Trots ett stort politiskt intresse för elvägar och stort intresse från Trafikverket finns det ingen som gjort någon samhällsekonomisk analys av något givet elvägsnät. Det finns inte heller några säkra uppskattningar av hur stora utsläppsminskningarna skulle bli av ett givet elvägsnät. Syftet med detta projektet är att göra en samhällsekonomisk analys och uppskatta storleken på utsläppsminskningarna av tre olika elvägsnät.
För att kunna beräkna den samhällsekonomiska lönsamheten av elvägar, och uppskatta minskningarna av koldioxidutsläppen, behöver man göra prognoser för vilka fordonskilometer som skulle komma att genomföras på elvägarna. Detta kommer att bero på i vilken grad det är företagsekonomiskt lönsamt för transportörerna att investera i de dyrare fordonen som kan gå på elvägen. Det kommer i sin tur att bero på vilket vägnät som är elektrifierat, transportörens kostnad för att använda elvägen respektive att köra på diesel, samt transportörens extra kostnad för att investera i en lastbil som har dubbla drivlinor. Om bara en mindre sträcka är elektrifierad är det inte sannolikt att det är lönsamt för många transportörer att investera i en lastbil som har dubbla drivlinor. Och ju mindre skillnad det är i kostnaden mellan att köra på elväg och att köra på diesel, desto färre transportörer kommer att finna det lönsamt att investera i en lastbil som har en elmotor.
Vi studerar den samhällsekonomiska lönsamheten hos tre elvägs-scenarion: Litet: Stockholm – Norrköping, Mellan: Stockholm-Malmö, Stort: Stockholm-Malmö, Jönköping-Göteborg, Göteborg-Malmö
Vilka fordonskilometer som är företagsekonomisk lönsamma att utföra med elvägsdrift analyseras genom att använda Samgodsmodellens nätverk och flöden. Analysen går ut på att prognostisera hur många lastbilar som kör en så stor andel av den årliga körsträckan på de vägsträckor som elektrifieras i scenariot att det blir företagsekonomiskt lönsamt för transportörerna att investera i lastbilar som har dubbla drivlinor. Detta kommer att bero på hur stort nät och vilket som elektrifieras, och på skillnader i drifts och kapitalkostnad mellan diesel och elvägsdrivna fordon.
Resultaten visar, föga förvånande, att det inte är samhällsekonomiskt lönsamt att investera i elvägar för att det mesta av utsläppen från dieselbil är internaliserat i drivmedelsbeskattning. Däremot finns potential att kraftigt minska koldioxidutsläppen. Vi får också en viss överflyttning av gods från järnväg och sjöfart. Om värderingen av koldioxid höjs kraftigt kan elvägarna också bli lönsamma.