Attraktiva gaturum Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

4.1.3 - Omvandling av Klarabergsgatan i Stockholm

Speakers
  • Kristofer Tengliden, Trafikkontoret Stockholms stad
Authors
  • Kristofer Tengliden, Trafikkontoret Stockholms stad
Session Name
Room
K&K, Studion (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Bakgrund

Klarabergsgatan ligger vid Sergels Torg mitt i Stockholm City. På 1950- och 1960-talet då gatan och området kring Sergels Torg byggdes var bilen i centrum och detta styrde den dåvarande gatuutformningen. Drygt 50 år senare blev det dags att göra en omfattande renovering av betongkonstruktionerna under Klarabergsgatan, Sergels Torg och Hamngatan. Alla ytskikt på gatorna i området behövde därför tas bort för att kunna renovera den underliggande betongen. Det skapades då också en möjlighet att återställa gatorna på ett annat sätt än hur det såg ut tidigare. Det var då också klart att den nya pendeltågstunneln Citybanan skulle öppnas och få en ny entré mot Klarabergsgatan, samt att spårvägen skulle förlängas från Hamngatan till Klarabergsgatan. Hur skulle nya Klarabergsgatan med spårväg, cykelbanor och stora fotgängarflöden se ut? Och skulle biltrafiken vara kvar eller tas bort?

Metod

I en projektgrupp bestående av bland annat trafikplanerare och landskapsarkitekter togs två förslag togs fram för nya Klarabergsgatan - ett med biltrafik och ett utan biltrafik. Båda hade plats för spårvagnar och bussar i egna körfält men för att rymma biltrafiken fick det ena alternativet smalare hållplatsplattformar, smalare cykelbanor och smalare gångbanor. Alternativen jämfördes med avseende på stadslivskvaliteter och gestaltning, trafiksäkerhet samt konsekvenser för gång-, cykel-, kollektiv- och biltrafik. Som underlag för bedömningen gjordes kapacitetsanalyser för gångtrafiken och biltrafiken. Nästan alla faktorer visade på fördelar med alternativet utan biltrafik (förutom för biltrafiken) och trafkkontoret förordade att gatan skulle få en ny utformning utan biltrafik. När beslutet slutligen var fattat togs ett gestaltningsprogram fram som låg till grund för bygghandlingen.

Resultat och slutsats

Eftersom gatan trafikerades av över 15000 bilar per dygn så fanns det en del farhågor om att andra gator skulle få en relativt stor trafikökning. Det politiska beslutet var svårt och dröjde över 1,5 år, och under tiden pågick gatuarbetena för fullt utan att det var bestämt hur slutlösningen skulle se ut. Slutligen, efter valet 2014, togs beslutet om att gatan skulle få en ny utformning utan biltrafik. Anläggningsarbetena pågick 2012-2018. Spårvägen och busstrafiken trafikerar nu gatan, cykelbanor med bra bredd har byggts, gångbanorna har breddats och gatan har fått en ny möblering som inbjuder till vistelse. Mätningar av biltrafiken visar att några gator fick en viss trafikökning men inte alls så mycket som befarat. Slutresultatet har blivit lyckat - det finns nu bra ytor för gång- cykel och kollektivtrafiken, och de nya sittplatserna tillsammans med den betydligt lägre ljudnivån utan biltrafiken gör att gatan nu används för vistelse. Projektet höll budget och blev klart tidigare än den ursprungliga tidplanen. Slutsatser är bland annat att slutresultatet har blivit bra trots att det funnits många svåra utmaningar som t.ex. att ombyggnaderna startade långt innan slutlösningen var beslutad vilket gjorde att byggande och projektering pågick parallellt och etappvis under hela byggtiden. En av de främsta anledningarna till att det ändå blev ett bra slutresultat är ett tätt samarbete mellan beställare, entreprenörer och projektörer i ett gemensamt projektkontor. Att det är en sådan viktig plats i Stockholm har också gjort att alla inblandade har varit mycket måna om ett bra slutresultat.

Collapse