Tillgänglig kollektivtrafik? Kunskap och erfarenheter kring funktionshinder i kollektivtrafiken Kollektivtrafik och järnväg

3.1.2 - Funktionshinder i kollektivtrafiken – vad säger forskningen?

Speakers
  • Vanessa Stjernborg, Lunds tekniska högskola
Authors
  • Vanessa Stjernborg, Lunds tekniska högskola
Room
SF, Vintergatan 2-3 (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Kollektivtrafik och järnväg

Abstract

Bakgrund

Barriärer i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning kan leda till utanförskap och marginalisering. Trafikanalys fick i uppdrag av regeringen att kartlägga hinder för tillgänglighet och användbarhet inom kollektivtrafiksystemet för personer med funktionsnedsättning, med slutredovisning i mars 2019. Inom ramen för regeringsuppdraget fick Sweco i uppdrag att genomföra en forskningsöversikt över internationell forskning inom området. Forskningsöversikten innebar dels en systematisk genomgång av forskningspublikationer som berör frågor om kollektivtrafik och funktionshinder och dels en fördjupning med fokus på sociala och organisatoriska barriärer i kollektivtrafiksystemet. Syftet var att skapa en helhetsbild över den internationella forskningen inom området och att samtidigt belysa och fördjupa frågan om sociala och organisatoriska barriärer i kollektivtrafiken.

Metod

Totalt ingick 344 publikationer i det slutliga urvalet, de består främst av vetenskapliga tidskriftsartiklar och konferensbidrag. I ett första steg bestämdes vilka parametrar publikationerna skulle kodas efter, och vilka söksträngar som skulle användas. Särskilt viktiga parametrar bedömdes vara målgrupp (dvs. funktionsnedsättning; motorisk/sensorisk/kognitiv) och typ av barriärer (fysiska/tekniska barriärer, informationsbarriärer, sociala-organisatoriska barriärer). Därefter kodades publikationerna i Excel. I ett nästa steg analyserades materialet både genom kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. För den fördjupande forskningsöversikten valdes elva publikationer ut, vilka lästes i sin helhet och sedan kodades enligt teman som de berör.

Resultat och slutsats

Resultaten visar att den största andelen publikationer kommer ifrån Europa och Nordamerika. Andelen kvantitativa studier är något större än andelen kvalitativa studier. Motoriska funktionsnedsättningar berörs främst, följt av kognitiva och sensoriska funktionsnedsättningar. Den största andelen publikationer handlar om informationsbarriärer (genom utveckling av digitala hjälpmedel och metoder för att stödja personer med funktionsnedsättning att självständigt resa i kollektivtrafiken). Fysiska/tekniska barriärer förekommer också i högre utsträckning och handlar i stora drag om tillgänglighet för alla i kollektiva fordon, tillgänglighet vid hållplatser och stationer och om universal utformning. Sociala-organisatoriska barriärer förkommer i lägst utsträckning och tyckts vara ett spetigare område än övriga två.

Fördjupningen av de sociala-organisatoriska barriärerna visar på en rad hinder som många gånger kanske inte är så lätta att fånga och identifiera (eller mäta), utan som är mer subjektiva till sin karaktär. Exempel på sociala-organisatoriska barriärer som behandlas är betydelsen av individens sociala nätverk, otrygghet, andra resenärer och rumsliga barriärer, liksom hela-resan perspektivet, chaufförens roll, kostnaden för att resa kollektivt och tillgänglighetsanpassningar som kanske inte alltid fungerar optimalt för alla.

Forskningsöversikten visar på en stor heterogenitet både bland personer med funktionsnedsättning och bland tillgänglighetshinder i kollektivtrafiken. Vikten av att belysa variationer kan inte nog betonas. Forskningsöversikten visar också på ett ökat fokus mot barriärer i den byggda miljön/ombord på fordon, dvs. gripbara barriärer som möjligen kan vara lättare att identifiera och hantera. Hinder behöver dock inte enbart handla om till exempel gap mellan perrong och fordon eller otillgängliga fordon. Även om dessa barriärer är väl så viktiga, är det angeläget att se till helheten för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att personer med funktionsnedsättning ska känna sig inkluderade i kollektivtrafiken.

Collapse