreslagna åtgärderna och våren 2016 genomfördes en uppföljande resvaneundersökning som underlag till en ny grön resplan – Grön resplan 2020, och hösten 2019 görs en andra utvärdering och framtagande av en ny grön resplan.

Resultat och slutsats

Införda åtgärder och erhållna effekter

Region Östergötland har arbetat med ett flertal olika åtgärder för att underlätta och stimulera till ett mer hållbart pendlingsresande. Åtgärderna infördes stegvis, i första steget var det främst uppmuntrande åtgärder som t ex Frisk effekt, en kampanj för att cykla och gå till jobbet, prova-på-kort inom kollektivtrafiken, årlig cykelservice, fler och bättre cykelställ och bättre möjligheter till distans-/webbmöten. I ett andra steg fortsatte de uppmuntrande åtgärderna samtidigt som parkeringsavgifter infördes.

Gav åtgärderna några effekter? Ja, stora effekter. Störst effekt i form av en mer hållbar arbetpendling har uppnåtts vid sjukhuset i Linköping där flest åtgärder införts.

Efter införande av åtgärder som uppmuntar till ett mer hållbart resande och parkeringsavgifter har bilresorna minskat med över 30 %, vilket lett till ett minskat behov av cirka 600 parkeringsplatser. Ungefär hälften av denna effekt kommer från de uppmuntrande åtgärderna och hälften från parkeringsavgifterna. Cykelandelen har ökat kraftigt, vilket lett till ökad fysisk aktivitet och bättre hälsa hos medarbetarna.

Totalt sett inom hela Region Östergötland har resorna med hållbara färdmedel ökat. Klimateffekten av det förändrade resandet innebär en minskning av koldioxidutsläppen med mer än 1000 ton årligen inom hela Region Östergötland.

Nöjda medarbetare

Grön resplan gav också ett oväntat men glädjande resultat angående medarbetarnas syn på de åtgärder som genomförs. En klar majoritet av medarbetrna är positiva till att Region Östergötland som arbetsgivare engagerar sig i resorna till och från arbetet.

Slutsats

Region Östergötland är en arbetsplats med cirka 12000 medarbetare. Om andra stora arbetsplatser, både offentliga och privata, skulle börja arbeta med liknade gröna resplaner skulle samhället ta ett stort kliv framåt i den klimatomställning som kommer att behövas för att nå klimatmålet 2030 – 70 procent lägre utsläpp från transportsektor.

Collapse
Attityder och beteenden i omställningen Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.11.2 - Kan svenskarnas fritidsresande med bil minskas?

Speakers
  • Emma Strömblad, Lunds universitet
Authors
  • Emma Strömblad, Lunds universitet
Room
K&K, Crusellhallen
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Fritidsresandet står för en stor andel av det dagliga transportarbetet med bil i Sverige, och bidrar därmed stort till transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Trots detta finns det begränsad kunskap om fritidsresornas karaktär, samt om vilken typ av åtgärder som krävs för att ändra resbeteenden så att fritidsresorna blir mer hållbara. För att kunna identifiera lämpliga åtgärder särskilt riktade mot att uppnå ett hållbart fritidsresande behöver vi veta mer om vad som motiverar människor att göra olika typer av fritidsresor, och vilka resor som är viktigast för människors upplevda välbefinnande. Som ett första steg i en sådan analys undersöker den här studien storleken på fritidsresandet med bil, vilken typ av fritidsresor med bil som görs av olika grupper i samhället och vad som karaktäriserar olika typer av fritidsresor med bil.

Metod

Ur ett klimatperspektiv är det mer intressant att studera transportarbete än antal resor, och studiens resultat presenteras därför i huvudsak i termer av transportarbete med bil som förare eller passagerare. Uppskattningarna av transportarbete för fritidsresor bygger på data och viktning i den svenska nationella resvaneundersökningen, RVU Sverige 2011-2016. Undersökningen samlade in data om individers resande under en specifik dag. Urvalet omfattade den svenska befolkningen i åldrarna 6 till 84 år, och datamaterialet viktades med avseende på region, ålder och kön för att representera hela populationen.

Resultat och slutsats

Det finns ingen entydig definition av vilka ärenden som omfattas av begreppet fritidsresor. I den här studien inkluderas fyra typer av ärenden: skjutsresor (ej barnomsorg), sociala resor, rekreationsresor och semesterresor. Fokus ligger på det mer vardagliga fritidsresandet, och främst på sociala resor och rekreationsresor. Totalt gör den genomsnittlige svensken 12,2 km fritidsresor med bil per dag, varav 9,0 km utgörs av sociala resor och rekreationsresor. Detta innebär att fritidsresandet står för 44 procent av den totala körsträckan med bil i Sverige, medan sociala resor och rekreationsresor tillsammans står för 33 procent.

Resvaneundersökningen visar vidare att både sociala resor och rekreationsresor ofta sker i sällskap av andra människor, vilket får betydelse när det gäller att hitta lämpliga åtgärder som kan göra dessa resor mer hållbara. Mindre än en tredjedel av de aktuella bilresorna görs av en ensam person.

För att kunna identifiera lämpliga åtgärder behövs det även kunskap om hur olika samhällsgrupper reser. Ett exempel på detta är att män i genomsnitt reser längre med bil per dag än vad kvinnor gör, men att den skillnaden är mindre för fritidsresande än för tjänste- och studieresor samt för arbetes- och skolresor. Den muntliga presentationen kommer att redogöra för ytterligare jämförelser mellan olika grupper, och vad dessa skillnader har för betydelse när åtgärder ska identifieras.

Collapse
Attityder och beteenden i omställningen Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.11.3 - Everything is Connected: How Attitudes, Skills and Access Matter for Shaping Sustainable Travel Behavior

Speakers
  • Zahra Hamidi, Malmö universitet/ Nationellt Kunskapscentrum för Kollektivtrafik, K2
Authors
  • Zahra Hamidi, Malmö universitet/ Nationellt Kunskapscentrum för Kollektivtrafik, K2
  • Chunli Zhao, Lunds universitet / Nationellt Kunskapscentrum för Kollektivtrafik, K2
Room
K&K, Crusellhallen
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

In the context of the increased urgency to address environmental challenges and facilitate a modal shift towards sustainable travel alternatives, this study aims to address the lack of a comprehensive understanding of the links between individuals’ travel behavior and both contextual and individuals properties. By incorporating a subjective perspective into the study of travel mode choice, the paper seeks to explore the social and psychological factors affecting sustainable travel behavior. The study applies the conceptual framework of motility to explore how in various geographical and social contexts, three factors of individuals’ attitude towards transport modes, their skills of using those travel modes and available possibilities of access to the transport modes are associated with their travel behavior.

Metod

The study employs a combination of survey data and geodata capturing different aspects of using transport modes including public transport, cycling and car that are collected in three cities of Beijing, Gothenburg and Malmo. Spatial analysis as well as Multinomial logistic regression analysis (MLRA) were applied to analyze the association between the realized travel behavior for the three transport modes and motility-related factors and investigate two research questions: 1) How are attitudes, skills and access associated with using public transport, cycling and car in Beijing, Gothenburg, and Malmo? 2) How does the residents’ attitude in different urban contexts matter for particular mode choices such as public transport, cycling and car?

Resultat och slutsats

Overall, our findings highlight that even the three cities represent varying urban contexts, the all three motility dimensions of attitude, skills and access are significantly associated with individuals’ travel behavior. Residents who have environmental awareness in three cities intend to travel with public transport and cycling if the physical condition is optimal for them to access to those two modes. 3km is identified as the most preferred distance for cycling, while it appears a competitive (in the presence of both) or substitute (in the absence of one) relations between public transport and cycling when the travel distance is shorter than 5km. Good access to public transport is likely to increase the usage of both cycling and public transport and reducing the car using. Enhancing the public awareness about environmental issues, planning the city to reduce commuting distances within 5km and providing improved access and better quality infrastructure for public transport and bicycle are the key aspects for encouraging people to travel with sustainable modes than cars. Our findings support that in order for mobility policies to be able to successfully shift individuals’ travel behavior towards sustainable alternatives, the planners need to take a more holistic approach and design policy packages that integrates all the three dimensions instead of focusing on a single dimension in isolation. Finally, the study further confirms the potential of the motility framework for providing a comprehensive understanding of people’s travel behavior by incorporating both individuals' characteristics and contextual conditions.

Collapse
Attityder och beteenden i omställningen Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.11.4 - Trafikpsykologin bakom Den Gröna Resan

Speakers
  • Marie Wendel, cut-e sverige AB
Authors
  • Marie Wendel, cut-e sverige AB
Room
K&K, Crusellhallen
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Att använda psykologiska screeningtest vid urval av chaufförer har på några år blivit en hygienfaktor inom persontransport. Testens roll har framförallt varit att göra våra vägar säkrare, men också att göra urvalsprocesserna snabbare, mer effektiva och rättvisa. I föreliggande studie undersöks vilken roll psykologiska mätmetoder kan ha för miljön. Projektet och studien ansluter till FNs globala mål 11.2 som syftar till att göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara transportsystem vad gäller påverkan på klimat och samhälle. Kollektivtrafikoperatören Nobina rekryterar årligen cirka 800 bussförare och har sedan 2014 systematiskt använt sig av tester som mäter så kallad ”Fitness to Drive” i sin screeningprocess för urval av bussförare. Tidigare utvärderingar har visat på att testerna visat på mycket god förmåga att identifiera förare med god potential för att också klara förarprov efter genomgången utbildning. I detta projekt har rekryteringstesterna utvärderats ur ett miljöperspektiv kopplat till Nobinas hållbarhetsarbete och miljömål, mer specifikt till konceptet ”Den Gröna Resan”. Den Gröna Resan innebär att Nobinas bussförare utbildas i ett mjukare och effektivare körsätt. Syftet med studien har varit att undersöka specifikt samband mellan testresultat vid rekrytering och variabler i den ”Gröna resan”.

Metod

Under perioden 2014-04-15 till 2018-12-17 har sökande till bussförartjänster fått genomföra ett antal arbetspsykologiska test som en del av rekryteringen. Testerna som använts har kartlagt olika områden: personlighet, koncentrationsförmåga, minne, lokalsinne, reaktionshastighet och simultankapacitet. Under perioden 2016-01-01 till 2019-01-01 samlades prestationsdata i förhållande till Den Gröna Resan. Med en särskild mätutrustning i bussen mättes förares körsätt genom att registrera och analysera bränsleförbrukning, acceleration och inbromsningar. Efter datainsamlingen genomfördes analyser för att undersöka samband mellan testresultaten (från rekryteringarna) och kriterierna i Den Gröna Resan. Totalt samlades det in testdata på n 15345 individer, prestationsdata på n 9097 samt matchad data på n 1334 bussförare.

Som ett första steg i analyserna delades kriterierna in i tre delar: inloggningsprocent, körsätt i förhållande till bränsleförbrukning och ett sammanslaget mått av både inloggningsprocent och bränsleförbrukning. Vidare delades de anställda in i tre kategorier utifrån sina testresultat: låg, medel eller hög matchning. Analyser gjordes sedan för att undersöka om de olika grupperna skiljde sig åt i prestation (d.v.s. resultat i Den Gröna Resan). För kriterierna undersöktes gruppernas resultat under sin första anställningsmånad samt efter 6 månader. Eftersom det sker regelbunden coachning i Den Gröna Resan var detta också ett sätt att undersöka huruvida grupperna skiljde sig åt redan vid anställningstillfället samt om de skiljde sig åt i hur bra de tog till sig utav coachningen.

Resultat och slutsats

Studien visade att det med hjälp av personlighetstest och kognitiva färdighetstest kan identifiera förare med potential för ett sparsamt och hållbart körsätt. Studien visade också att konceptet den Gröna resan med dess coachande aktiviteter har effekt för förare med såväl höga som lägre testvärden. Genom att använda arbetspsykologiska tester vid rekrytering finns goda möjligheter att på ett tidigt stadium identifiera trafik- och miljösäkra förare och därmed minska överförbrukning av bränsle och minska koldioxidutsläpp.

Collapse
Attityder och beteenden i omställningen Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.11.5 - Årets miljöinnovatör 2019 - utsedd av Trafikverket 

Speakers
  • Faizal Luttamaguzi, Tours of Stockholm
Authors
  • Faizal Luttamaguzi, Tours of Stockholm
Room
K&K, Crusellhallen
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Trafikverket har utsett Faizal Luttamaguzi, Tours of Stockholm, till Årets miljöinnovatör 2019 med följande motivering: ” När turister kommer till Stockholm för att inspireras tar Faizal Luttamaguzi ut dem på handgjorda cyklar i trä för att diskutera hållbarhetsfrågor, samtidigt som de tittar på staden. Faizal arrangerar så att turen blir ett naturligt forum för att gruppen ska förstå helheten, ta sig till målet med minimal miljöpåverkan och ha kul tillsammans. Det är ett utmärkt exempel på nudging för en hållbar utveckling. ”

Metod

Beror på vem som blir utsedd.

Resultat och slutsats

Beror på vem som blir utsedd.

Collapse