Hur kan det svenska klimatmålet uppnås i godstransportsektorn? Gods och logistik 

7.1.2 - Inrikes sjöfart inte bara en möjlighet utan en nödvändighet

Speakers
  • Pia Berglund, Trafikverket
Authors
  • Pia Berglund, Trafikverket
Room
K&K, Musikalen (250)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Gods och logistik 

Abstract

Bakgrund

Sjöfarten är internationell till sin karaktär och har en viktig roll i Sverige för transporter av import- och exportgods. 90 procent av alla utrikes godstransporter transporteras sjövägen. Under de senaste åren har tillväxten i världsekonomin och den internationella varuhandeln drivit på efterfrågan av sjötransporter. Under 2015 transporterades för första gången över 10 miljarder ton gods med fartyg världen över. Det motsvarar 80 procent av den internationella varuhandeln.

Sjöfarten har inte en lika självklar roll för inrikes godstransporter, utan står endast för en marginell andel av det inrikes godstransportarbetet. Trafikverkets basprognos pekar mot att godstransportarbetet i Sverige kommer att öka med 64 procent till år 2040. Samtidigt är den politiska målsättningen att inrikes transporter ska minska sina klimatutsläpp med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010 och vara helt fossilfria år 2045. Det är av dessa skäl inte bara önskvärt utan också nödvändigt att använda både sjöfart och järnväg för de inrikes godstransporterna i betydligt större utsträckning än idag. Även inom EU har man slagit fast målsättningar och prognoser om en annan fördelning av de olika trafikslagen mot idag.

Sjöfartens största fördel är att sjöfartens infrastruktur är tillgänglig och inte kräver några större investeringar. Det finns också ledig kapacitet både i hamnar och i farleder och i många av våra städer.

Sjöfarten är, rätt utnyttjad, ett energieffektivt trafikslag och kräver betydligt mindre energi per transporterat ton gods än motsvarande transport på väg. Detta är viktigt inte minst med tanke på målsättningen att skapa en fossilfri fordonssektor, och tillgången till fossilfria bränslen är dessutom begränsad.

En annan stor fördel för sjöfartens del är att sjöfarten har relativt små externa effekter i form av påverkan på miljö, klimat och infrastruktur jämfört med vägtransporter visar Trafikanalys rapport ”Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader” (rapport 2019:4).

För att öka nyttjande av sjöfartens andel av det totala godstransportarbetet gav regeringen Trafikverket i uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart. Uppdraget är en del av de åtgärder som regeringen lagt fram i nationella godstransportstrategin, som antogs i juni 2018. Samordnaren uppgift är att främja en väl fungerande och effektiv inrikes sjöfart och närsjöfart och förbättra förutsättningarna för överflyttning av godstransporter från väg.

En av mina huvuduppgifter som nationell samordnare var att lägga fram en handlingsplan med konkreta åtgärder för att främja inrikes sjöfart och närsjöfart som också främjar energieffektiva lösningar med låga utsläpp. I slutet av maj 2019 las 62 åtgärder för att stärka inrikes sjöfart och närsjöfart. Åtgärderna omfattar förslag som kan göra skillnad såväl på lång sikt som på kort sikt. De omfattar förslag inom områden som tex forskning- och innovation, regler, infrastruktur och information- och kunskapsspridning. Denna handlingsplan önskar jag presentera vid Transportforum som olika delaktiviteter som härrör under den såsom innovationsprojekt och uppföljning av styrmedlet ekobonus.

.

Metod

Handlingsplan för svensk sjöfart - Sjöfartssektorn kraftsamlar med 62 förslag för stärkt sjöfart utgör ett regeringsuppdrag som redovisats till regeringen 30 maj 2019. Bred samverkan med alla aktörer sker nu av handlingsplanen.

Resultat och slutsats

https://www.trafikverket.se/contentassets/1160ae4fe6504bba8e3629eee4b60d7c/handlingsplan-for-att-starka-inre-vattenvagar-och-narsjofart-190528_komplett.pdf

Collapse